På min badstrand i förorten har man placerat en dusch mitt på gräsmattan ovanför beachen. För de pyttiga, ett till tre, är detta favorittillhållet.
Varmsamt sticks små fötter i det iskalla vattnet och dras tillbaka fort, och så skrattas det högt och länge...ända tills den lilla foten är där igen för att känna på det där roliga som kommer och är så kallt.
Det är då vissa föräldrar kliver in och ska visa vem det är som bestämmer. Resolut tar det tag i sin lilla skrattande krabat och lyfter in den i duschen och håller den kvar där till krabaten är helt avduschad.
Skratten utbyts genast mot förtvivlad gråt för att det är så kallt så kallt, men föräldrarna ser märkligt nöjda ut.
Jag sittter en bit därifrån och känner mig alldeles hjälplös.
Jag ser hur barnet efteråt klamrar sig barnet fast vid sin förälder...det är så barn gör när de har blivit bestraffade och vill känna sig omtyckta igen.
Jag önskar att de förstod att de inte hade gjort något fel, att det egentligen var föräldern som borde ha duschat kallt.
tisdag 30 juni 2009
måndag 29 juni 2009
Tacksamhetslistan
1. Jag fixade stoppet i toan. Hurra!
2. Träffade sonen först 21.30, och det firade vi med sommarens första glass i kvällsvärme.
3. Jag är bra i ryggen.
Sov gott vänner.
2. Träffade sonen först 21.30, och det firade vi med sommarens första glass i kvällsvärme.
3. Jag är bra i ryggen.
Sov gott vänner.
Nej
här jobbar man inte ihjäl sig minsann. Morgondagen bjuder på ett kvällspass men sedan är det ledigt resten av veckan...igen!
Idag gläds jag med mina klienter som så enträget jobbar med sig själva och därmed hittar nya vägar och förhållningssätt.
De ser ljus i tunnlar, håller fast vid sina beslut och har hittat gränser mot en krävande omgivning. Det rätas på ryggar, tänks nytt och knyts nävar.
Att få vara med människor i förändring är häftigt, det glimtar i ögonen när de får nya insikter.
Alla insikter är inte roliga, ibland kommer insikten med en svordom. Men utan insikt kan man inte förändras, och att upptäcka sina egna hyss är bra om man vill förändras.
Mitt eget hyss - som jag inte kände till - var att jag stötte bort människor. Jag trodde att de lämnade mig, och hade inte en aning om att jag faktiskt knuffade dem i den riktningen.
När jag insåg det kunde jag arbeta på att förändra mig och i början var det var inte lätt.
Jag kunde till exempel inte skylla på alla andra längre...vilket innbar att vissa välanvända meningar fick jag plocka bort;
Om bara du...
Det är ditt fel att...
Du får mig att...
På samma sätt kunde jag inte längre ta ansvar för vad andra gjorde:
Har jag inte sagt till dig...
Vad var det jag sa...
Jag gör det istället...
Idag gläds jag med mina klienter som så enträget jobbar med sig själva och därmed hittar nya vägar och förhållningssätt.
De ser ljus i tunnlar, håller fast vid sina beslut och har hittat gränser mot en krävande omgivning. Det rätas på ryggar, tänks nytt och knyts nävar.
Att få vara med människor i förändring är häftigt, det glimtar i ögonen när de får nya insikter.
Alla insikter är inte roliga, ibland kommer insikten med en svordom. Men utan insikt kan man inte förändras, och att upptäcka sina egna hyss är bra om man vill förändras.
Mitt eget hyss - som jag inte kände till - var att jag stötte bort människor. Jag trodde att de lämnade mig, och hade inte en aning om att jag faktiskt knuffade dem i den riktningen.
När jag insåg det kunde jag arbeta på att förändra mig och i början var det var inte lätt.
Jag kunde till exempel inte skylla på alla andra längre...vilket innbar att vissa välanvända meningar fick jag plocka bort;
Om bara du...
Det är ditt fel att...
Du får mig att...
På samma sätt kunde jag inte längre ta ansvar för vad andra gjorde:
Har jag inte sagt till dig...
Vad var det jag sa...
Jag gör det istället...
Eget ansvar är frihet.
Bara det.
Frihet.
Det krävs jobb och kanske lite tårar men det är värt det.
Jag lovar!
söndag 28 juni 2009
Dagen efter dagen före
sitter jag här med nymålade tånaglar och är rätt nöjd med livet faktiskt.
Sonen har kommit hem från farmor och vi har varit med alla fyra barnen så de fick bada i den fina sjön.
Själv satt jag nöjt i skuggan och tittade på samtidigt som jag blåste upp en krokodil till minstingen.
I morgon blir det en heldag på kontoret, och jag tror att jag ska nyttja de kommunal färdmedlet tunnelbana, vilket känns som det svalaste alternativet när min AC har behagat kollapsa.
Visst har vi en härlig sommar va? För mig som är en innenisse är det alldeles förfärligt skönt att vara ute i solen. Kroppssystemen vaknar till och kinderna är naturligt rosiga för första gången på länge känns det som.
Vilken tur jag har som har kunnat vara ledig några dagar.
Det, solen och att hela vår familj är samlad står högst på min tacksamhetslista idag.
Sonen har kommit hem från farmor och vi har varit med alla fyra barnen så de fick bada i den fina sjön.
Själv satt jag nöjt i skuggan och tittade på samtidigt som jag blåste upp en krokodil till minstingen.
I morgon blir det en heldag på kontoret, och jag tror att jag ska nyttja de kommunal färdmedlet tunnelbana, vilket känns som det svalaste alternativet när min AC har behagat kollapsa.
Visst har vi en härlig sommar va? För mig som är en innenisse är det alldeles förfärligt skönt att vara ute i solen. Kroppssystemen vaknar till och kinderna är naturligt rosiga för första gången på länge känns det som.
Vilken tur jag har som har kunnat vara ledig några dagar.
Det, solen och att hela vår familj är samlad står högst på min tacksamhetslista idag.
lördag 27 juni 2009
Solo
Fästmannen leker med sin femåring och tonåringen grillar med sin farmor. Det betyder att jag är solokvist och kan göra lite som jag vill.
I forna dar när jag gjorde som jag ville handlade det oftast om att gå till Café Opera och se om det hade hänt något sedan igår.
Att missa något hade varit...förfärligt.
Idag inser jag att jag missade massor de åren, och inte sjutton hade det med det där caféet att göra.
Jag missade allt som var viktigt, främst mig själv, och det tog en stund att hitta tillbaka.
Å andra sidan tror jag att alla behöver vimsa runt lite för att hitta rätt. Kanske inte så mycket som jag, men det är nog få förunnat att hitta sitt rätta sammanhang tidigt i livet.
Vi behöver alla prova oss fram, göra tabbar, bli sårade, slå slint och gråta ut.
Till sist blir det bra; aldrig som förr, men bra.
Som solo ikväll har jag det bra på min kammare, där skön frisk luft kommer in genom den öppna
balkongdörren.
Jag vet inte vad jag ska göra om tio minuter, och det behöver jag heller inte veta. Det finns vissa kansken; måla tånaglarna, se en film, läsa den där boken. Och så finns kanske inte.
Ungefär så.
Det blir väl bra?
I forna dar när jag gjorde som jag ville handlade det oftast om att gå till Café Opera och se om det hade hänt något sedan igår.
Att missa något hade varit...förfärligt.
Idag inser jag att jag missade massor de åren, och inte sjutton hade det med det där caféet att göra.
Jag missade allt som var viktigt, främst mig själv, och det tog en stund att hitta tillbaka.
Å andra sidan tror jag att alla behöver vimsa runt lite för att hitta rätt. Kanske inte så mycket som jag, men det är nog få förunnat att hitta sitt rätta sammanhang tidigt i livet.
Vi behöver alla prova oss fram, göra tabbar, bli sårade, slå slint och gråta ut.
Till sist blir det bra; aldrig som förr, men bra.
Som solo ikväll har jag det bra på min kammare, där skön frisk luft kommer in genom den öppna
balkongdörren.
Jag vet inte vad jag ska göra om tio minuter, och det behöver jag heller inte veta. Det finns vissa kansken; måla tånaglarna, se en film, läsa den där boken. Och så finns kanske inte.
Ungefär så.
Det blir väl bra?
Färgad
Röd näsa,
vita ben,
beige mage.
