välformulerade och världstillhörande att jag har svårt att hänga med. Något knivskarpt analyserande står tyvärr inte att finna i den här bloggen, eftersom bloggerskan her self allt som oftast inte har slipat sina knivar.
Det kan vara så - lite hit och dit - men kanske också - upp blev ned - fram blev bak - ja jösses -nej men oj - hoppsan.
Nu vill jag inte påstå att jag är korkad, det är att dra det för långt, men för mycket hejsan blir gärna åt det hållet.
Jag står egentligen inte ut med korkad och det kanske kan vara svårt att tro, men så är det.
Min egen dumhet tycker jag ofta är värst, och i ljuset av kvicktänkta analyser inser jag att en skärpning av mig själv är på sin plats.
Men inte idag.
Idag ska oklokheten få regera.
Jag ska se totalt meningslösa tv-program, läsa en helt obildande tidning och dessutom - dessutom - prata med mig själv.
Vi har ett och annat att reda ut, jag och jag.
Det kommer inte att vara några snillen som spekulerar, det kan jag lova.
Behöver inte vara snillen spekulerar, kan nog vara väldigt trevlig ändå!=) Ha en skön kväll vännen!
SvaraRaderaKram
Adela
Tack det samma, Adela!
SvaraRaderaJag ska strax "ta fredag", först genom att gå på zumba och sedan med sushi och vitt vin, gärna framför tv:n! Det är nödvändigt att koppla av och koppla bort. Vad gör det om kniven inte är supervass just nu när man vet att det alltid blir slipad av ett proffs (en själv) och inte av en billig knivslipningmaskin.
SvaraRaderaOch så vill jag berätta om hur jag reagerade när jag hittade första knölen. Först ville jag att min man skulle känna, så jag inte hade fel. Sedan ville jag att han skulle krama mig. Eller något. Men det blev jag som fick trösta och uppmuntra honom. Fail, enligt mig.
Jag upptäckte den på kvällen, tillbringade natten med planering. Ja, det låter kanske kallt och cyniskt. Men jag planerade att få strålning och tappa håret. Jag har långt hår och bestämde att jag då snabbt som bara den skulle klippa en kort page och blondera. Har brunt hår och fick för mig att blont hår syns mindre när det faller av. Jag planerade hur jag skulle lägga upp taktiken med jobbet. Vilka jag skulle ge vilket ansvar. Så jag kunde koncentrera mig på att bli frisk. För jag tvivlade aldrig på att jag skulle (om det visade sig vara illa)genomgå behandling och bli frisk. Problemet var hur jag skulle hantera mig själv inför mina döttrar. Och att allt var upp till mig, att jag inte hade stödet från min man.
Inget av detta var något jag innan trodde om mig. Trodde jag var mer cynisk och neggig. Så det var ju faktiskt en positiv upplevelse, trots allt.
Herrejeee, människa! Skaffa dig en egen blogg, tänker du nu. Ja, fast där är det svårare att skriva. Konstigt.
Ha en underbar helg! Hösten är nu nästan smärtsam vacker.
Jag tycker att det låter mycket trevligt!
SvaraRaderaKram!
Kia; har du bokat tid för den du känner nu? Om inte, basta!
SvaraRaderaOch ja, jag tycker att du ska blogga, men jag älskar långa kommentarer:)
Anneli; det kommer det att bli:)
Så skönt det låter att det finns fler som går runt och pratar med sig själva! Jo, en och annan diskussion förs med jämna mellanrum och nivån är väl inte alltid så hög men det är skönt att släppa garden och inte känna att man måste prestera eller vara kvicktänkt och smart ;D
SvaraRaderaHa en skön fredag :D
Gafflan; skönt va?:)
SvaraRadera