Jag ser ut som ett lapptäcke med en färglad prick längst upp, trots försiktighet så här inledningsvis.
När jag nu ser på vädret på 4; an ser jag att temperaturen bara ökar de närmaste dagarna, sisådär 30 grader är att vänta både söndag och måndag, och det är väl bäst att jag kletar in mig lite ändå kanske.
I alla fall på näsan.
Jag hör att någon i mitt förortscentrum pratar om att bada, och jag vill gärna ägna ett par rader åt just badande.
Jag har inte för vana att tala om för människor att det de tycker är skönt är fel, på samma sätt som andra får tycka om vilken musik, mat och soffa de vill utan att jag hånar eller påpekar att jag minsann tycker annorlunda.
Tror ni att jag får tillbaka samma respekt?
Nej, mig kan man hoppa på minsann.
Hån och smädelse är vad jag får utstå tack vare att jag inte badar.
"Ska du inte..."?
"Men snälla Åsa..."
"Det är inte kallt..."
"Fegis."
"Om du bara..."
"Va? Varför..."
"Badkruka."
"Jaha?"
"Mäh."
"Hrmpf."
Vänner och bekanta i vårt avlånga land; jag badar inte.
Sluta förfasa er, det handlar om tycke och smak.
Vill ni absolut kontrollera att jag kan simma så bjud mig på en resa till Cypern.
Punkt.
vita ben,
beige mage.
Jag ser ut som ett lapptäcke med en färglad prick längst upp, trots försiktighet så här inledningsvis.
När jag nu ser på vädret på 4; an ser jag att temperaturen bara ökar de närmaste dagarna, sisådär 30 grader är att vänta både söndag och måndag, och det är väl bäst att jag kletar in mig lite ändå kanske.
I alla fall på näsan.
Jag hör att någon i mitt förortscentrum pratar om att bada, och jag vill gärna ägna ett par rader åt just badande.
Jag har inte för vana att tala om för människor att det de tycker är skönt är fel, på samma sätt som andra får tycka om vilken musik, mat och soffa de vill utan att jag hånar eller påpekar att jag minsann tycker annorlunda.
Tror ni att jag får tillbaka samma respekt?
Nej, mig kan man hoppa på minsann.
Hån och smädelse är vad jag får utstå tack vare att jag inte badar.
"Ska du inte..."?
"Men snälla Åsa..."
"Det är inte kallt..."
"Fegis."
"Om du bara..."
"Va? Varför..."
"Badkruka."
"Jaha?"
"Mäh."
"Hrmpf."
Vänner och bekanta i vårt avlånga land; jag badar inte.
Sluta förfasa er, det handlar om tycke och smak.
Vill ni absolut kontrollera att jag kan simma så bjud mig på en resa till Cypern.
Punkt.
fredag 26 juni 2009
Overkliga
Det finns vissa kända, levande eller döda, människor som jag har overklighetskänslor inför.
Dessa känslor skulle troligtvis raderat alla mina normala beteenden och renderat mig en inlåst plats under ett par veckor om jag skulle ha träffat någon av dem på listan nedan;
Michael Jackson
Agneta Fältskog
Oprah
Prinsessan Victoria
Elvis
För att ni ska förstå tokeriet kan jag meddela att jag med lätthet, charm och elegans skulle kunnat konversera med;
Madonna
Anne-Frid Lyngstad
Ellen DeGeneres
Dessa känslor skulle troligtvis raderat alla mina normala beteenden och renderat mig en inlåst plats under ett par veckor om jag skulle ha träffat någon av dem på listan nedan;
Michael Jackson
Agneta Fältskog
Oprah
Prinsessan Victoria
Elvis
För att ni ska förstå tokeriet kan jag meddela att jag med lätthet, charm och elegans skulle kunnat konversera med;
Madonna
Anne-Frid Lyngstad
Ellen DeGeneres
Kungen
Tommy Steele
Detta är förkortade listor märk väl; mina tokerier sträcker sig betydligt längre.
Så, vilka skulle ni inte få fram ett ord till om ni träffade dem?
I morse
hittade jag en lapp på köksbordet.
Den var från min son och han hade skrivit
RIP Michael Jackson 1958 - 2009.
50 år.
3 små barn.
Sonen, som älskar Jackson, skickade häromdagen en länk på Jackson 5´s första tv-framträdande. Vilken röst den lille killen hade, och vilka låtar han sedan gjorde som vuxen.
The King of pop.
Det känns sorgligt idag.
Den var från min son och han hade skrivit
RIP Michael Jackson 1958 - 2009.
50 år.
3 små barn.
Sonen, som älskar Jackson, skickade häromdagen en länk på Jackson 5´s första tv-framträdande. Vilken röst den lille killen hade, och vilka låtar han sedan gjorde som vuxen.
The King of pop.
Det känns sorgligt idag.
torsdag 25 juni 2009
Kalla Kulor
Så här skrev förlaget på sin utmärkta sida slash blogg när vi hade "skakat hand" i januari, och nu är det snart dags.
2 månader till nedsläpp!
2 månader till nedsläpp!
Bara, bara i Bohuslän
Det finns Stockholmare som tror att de räkor de köper hos sin handlare är färska.
Jämfört med de nykokta räkor som fiskaren ställde utanför lägenheten just efter att fiskebåten hade lagt till i hamnen i Strömstad är stockholmsräkorna...väldigt gamla.
Och det är jag också.
Det är snart 30 år sedan jag bodde i Strömstad en sommar, men de nykokta räkorna på tröskeln kommer jag aldrig att glömma.
Inte det ringa priset av 0 kronor kilot heller.
Tillrört
Min mamma fyller 70 år snart, och tror ni inte att det föll sig så att dagen efter hennes stora dag ska sonen åka till Grekland.
Mamma bor på västkusten och sonen ska åka från Arlanda. Få ihop det den som kan.
Vi får inte det, så idag bestämde vi att jag tar min racerford hem till henne när sonen har åkt och så får jag ett eget kalas med mamma; förslagsvis på café Bryggan i Fjällbacka.
God mat, fantastisk utsikt och havsdoft blir väl ett bra firande?
Mamma bor på västkusten och sonen ska åka från Arlanda. Få ihop det den som kan.
Vi får inte det, så idag bestämde vi att jag tar min racerford hem till henne när sonen har åkt och så får jag ett eget kalas med mamma; förslagsvis på café Bryggan i Fjällbacka.
God mat, fantastisk utsikt och havsdoft blir väl ett bra firande?
Den här dagen
blir ospännande lik den igår. Istället får ni er till livs en sko...och slutklämmen från mitt debutantporträtt i Svensk bokhandel inför utgivningen av Casanovas Kvinna.
"Och kanske är det en styrka att vara mångfacetterad när motgångarna knackar på. Ibland hjälper det faktiskt att och sätta på sig ett par snygga skor och skratta åt eländet."
onsdag 24 juni 2009
Jag har en plan
när det gäller soleriet; man tager en stund i taget.
Detta innebär i praktiken att jag anpassar längden på stunden efter min hudfärg, och jag kan då meddela att så här den första dagen var jag ute i exakt enochenhalv timma. Trots den inte alltför långa stunden tycker jag mig ana en rosa ton över kinderna.
Solskyddsfaktor är bra för mig om jag är i ett land längre söderut, eller måste vara ute längre än min hud tål, men vanligtvis går jag alltså in när jag vet att huden har fått nog.
Jag är väldigt sällan i solen mer än tre timmar, hur brun jag än är, det känns som om det räcker.
Men som sagt, det är upptrappning som gäller.
Jag tar ett lite steg i taget mot målet, precis som i vilket personligt förändringsarbete som helst.
Detta innebär i praktiken att jag anpassar längden på stunden efter min hudfärg, och jag kan då meddela att så här den första dagen var jag ute i exakt enochenhalv timma. Trots den inte alltför långa stunden tycker jag mig ana en rosa ton över kinderna.
Solskyddsfaktor är bra för mig om jag är i ett land längre söderut, eller måste vara ute längre än min hud tål, men vanligtvis går jag alltså in när jag vet att huden har fått nog.
Jag är väldigt sällan i solen mer än tre timmar, hur brun jag än är, det känns som om det räcker.
Men som sagt, det är upptrappning som gäller.
Jag tar ett lite steg i taget mot målet, precis som i vilket personligt förändringsarbete som helst.
Soldag
Sonen ska åka till Kos på semester med sin kompis om ett par veckor, och tänker ladda med lite sol de närmaste dagarna. Mamma coach hänger på, om än inte med.
Jag behöver ett plant ställe där jag kan ligga ned. Punkt.
Han behöver kompisar, pooler, glass, solglasögon, coola badbrallor och piffigt hår.
Båda behöver vi solskyddscreme, det är väl det som förenar oss solmässigt just nu.
Jag behöver ett plant ställe där jag kan ligga ned. Punkt.
Han behöver kompisar, pooler, glass, solglasögon, coola badbrallor och piffigt hår.
Båda behöver vi solskyddscreme, det är väl det som förenar oss solmässigt just nu.
tisdag 23 juni 2009
Liz på Vulkan
Nu hurrni behöver jag er hjälp.
Allas vår Liz är nominerad till årets "blok" på Vulkan och nu behöver hon alla röster hon kan få. Hon har kämpat som en iller med att få ihop bloggen till en bok, och nu finns den där till beskådan.
Min röst är klar, nu behöver jag er hjälp.
Mejla till; blok@vulkan.se och skriv att ni nominerar Liz Wennberg - Refuserad som fan! till årets blok.
Tack!
Allas vår Liz är nominerad till årets "blok" på Vulkan och nu behöver hon alla röster hon kan få. Hon har kämpat som en iller med att få ihop bloggen till en bok, och nu finns den där till beskådan.
Min röst är klar, nu behöver jag er hjälp.
Mejla till; blok@vulkan.se och skriv att ni nominerar Liz Wennberg - Refuserad som fan! till årets blok.
Tack!
En lång dag till ända
Nu tar coachen några dagar i solen, betar av administrationen, skjutsar sonen och välkomnar fästmannens barn.
Min tacksamhetslista idag:
Mitt givande samtal med min coach.
Mina många samtal med mina klienter.
Min rygg som fungerade.
Sov gott!
Min tacksamhetslista idag:
Mitt givande samtal med min coach.
Mina många samtal med mina klienter.
Min rygg som fungerade.
Sov gott!
Tisdag
och lång arbetsdag, härligt!
Jag ska börja dagen med ett besök hos MIN coach, och före det ska jag hitta en parkeringsplats på Östermalm.
Låt mig genast meddela att detta kan te sig som ett helt omöjligt projekt, lägg gärna till att min AC är kaputt och att denna dag ska bli varm. Kombinationen av dessa tre kan medföra att jag kommer till min coach relativt svettig, å andra sidan kan vi ju då behöva tala om stress och hur jag ska undvika just det.
Man vet inte alltid vad man ska prata med sin coach om, det brukar lösa sig.
För vissa är samtalsämnet givet, för andra tar samtalen en riktning som inte alls var tänkt från början. Även om man har ett övergripande mål med att träffa sin coach - och det har jag - finns det många små delmål på vägen att prata om.
Det viktigaste först brukar fungera bra.
Det ska bli kul att se vad det är för mig idag.
Jag ska börja dagen med ett besök hos MIN coach, och före det ska jag hitta en parkeringsplats på Östermalm.
Låt mig genast meddela att detta kan te sig som ett helt omöjligt projekt, lägg gärna till att min AC är kaputt och att denna dag ska bli varm. Kombinationen av dessa tre kan medföra att jag kommer till min coach relativt svettig, å andra sidan kan vi ju då behöva tala om stress och hur jag ska undvika just det.
Man vet inte alltid vad man ska prata med sin coach om, det brukar lösa sig.
För vissa är samtalsämnet givet, för andra tar samtalen en riktning som inte alls var tänkt från början. Även om man har ett övergripande mål med att träffa sin coach - och det har jag - finns det många små delmål på vägen att prata om.
Det viktigaste först brukar fungera bra.
Det ska bli kul att se vad det är för mig idag.
måndag 22 juni 2009
Tjocka böcker
Jag har nu avslutat Marian Keyes bok, och som vanligt när det gäller 750-sidors böcker finner jag i alla fall 200 sidor jag klarar mig utan. De är de som inte ger mig något i berättelsen, inga nya ledtrådar till karaktärerna, och jag gäspar mig igenom stycke efter stycke. Samma upplevelse som jag hade med Stieg Larssons första del av triologin.
Ni som just nu sitter och kämpar med ett första manus, tänk på mig när ni skriver.
Jag vill max ha 400 sidor och det gör väl 320 manussidor ungefär.
Perfekt läsbart och bärbart.
Paulo Coelhos Alkemisten var på 184 sidor i pocketvarianten.
Mycket sagt på få sidor.
Det gillar Hellberg.
Ni som just nu sitter och kämpar med ett första manus, tänk på mig när ni skriver.
Jag vill max ha 400 sidor och det gör väl 320 manussidor ungefär.
Perfekt läsbart och bärbart.
Paulo Coelhos Alkemisten var på 184 sidor i pocketvarianten.
Mycket sagt på få sidor.
Det gillar Hellberg.
Nya tag i förorten
Det vimlar av shorts. Dessa sitter på både brunbrända och kritvita ben, och man kan snabbt räkna ut vilka som har tagit en tripp söderut eftersom det har varit omöjligt att få den färgen i den här delen av jordklotet.
Det är en lite konstig känsla att inte ha en längre semester måste jag säga; de flesta pratar om sina planer och resor medan jag tänker på tider och att få ihop sommarlovet med mitt arbete. Därför tror jag att jag ska trycka ihop mina samtal till två dagar per vecka och jobba stenhårt då så att jag också kan vara ledig lite. Effektivisera verksamheten helt enkelt.
Jag behöver nog ladda lite extra inför hösten och boksläppet, och gör de bäst med lite soff - och strandliggande, ett par deckare och Gevalia i en termos.
Hur laddar ni bäst under er semester?
Det är en lite konstig känsla att inte ha en längre semester måste jag säga; de flesta pratar om sina planer och resor medan jag tänker på tider och att få ihop sommarlovet med mitt arbete. Därför tror jag att jag ska trycka ihop mina samtal till två dagar per vecka och jobba stenhårt då så att jag också kan vara ledig lite. Effektivisera verksamheten helt enkelt.
Jag behöver nog ladda lite extra inför hösten och boksläppet, och gör de bäst med lite soff - och strandliggande, ett par deckare och Gevalia i en termos.
Hur laddar ni bäst under er semester?
söndag 21 juni 2009
Solsken
Jag började dagen med att öppna dörren till balkongen där solen sken och fåglarna...ja ni vet.
Själv hade jag också gärna haft vingar idag, det hade innneburit att jag hade sluppit gå. Å andra sidan är det kanske gå som är tricket?
En liten pyttig, nyttig promenad står på agendan, mest för att testa om det funkar. Gör det inte det får jag väl krypa hem igen.
Vad ska ni göra idag?
Själv hade jag också gärna haft vingar idag, det hade innneburit att jag hade sluppit gå. Å andra sidan är det kanske gå som är tricket?
En liten pyttig, nyttig promenad står på agendan, mest för att testa om det funkar. Gör det inte det får jag väl krypa hem igen.
Vad ska ni göra idag?
lördag 20 juni 2009
Så vad gör man
när man har brutit ryggen?
Jo man tittar på "Stolthet och fördom", BBC´s eminenta och oslagbara inspelning med Colin Firth som Mr Darcy, från 1995.
Det är gods och gårdar, tjusiga herrar, fina flickor, good and bad behaviors och en massa kysk romantik.
Alldeles, alldeles underbart.
Jo man tittar på "Stolthet och fördom", BBC´s eminenta och oslagbara inspelning med Colin Firth som Mr Darcy, från 1995.
Det är gods och gårdar, tjusiga herrar, fina flickor, good and bad behaviors och en massa kysk romantik.
Alldeles, alldeles underbart.
Aj
Oj
Ont
Fan
Värktabletter
Gammal
Trött
Hade varit skönt att kunna skylla ontet på en gammal idrottsskada...Sanningen är att skulden är min och säkert beror på alltför lite träning.
Tur förresten, för det går att åtgärda.
Ont
Fan
Värktabletter
Gammal
Trött
Hade varit skönt att kunna skylla ontet på en gammal idrottsskada...Sanningen är att skulden är min och säkert beror på alltför lite träning.
Tur förresten, för det går att åtgärda.
fredag 19 juni 2009
Kofta
Det känns som om den har gått av någonstans i svankhöjd, och då har jag inte hoppat små grodorna överhuvudtaget (däremot är jag nog lustig att se med min försiktigt vaggande gång.)
Istället för dans runt midsommarstång blev vi hembjudna till fästmannen där vi åt god mat och hade mys med hans tjejer. Tyvärr ville min rygg åka hem och ligga ned, så här ligger vi nu - ryggen och jag - utan att veta riktigt vad vi ska göra mer än så.
Fosterställning funkar, likaså att ligga med benen uppdragna mot hakan.
Just nu är bloggandet smärtsamt och att skriva ett inlägg var väl inte en särskilt bra idé.
Att jag överhuvudtaget gjorde denna ansträngning var för att jag har en tjock offerkofta på mig och vill att alla ska tycka synd om mig.
Men dansa på ni bara, jag klarar mig...nog.
Jag tror helt enkelt att jag får återkomma i morgon. Kanske...
Skojade bara, här bor inga offerkoftor, jag tar en tacksamhetslista istället:
Jag är tacksam för att jag fick träffa fästmannen och hans barn idag, att affärsbiträdet gav sonen 50 % rabatt bara för att han var ensam i butiken och för att jag har en soffa att ligga i fosterställning i.
Hoppas att ni också har haft en härlig midsommarafton!
Istället för dans runt midsommarstång blev vi hembjudna till fästmannen där vi åt god mat och hade mys med hans tjejer. Tyvärr ville min rygg åka hem och ligga ned, så här ligger vi nu - ryggen och jag - utan att veta riktigt vad vi ska göra mer än så.
Fosterställning funkar, likaså att ligga med benen uppdragna mot hakan.
Just nu är bloggandet smärtsamt och att skriva ett inlägg var väl inte en särskilt bra idé.
Att jag överhuvudtaget gjorde denna ansträngning var för att jag har en tjock offerkofta på mig och vill att alla ska tycka synd om mig.
Men dansa på ni bara, jag klarar mig...nog.
Jag tror helt enkelt att jag får återkomma i morgon. Kanske...
Skojade bara, här bor inga offerkoftor, jag tar en tacksamhetslista istället:
Jag är tacksam för att jag fick träffa fästmannen och hans barn idag, att affärsbiträdet gav sonen 50 % rabatt bara för att han var ensam i butiken och för att jag har en soffa att ligga i fosterställning i.
Hoppas att ni också har haft en härlig midsommarafton!
Det är nu
det börjar. Båtar, både motor - och segeldrivna, glider in i hamnen för att lägga till. För många är Fjällbacka slutmålet, medan andra är på väg mot Strömstad. Trängseln i hamnen ger upphov till både vänskap och slagsmål, kanske mest det förstnämnda nuförtiden.
1980, när jag var nyss fyllda 18 år, var Fjällbacka det hottaste stället på västkusten. Smögen i alla ära, men det var lite "finare" i min by.
Just på midsommar var det kanske inte så fint. Raggare från hela Sverige hade sedan många år bestämt sig för att just Fjällbacka var den bästa platsen för party, och bil efter bil rullade in i samhället.
De campade inte långt ifrån mormor och morfars hus, och efter diverse alkoholintag vinglade de in mot samhället för att ha kul.
Ofta hade kul redan på vandringen, det sjöngs och skålades längs med vägen, och en och annan postlåda fick sätta livet till för att allt var så himla roligt.
När jag var liten satt jag på balkongen och tittade på alla dessa skinnvästklädda partymänniskor som passerade vårt hus på sin väg, närmare dem än så fick jag inte gå.
Emellanåt sprang morfar ner för trappan - ut i trädgården, och jagade iväg busar som hade mage att gå in på hans tomt. Han var rädd om sina buskar och bär, min morfar, och de allra mest dyngfulla såg nog inte riktigt var de landade när alkoholen hade knockat dem.
Till sist satte polisen stopp för spektaklet och motade bort alla amerikanare redan vid infarterna till Fjällbacka, så de rattade söderut i stället och landade någonstans norr om Smögen där de satte nya bopålar varje midsommar.
Det blev lite tomt. Midsommarfesten på mormor och morfars balkong kom liksom av sig när vi inte hade detta skådespel framför ögonen längre.
Havsutsikten hade vi ju tröttnat på långt innan raggarna kom till stan.
torsdag 18 juni 2009
Balkongdörren
är från och med idag öppningsbar även om inglasningen inte är klar än och de fina blommorna får vänta ytterligare ett par veckor.
Men jag kan ta ut en stol om jag vill.
Jag kan vädra om jag vill.
Katten kan gå ut om han vill.
Som vi har längtat!
Jag funderar
och letar efter en känsla. Inte så mycket en story som en känsla, just den jag får när jag läser böcker som jag inte vill släppa.
Jag har en hittapåbokidé i huvudet, men hittar inte känslan...alltså avvaktar jag med pennan.
Inte ord kommer att präntas innan känslan är där.
Däremot flyger det runt karaktärer som jag inte har greppat än, kanske ingår det också i den där feelingen som jag saknar just nu?
Kliet i fingrarna vill hugga tag nu, inte vänta på känslor och annat tjafs.
Tur då att det är jag som bestämmer, och herrejösses, man kan ju faktiskt få ut den första boken innan man har skrivit klart den andra.
Eller?
Jag har en hittapåbokidé i huvudet, men hittar inte känslan...alltså avvaktar jag med pennan.
Inte ord kommer att präntas innan känslan är där.
Däremot flyger det runt karaktärer som jag inte har greppat än, kanske ingår det också i den där feelingen som jag saknar just nu?
Kliet i fingrarna vill hugga tag nu, inte vänta på känslor och annat tjafs.
Tur då att det är jag som bestämmer, och herrejösses, man kan ju faktiskt få ut den första boken innan man har skrivit klart den andra.
Eller?
Coaching
Hittade denna länk hos en coachkompis, och vill förstås visa den för er.
Kjell Enhager och Magnus Kull är mina eminenta coh rysligt duktiga lärare på Coach2coach.
Ska man nu utbilda sig till coach är min idé att göra det hos de som kan mest, som hanterar "mästerskapet" som det pratas om på filmen.
Nej
sa jag chefen när jag fick ett samtal om konsultande i morse, den här dagen är coachen ledig. Jag har inga större problem med att säga nej, men som egen företagare är det vanskligt ibland.
Inte idag dock.
Vi har en halv plan på att åka till stan och titta på alla segelbåter, men vi överlåter beslutet åt vädret.
Tonåringarna glider in norrifrån på Centralen vid två, sedan får vi se vad som händer.
Sonen kan inte fatta varför vi måste umgås på midsommar när han vill vara hemma hos en kompis och titta på fotboll och spela någon form av spel.
"Du har inte ens fyllt 15", svarar jag och sätter därmed ner foten gällande familj vs. kompisar den här helgen.
Han ska få åka med en kompis och hennes mamma på en (rest)resa någonstans vecka 28, så lite midsommar med oss klarar han nog galant.
Vi tjurar kort i den här familjen, fem minuters stamp med foten så är det över. Ovänskap är varken min eller sonens grej, troligtvis för att vi båda oroas av konflikter. Å andra sidan är vi båda okej på att ta dem, men det blir inga stora grejer. Stamp, stamp och så är vi klara.
Det är möjligt att det kommer en revolution vid 16 och 48, men av det syns inga tecken - än så länge i alla fall.
Nu ska jag träffa en artificiell sol, något annat finns inte att tillgå i förorten idag.
Inte idag dock.
Vi har en halv plan på att åka till stan och titta på alla segelbåter, men vi överlåter beslutet åt vädret.
Tonåringarna glider in norrifrån på Centralen vid två, sedan får vi se vad som händer.
Sonen kan inte fatta varför vi måste umgås på midsommar när han vill vara hemma hos en kompis och titta på fotboll och spela någon form av spel.
"Du har inte ens fyllt 15", svarar jag och sätter därmed ner foten gällande familj vs. kompisar den här helgen.
Han ska få åka med en kompis och hennes mamma på en (rest)resa någonstans vecka 28, så lite midsommar med oss klarar han nog galant.
Vi tjurar kort i den här familjen, fem minuters stamp med foten så är det över. Ovänskap är varken min eller sonens grej, troligtvis för att vi båda oroas av konflikter. Å andra sidan är vi båda okej på att ta dem, men det blir inga stora grejer. Stamp, stamp och så är vi klara.
Det är möjligt att det kommer en revolution vid 16 och 48, men av det syns inga tecken - än så länge i alla fall.
Nu ska jag träffa en artificiell sol, något annat finns inte att tillgå i förorten idag.
onsdag 17 juni 2009
Idag
smet jag in på biblioteket i förorten och frågade om de hade höstens katalog från Svensk bokhandel. På sidan 109 fanns jag.
Märklig känsla.
Jag sneglade mot bibliotikarierna (svårt ord) och undrade om de hade läst katalogen och sett mig där. De såg inte ett dugg imponerade ut så min berömmelse hade tydligen inte nått dem än.
Texten till debutantporträttet har jag skrivit själv, och som vanlig gick det undan. Det gör det när jag skriver, alltså blir det ofta fel. Fort och fel hänger ihop för mig, och det är något jag är nödd och tvungen att arbeta med om jag ska fortsätta på skrivarbanan.
Jag suger inte på mina formuleringar, de blir som de blir.
Det kallas självkritik och det är bra om man gör något av den. Jag kan förstås också välja att lämna den därhän, men då får jag baske mig sluta kritisera mig själv också.
Okej, slutkläm; jag finns i katalogen som presenterar höstens böcker och jag är förvånad, skitglad och ruskigt tacksam.
Missade citattecken och kommadito bjuder jag på.
Jag är ju för bövelen debutant!
Märklig känsla.
Jag sneglade mot bibliotikarierna (svårt ord) och undrade om de hade läst katalogen och sett mig där. De såg inte ett dugg imponerade ut så min berömmelse hade tydligen inte nått dem än.
Texten till debutantporträttet har jag skrivit själv, och som vanlig gick det undan. Det gör det när jag skriver, alltså blir det ofta fel. Fort och fel hänger ihop för mig, och det är något jag är nödd och tvungen att arbeta med om jag ska fortsätta på skrivarbanan.
Jag suger inte på mina formuleringar, de blir som de blir.
Det kallas självkritik och det är bra om man gör något av den. Jag kan förstås också välja att lämna den därhän, men då får jag baske mig sluta kritisera mig själv också.
Okej, slutkläm; jag finns i katalogen som presenterar höstens böcker och jag är förvånad, skitglad och ruskigt tacksam.
Missade citattecken och kommadito bjuder jag på.
Jag är ju för bövelen debutant!
Och tror ni inte
att jag har tagit mig ett par dagars ledigt igen.
Ja gör det, sa jag chefen när jag frågade, och så bestämde vi det.
Egentligen hade jag tänkt att vara ledig på måndag, men det sprack, alltså tog jag ledigt i morgon istället då det passade bättre.
Jag har halva Marian Keyes kvar och den tänker jag sträckläsa från och med morgondagens första kopp kaffe. Eller ikväll om jag inte kan somna. Sonen har bjudit in halva grannskapet och jag har lovat att de ska få stanna länge. Länge som i till 02.
En grabb ska sova över, flickorna ska gå hem.
De är inte fyllda 15, någon måtta på nattöpppet får det ju vara, eller hur?
Ps, det är lustigt hur jag bollar med det där med 15 lite som det behagar mig. "Du har inte ens fyllt 15", säger jag när det inte fås något. "Du är faktiskt snart 15", säger jag däremot när det krävs något. Jag är 47 och borde verkligen veta bättre...
Ja gör det, sa jag chefen när jag frågade, och så bestämde vi det.
Egentligen hade jag tänkt att vara ledig på måndag, men det sprack, alltså tog jag ledigt i morgon istället då det passade bättre.
Jag har halva Marian Keyes kvar och den tänker jag sträckläsa från och med morgondagens första kopp kaffe. Eller ikväll om jag inte kan somna. Sonen har bjudit in halva grannskapet och jag har lovat att de ska få stanna länge. Länge som i till 02.
En grabb ska sova över, flickorna ska gå hem.
De är inte fyllda 15, någon måtta på nattöpppet får det ju vara, eller hur?
Ps, det är lustigt hur jag bollar med det där med 15 lite som det behagar mig. "Du har inte ens fyllt 15", säger jag när det inte fås något. "Du är faktiskt snart 15", säger jag däremot när det krävs något. Jag är 47 och borde verkligen veta bättre...
Det svänger
Dansband på fyrans morgon-tv, jannez (jo, de stavar det så).
Är det något jag kan så är det dansband, herrejösses vad man har dansat till dessa i sina dar.
Gästis i Grebbestad. Hunneboparken. Kongressen i Uddevalla
Just Uddevalla var väl ingen hit, eftersom jag skolkade från skolan för att kunna åka de åtta milen dit, men jag väljer att se det som ett bevis på hur oerhört viktigt det var för mig att dansa.
Betänk att jag var med när Saturday night fever hade premiär, och att jag och Travolta satte alla danssteg tillsammans, vilket inte har ett dugg med dansband att göra utan snarare med dansant bredd.
Bugg, disco eller hambo spelar ingen nämligen ingen roll.
Eller, spelade ingen roll.
När jannez nu spelar gungar jag lätt i soffan och inser att det finns dåtid och nutid.
Landar jag någonsin på ett discogolv nu dansar jag som jag gjorde på 80-talet.
Det enda jag har lagt bort är axelvaddarna.
Är det något jag kan så är det dansband, herrejösses vad man har dansat till dessa i sina dar.
Gästis i Grebbestad. Hunneboparken. Kongressen i Uddevalla
Just Uddevalla var väl ingen hit, eftersom jag skolkade från skolan för att kunna åka de åtta milen dit, men jag väljer att se det som ett bevis på hur oerhört viktigt det var för mig att dansa.
Betänk att jag var med när Saturday night fever hade premiär, och att jag och Travolta satte alla danssteg tillsammans, vilket inte har ett dugg med dansband att göra utan snarare med dansant bredd.
Bugg, disco eller hambo spelar ingen nämligen ingen roll.
Eller, spelade ingen roll.
När jannez nu spelar gungar jag lätt i soffan och inser att det finns dåtid och nutid.
Landar jag någonsin på ett discogolv nu dansar jag som jag gjorde på 80-talet.
Det enda jag har lagt bort är axelvaddarna.
tisdag 16 juni 2009
Tacksamhet
För dagens berörande möten, privata och yrkesmässiga.
För att sonen hade en härlig picnik med vänner i Solskenet.
För att min säng har alldeles nytvättade lakan.
Sov gott!
För att sonen hade en härlig picnik med vänner i Solskenet.
För att min säng har alldeles nytvättade lakan.
Sov gott!
Från förlaget
"Vår kanske viktigaste bok i höst på ett ytterst allvarligt tema är "Casanovas Kvinna" av Åsa Hellberg."
Klippt från ett utskick av Kalla Kulor idag.
Klippt från ett utskick av Kalla Kulor idag.
Vardag
En vårlik himmel skymtas i Stockholmstrakten och det är nästan lite ståpäls över det.
Jag trodde kanske inte att det skulle vara grått för all framtid, men det baseras på långvarig vädererfarenhet snarare än på några tecken i skyn.
Det är helt okej för mig att ta två veckor av lite vårväder innan sommaren drar igång.
Jag känner mig inte riktigt redo än, och ändå har jag laddat med vita kläder sedan i mars.
Det är nog bristen på våraktiviteter, som att sitta på en uteservering och frysa eller att ligga med en filt över sig på badstranden, som saknas för att det ska kännas som riktig sommar än. Jag behöver mina inledande ritualer för att välkomna det där varma och sköna, och har slarvat med dessa i år.
För er semestersvenskar ska jag skärpa till mig och tar helt enkelt lunchen ute idag i den sextongradiga vårvärmen.
Det är nämligen idag som gäller i den här delen av landet, för i morgon och resten av veckan vankas det tydligen annat igen.
Fredag är härmed omdöpt till midhöstafton.
Jag trodde kanske inte att det skulle vara grått för all framtid, men det baseras på långvarig vädererfarenhet snarare än på några tecken i skyn.
Det är helt okej för mig att ta två veckor av lite vårväder innan sommaren drar igång.
Jag känner mig inte riktigt redo än, och ändå har jag laddat med vita kläder sedan i mars.
Det är nog bristen på våraktiviteter, som att sitta på en uteservering och frysa eller att ligga med en filt över sig på badstranden, som saknas för att det ska kännas som riktig sommar än. Jag behöver mina inledande ritualer för att välkomna det där varma och sköna, och har slarvat med dessa i år.
För er semestersvenskar ska jag skärpa till mig och tar helt enkelt lunchen ute idag i den sextongradiga vårvärmen.
Det är nämligen idag som gäller i den här delen av landet, för i morgon och resten av veckan vankas det tydligen annat igen.
Fredag är härmed omdöpt till midhöstafton.
måndag 15 juni 2009
Den här dagen
är en trist och grå förortsdag.
Inget nytt under molnen, snarare samma gamla vanliga visa.
Tur att jag ska jobba i morgon, tjoho!
Inget nytt under molnen, snarare samma gamla vanliga visa.
Tur att jag ska jobba i morgon, tjoho!
Tajming
Det känns som om jag har valt en klockren ledighet under 4 dagar. Det har varit inomhus som har gällt, eftersom jag inte gillar att promenera i skyfall.
Jag gillar inomhus, trots att jag är uppfödd vid hav och skog. Även som liten gillade jag inomhus mest har jag för mig.
När andra längtar efter skogspromenader förstår jag inte riktigt vad de menar.
"Det är så friskt ute", säger vissa och känner uppenbarligen till något som jag har missat.
Här är det friskt inne.
Jag ser på gubbarna som kliver runt i regnet på ställningarna utanför min balkong och det ser inte alls så "friskt" ut, bara kallt och vått.
Inne hos mig är det varmt och skönt. Uppkrupen i soffan med en kopp kaffe och DN är jag väldigt glad att jag inte är balkongreparatör. Å andra sidan kan det ju hända att de också vill ha en kopp kaffe och sitta i min soffa, det har jag inte kollat.
Jag är dock väldigt tacksam att de jobbar med balkongen, när den är klar kommer jag ju att vara ute på den i alla fall.
Det kommer att bli en alldeles utmärkt dos av frisk luft inbillar jag mig.
Så, helt ärligt; är ni ute - eller innemänniskor?
Jag gillar inomhus, trots att jag är uppfödd vid hav och skog. Även som liten gillade jag inomhus mest har jag för mig.
När andra längtar efter skogspromenader förstår jag inte riktigt vad de menar.
"Det är så friskt ute", säger vissa och känner uppenbarligen till något som jag har missat.
Här är det friskt inne.
Jag ser på gubbarna som kliver runt i regnet på ställningarna utanför min balkong och det ser inte alls så "friskt" ut, bara kallt och vått.
Inne hos mig är det varmt och skönt. Uppkrupen i soffan med en kopp kaffe och DN är jag väldigt glad att jag inte är balkongreparatör. Å andra sidan kan det ju hända att de också vill ha en kopp kaffe och sitta i min soffa, det har jag inte kollat.
Jag är dock väldigt tacksam att de jobbar med balkongen, när den är klar kommer jag ju att vara ute på den i alla fall.
Det kommer att bli en alldeles utmärkt dos av frisk luft inbillar jag mig.
Så, helt ärligt; är ni ute - eller innemänniskor?
söndag 14 juni 2009
Nja
"Natt på muséet 2" var inte lika bra som ettan sa sonen, själv hängde jag med utan andra förväntningar än att det var kul att gå på bio just med honom.
Efteråt åt vi en massa kött på en restaurang i Heron city så att vi (läs jag) skulle slippa lägga någon tid på matlagning i kväll.
Otroligt bra idé naturligtvis.
En lika bra idé var det att ta ledigt i morgon, eftersom tisdagen bjuder på 12 arbetstimmar på raken.
Jag kommer ju att vara hur pigg som helst tills dess!
Efteråt åt vi en massa kött på en restaurang i Heron city så att vi (läs jag) skulle slippa lägga någon tid på matlagning i kväll.
Otroligt bra idé naturligtvis.
En lika bra idé var det att ta ledigt i morgon, eftersom tisdagen bjuder på 12 arbetstimmar på raken.
Jag kommer ju att vara hur pigg som helst tills dess!
Och vinnarna av Casanovas kvinna är...
Ninna och Kia!
Så fort jag har första böckerna i min hand (Augusti) skickar jag dem till er.
Så fort jag har första böckerna i min hand (Augusti) skickar jag dem till er.
Underbara Fjällbacka!
Idag när regnet öser ner i Stockholm skiner solen så här vackert i Fjällbacka. Jag vet att jag har smygläsare (vilket man är när man undviker kommentarsfältet) därifrån och här kommer en hälsning till er.
Underbara regn
Man kan säga att naturen får den dusch den behöver just nu, resten av sommaren kommer nämligen att bli varm och solig.
Med det i åtanke känns denna regnvecka helt okej.
Nästa vecka är det midsommar.
Förra året tillbringade vi den på Kolmården, och det var inte första gången.
Ska man åka dit är just den dagen ett utmärkt val, det är inte så många andra som är där då.
De flesta dansar som små grodor runt midsommarstången på Skansen i trängsel medan vi kan beskåda schimpanser, gorillabebisar, delfiner och björnar i lugn och ro.
Ett utmärkt val av midsommarfirande om ni frågar mig.
Vad vi ska göra i år har vi glömt att prata om, vi får väl helt enkelt ta ett snack med våra tre tonåringar.
Min röst ligger på Kolmården även i år.
Egentligen hade jag velat rösta på Grekland, men för det måste man ha semester.
Det har inte jag, därför nöjer jag mig med en tripp till Norrköping.
Med det i åtanke känns denna regnvecka helt okej.
Nästa vecka är det midsommar.
Förra året tillbringade vi den på Kolmården, och det var inte första gången.
Ska man åka dit är just den dagen ett utmärkt val, det är inte så många andra som är där då.
De flesta dansar som små grodor runt midsommarstången på Skansen i trängsel medan vi kan beskåda schimpanser, gorillabebisar, delfiner och björnar i lugn och ro.
Ett utmärkt val av midsommarfirande om ni frågar mig.
Vad vi ska göra i år har vi glömt att prata om, vi får väl helt enkelt ta ett snack med våra tre tonåringar.
Min röst ligger på Kolmården även i år.
Egentligen hade jag velat rösta på Grekland, men för det måste man ha semester.
Det har inte jag, därför nöjer jag mig med en tripp till Norrköping.
lördag 13 juni 2009
I morgon är sista dagen
för att anmäla sig till utlottningen av "Casanovas kvinna". Anmälan sker helt odramatiskt i kommentarsfältet.
Notarius publicus, i form av sonen, anländer 18.00 då lottningen sker under strikta och ofuskiga former.
Tävlingsledningen ber om att få önska lycka till!
Notarius publicus, i form av sonen, anländer 18.00 då lottningen sker under strikta och ofuskiga former.
Tävlingsledningen ber om att få önska lycka till!
Jösses
vilken kraftkvinna jag visar mig vara.
Skrotet lyftes upp och ner som om det vore av bomull. Löpbandet fick jobba så hårt att håret stod som om det vore blåst av en carolafläkt.
Jag såg hur de andra kvinnorna i lokalen avundsjukt tittade på mig och mina muskler, och då jag är en inspirerande coach ropade jag "häng med för tusan" och så gjorde de det.
Ni har just läst min vision av träning, hur det egentligen var tänker jag inte förtälja mer av än att jag var där och att jag lever.
Ikväll blir det chips.
Skrotet lyftes upp och ner som om det vore av bomull. Löpbandet fick jobba så hårt att håret stod som om det vore blåst av en carolafläkt.
Jag såg hur de andra kvinnorna i lokalen avundsjukt tittade på mig och mina muskler, och då jag är en inspirerande coach ropade jag "häng med för tusan" och så gjorde de det.
Ni har just läst min vision av träning, hur det egentligen var tänker jag inte förtälja mer av än att jag var där och att jag lever.
Ikväll blir det chips.
God lördag
Vi står i startgroparna för ett träningspass. Det var ett tag sedan och frågan är hur kroppen kommer att reagera.
Ska jag ta i på riktigt eller mjukstarta?
Ska den mjuka magen få sig en omgång?
Ska jag gå eller springa på löpbandet?
Svaret på alla dessa viktiga frågor kommer jag att ha om enochenhalv timma.
Det är möjligt att jag kommer att ge er ett svar, men det är också möjligt att jag inte orkar.
Hörs vi inte av förrän i morgon så vet ni i alla fall varför.
Ska jag ta i på riktigt eller mjukstarta?
Ska den mjuka magen få sig en omgång?
Ska jag gå eller springa på löpbandet?
Svaret på alla dessa viktiga frågor kommer jag att ha om enochenhalv timma.
Det är möjligt att jag kommer att ge er ett svar, men det är också möjligt att jag inte orkar.
Hörs vi inte av förrän i morgon så vet ni i alla fall varför.
fredag 12 juni 2009
Det känns
på doften att fästmannen är här. Pepparstekt oxfile´med grönpepparsås, smörstekta grönsaker och potatis till den som vill.
Så där doftar det inte när man värmer en burk gulaschsoppa kan jag informera om.
"Lagar fästmannen mat?" hojtade sonen i mobilen och slängde sig hem från kompisen. Behöver jag säga att han inte hade kommit hem förrän sent om det var jag som skulle hantera slevarna?
Två filmer kommer att avnjutas under kvällen; Valkyria (Tom Cruise) och en brittisk Wallander (Kenneth Branagh).
Fredagsmys va?
Så där doftar det inte när man värmer en burk gulaschsoppa kan jag informera om.
"Lagar fästmannen mat?" hojtade sonen i mobilen och slängde sig hem från kompisen. Behöver jag säga att han inte hade kommit hem förrän sent om det var jag som skulle hantera slevarna?
Två filmer kommer att avnjutas under kvällen; Valkyria (Tom Cruise) och en brittisk Wallander (Kenneth Branagh).
Fredagsmys va?
Det regnar inte
i Stockholms södra förort, det skyfaller.
Oprah tävlar med dammtrasan och just nu är det dött lopp. En städerska måste ta en paus ibland, you know.
Dagens show handlar om att organisera i sitt eget hemkaos!
Perfekt och inspirerande när det just nu är vad jag försöker med.
Det är skönt att rensa, det känns som skallen blir renare också. Yttre kaos är inte min grej, egentligen...ändå låter jag det bli stökigt.
Hm, det är helt klart så att jag behöver en plan.
Mest för att jag gillar min rena skalle, det är den som tar stryk när jag lever i röra.
Men det artar sig minsann, just nu har jag ett vardagsrumsgolv att gå på och en soffa att breda ut mig i. På bordet framför soffan ligger det som ska ligga där som diverse glasögon, fjärrkontroller och stearinljus.
I sängen ligger alla kuddar prydligt och på överkastet ligger ingenting förutom en katt.
Hall och kök är väl det jag får återkomma om, 38 papperkassar med tidningar är inte särskilt smart att ta ut i skyfall och just nu står de i hallen.
I köket måste den megastora lampan upp igen, sladden fästas utmed taket och krukor ska tillbaka till fönstret. Brödrosten ska...ställas någonstans. Allt detta belamrar just nu köksbordet efter förra veckans fönsterbyte.
En sväng med dammsugare och golvmopp och det kommer att bli så fint, så fint.
Fräscha blommor på det så är knoppen redo för nya utmaningar
Oprah tävlar med dammtrasan och just nu är det dött lopp. En städerska måste ta en paus ibland, you know.
Dagens show handlar om att organisera i sitt eget hemkaos!
Perfekt och inspirerande när det just nu är vad jag försöker med.
Det är skönt att rensa, det känns som skallen blir renare också. Yttre kaos är inte min grej, egentligen...ändå låter jag det bli stökigt.
Hm, det är helt klart så att jag behöver en plan.
Mest för att jag gillar min rena skalle, det är den som tar stryk när jag lever i röra.
Men det artar sig minsann, just nu har jag ett vardagsrumsgolv att gå på och en soffa att breda ut mig i. På bordet framför soffan ligger det som ska ligga där som diverse glasögon, fjärrkontroller och stearinljus.
I sängen ligger alla kuddar prydligt och på överkastet ligger ingenting förutom en katt.
Hall och kök är väl det jag får återkomma om, 38 papperkassar med tidningar är inte särskilt smart att ta ut i skyfall och just nu står de i hallen.
I köket måste den megastora lampan upp igen, sladden fästas utmed taket och krukor ska tillbaka till fönstret. Brödrosten ska...ställas någonstans. Allt detta belamrar just nu köksbordet efter förra veckans fönsterbyte.
En sväng med dammsugare och golvmopp och det kommer att bli så fint, så fint.
Fräscha blommor på det så är knoppen redo för nya utmaningar
Arg
Jag läser bloggar, så ofta jag kan faktiskt.
Ofta bloggar om livsöden som vi andra inte är i närheten av.
Och jag känner att jag blir arg och förbannad för att om en procent i bloggsfären handlar om livsöden som berör handlar allt för många procent om gnäll.
För vad gör vi som faktiskt har det bra, som inte är ett barn och förlorar en mamma i cancer, som inte har förlorat någon i en bilolycka, som inte har ett barn som har blivit mördat eller inte har barn som sitter häktade?
Är vi tacksamma för det vi har? Nej, vi gnäller!
För min del har jag problem med gnäll när vi egentligen har ofantligt mycket att INTE gnälla över.
Varför fokuserar vi på allt det vi inte har, när vi egentligen har allt det viktiga vi behöver?
Varför?
Coachen har svårt att förstå och behöver er hjälp, för nu är hon förbannad och frustrerad.
Läs gärna vimmelmammans blogg och berätta om ni känner er gnälliga eller tacksamma efteråt.
Ofta bloggar om livsöden som vi andra inte är i närheten av.
Och jag känner att jag blir arg och förbannad för att om en procent i bloggsfären handlar om livsöden som berör handlar allt för många procent om gnäll.
Gnäll, gnäll, gnäll.
För vad gör vi som faktiskt har det bra, som inte är ett barn och förlorar en mamma i cancer, som inte har förlorat någon i en bilolycka, som inte har ett barn som har blivit mördat eller inte har barn som sitter häktade?
Är vi tacksamma för det vi har? Nej, vi gnäller!
För min del har jag problem med gnäll när vi egentligen har ofantligt mycket att INTE gnälla över.
Varför fokuserar vi på allt det vi inte har, när vi egentligen har allt det viktiga vi behöver?
Varför?
Coachen har svårt att förstå och behöver er hjälp, för nu är hon förbannad och frustrerad.
Läs gärna vimmelmammans blogg och berätta om ni känner er gnälliga eller tacksamma efteråt.
torsdag 11 juni 2009
Sommarlov
Jojomensan, fru coach tar ledigt fredag och måndag bara så där.
Vi ska leka lite sommarlov är meningen, dvs sova länge, äta glass (godisföbudet är nu avverkat) och kanske dra igång elgrillen på spisen.
Någon fungerande balkong kan jag fortfarande inte ståta med, men när jag nu tittar ut genom fönstret har de första glasrutorna placerats på utbyggnaden, så snart mina vänner kan även jag köpa pelargoner.
Rosa tror jag, blekrosa.
Och såna där blå som växer och blir stora och vilda. Något namn på dem har jag inte, men på mitt torg behöver man bara peka tack och lov.
Sedan ska det inhandlas åtminstone ett styck solstol, där coachen ska ligga och dricka kaffe i skuggan, eftersom solen enbart är framme där på förmiddagen.
Semester har jag valt bort den här sommaren, jag tar istället strödagar här och där.
Som nu.
Fre-mån, and I deserve it!
Vi ska leka lite sommarlov är meningen, dvs sova länge, äta glass (godisföbudet är nu avverkat) och kanske dra igång elgrillen på spisen.
Någon fungerande balkong kan jag fortfarande inte ståta med, men när jag nu tittar ut genom fönstret har de första glasrutorna placerats på utbyggnaden, så snart mina vänner kan även jag köpa pelargoner.
Rosa tror jag, blekrosa.
Och såna där blå som växer och blir stora och vilda. Något namn på dem har jag inte, men på mitt torg behöver man bara peka tack och lov.
Sedan ska det inhandlas åtminstone ett styck solstol, där coachen ska ligga och dricka kaffe i skuggan, eftersom solen enbart är framme där på förmiddagen.
Semester har jag valt bort den här sommaren, jag tar istället strödagar här och där.
Som nu.
Fre-mån, and I deserve it!
onsdag 10 juni 2009
Omslaget
har Nina Leino gjort och på hennes meritlista finns också "14 år till salu" (72 000 sålda pocket!) och flera av Kajsa Ingemarssons böcker.
Superbegåvad!
Superbegåvad!
500- Tada!
Det blir ingen tävling, det blir ett lotteri.
Vill du ha ett signerat exemplar av denna utmärkta bok när jag får de första böckerna i början av augusti, så skriv något i kommentarsfältet. Jag lottar ut 2 ex.
tisdag 9 juni 2009
Halvtid
Ungefär i alla fall.
17.00 åker jag tillbaka till stan för att arbeta, men innan dess tvättas det i det Hellbergska hemmet. De vita byxorna till skolavslutningen är nu vita och fina igen efter bröllop och fotbollsmatch med den lille kusinen, och kommer att bäras till en snygg T-shirt.
Det har varit en dag av allvar i skolan, där rektorn har pratat med åttorna om vad som har hänt och hur skolan tänker när det gäller kvällens skolbal (som niorna ändå ska genomföra) och skolavslutningen på torsdag.
Sonen frågar mig varför jag är så ledsen när jag ändå inte kände flickan som dödades, och hur förklarar man sin föräldrarädsla för sin tonåring?
Att det lika gärna kunde ha hänt i hans klass, eller i fästmannens barns klasser? Att det kommer så nära, när man känner till de inblandade och vissa föräldrar? Att man kan sörja av sympati?
Jag vill inte oroa men ändå förklara...och mest slutar det med att jag säger att jag älskar honom och att jag tycker att han är världens bästa.
Ibland kanske det räcker.
17.00 åker jag tillbaka till stan för att arbeta, men innan dess tvättas det i det Hellbergska hemmet. De vita byxorna till skolavslutningen är nu vita och fina igen efter bröllop och fotbollsmatch med den lille kusinen, och kommer att bäras till en snygg T-shirt.
Det har varit en dag av allvar i skolan, där rektorn har pratat med åttorna om vad som har hänt och hur skolan tänker när det gäller kvällens skolbal (som niorna ändå ska genomföra) och skolavslutningen på torsdag.
Sonen frågar mig varför jag är så ledsen när jag ändå inte kände flickan som dödades, och hur förklarar man sin föräldrarädsla för sin tonåring?
Att det lika gärna kunde ha hänt i hans klass, eller i fästmannens barns klasser? Att det kommer så nära, när man känner till de inblandade och vissa föräldrar? Att man kan sörja av sympati?
Jag vill inte oroa men ändå förklara...och mest slutar det med att jag säger att jag älskar honom och att jag tycker att han är världens bästa.
Ibland kanske det räcker.
Nedräkning
Detta är inlägg 498 och det närmar sig den utlovade 500-tävlingen.
Vi kan väl bestämma att tävlingen publiceras i morgon?
Jag har några teknikaliteter kvar att peta i.
Dagen går i raketfart, både på kontoret och hemmavid. Enskilda samtal, grupper och administration i form av skatteinbetalningar bland annat. Jag administrerar hemma och coachar på "kontoret". Bra uppdelning som passar mig.
Samtidigt som jag betalar pengar till staten ska jag slänga in en tvätt i maskinen, det gäller att ha många bollar i luften just idag.
Annars gillar jag en sak i taget, med fokus på det jag gör just då. Allt annat blir rörigt.
Hur gör ni?
Vi kan väl bestämma att tävlingen publiceras i morgon?
Jag har några teknikaliteter kvar att peta i.
Dagen går i raketfart, både på kontoret och hemmavid. Enskilda samtal, grupper och administration i form av skatteinbetalningar bland annat. Jag administrerar hemma och coachar på "kontoret". Bra uppdelning som passar mig.
Samtidigt som jag betalar pengar till staten ska jag slänga in en tvätt i maskinen, det gäller att ha många bollar i luften just idag.
Annars gillar jag en sak i taget, med fokus på det jag gör just då. Allt annat blir rörigt.
Hur gör ni?
måndag 8 juni 2009
Dagens tankar
Coachen har inte levererat några munterheter idag. Min tankar är fyllda av alla de känslor jag har upplevt de senaste dagarna; glädje, kärlek, frustration och sorg.
Just nu är jag närmare gråt än skratt, och gråten handlar mer om tacksamhet än om sorg.
Dagens lista är kort, men betyder desto mer:
Min familj.
Just nu är jag närmare gråt än skratt, och gråten handlar mer om tacksamhet än om sorg.
Dagens lista är kort, men betyder desto mer:
Min familj.
Det allra värsta
har hänt på sonens skola, en flicka i 9;an är död och två skolkamrater är häktade misstänkta för mord.
Det är en ofattbar tragedi, allra främst för flickans familj och vänner, men också för de två skolkamraterna som jag har förstått är alldeles vanliga ungdomar.
Vad är det som kan gå så ofantligt snett under en nykter fest inför skolavslutningen på torsdag?
På skolan finns nu kurator, präst, föräldrar och sörjande vänner och i morgon är niornas avslutningsbal, den de har sett fram emot hela terminen.
Sonens årskurs har ledigt idag men i morgon ska de dit och vet inte riktigt vad som väntar. Sorg tar sig så många uttryck och jag vet att min son och hans vänner håller kontakt just nu, kanske är det den bästa trösten just för dem.
Hur niorna tröstas vet jag inte.
Tre kamrater är borta, varav en är död.
Det är så ofantligt sorgligt och obegripligt.
Det är en ofattbar tragedi, allra främst för flickans familj och vänner, men också för de två skolkamraterna som jag har förstått är alldeles vanliga ungdomar.
Vad är det som kan gå så ofantligt snett under en nykter fest inför skolavslutningen på torsdag?
På skolan finns nu kurator, präst, föräldrar och sörjande vänner och i morgon är niornas avslutningsbal, den de har sett fram emot hela terminen.
Sonens årskurs har ledigt idag men i morgon ska de dit och vet inte riktigt vad som väntar. Sorg tar sig så många uttryck och jag vet att min son och hans vänner håller kontakt just nu, kanske är det den bästa trösten just för dem.
Hur niorna tröstas vet jag inte.
Tre kamrater är borta, varav en är död.
Det är så ofantligt sorgligt och obegripligt.
Sätta gränser
Det är vardag mina damer och herrar, och låt oss återvända till allvaret en liten stund.
Många av oss som har varit, eller är, medberoende har svårt att sätta gränser mot andra. Vi låter dem kliva över det som är vår integritet, samvete, övertygelse, magkänsla och sunda förnuft. Vi gör våra egna gränser oviktiga eftersom andra betyder mer än vad vi själva gör.
Ibland känner vi inte ens till våra gränser; vi vet inte att vi har rätt att säga nej och att vi har rätt att värna om det som är vårt.
Vi tror att vår hela existens är beroende av vad andra tycker om oss, och vår allra största rädsla handlar om att inte bli accepterade för om vi inte blir det finns vi inte.
Så vi anpassar oss- förminskar oss - förnekar oss, för kanske blir vi omtyckta då. Om vi ger upp allt det som är vi blir blir vi kanske gillade.
Vi tror nämligen att vårt riktiga jag inte går att tycka om, att vi är fundamentalt "fel".
Tack och lov kommer de flesta av oss till en punkt när vi känner att vi inte klarar mer.
Det är svårt att sätta gränser, och allra svårast har vi som har diskvalificerat oss själva i många år.
Vägen tillbaka till oss själva och våra gränser handlar om att säga nej; hit men inte längre. Det här är mitt och det måste du respektera.
I början kanske vi måste känna efter ordentligt innan vi säger nej, vi måste be om betänketid och återkomma.
I nästa steg säger vi kanske nej med en motivation; "Nej, jag kan/vill inte för att...".
I tredje steget kan vi säga nej utan motivering, vi säger bara "Nej tack", eller "Nej, det kan jag inte", eller kanske "Nej, det vill inte jag" eller helt enkelt bara "Nej".
När vi lär oss att säga nej till det som inte känns bra för oss, säger vi Ja till oss själva.
Och när vi säger Ja till oss själva är vi något stort på spåret.
Vi har hittat den väg som är vår, inte någon annans.
Många av oss som har varit, eller är, medberoende har svårt att sätta gränser mot andra. Vi låter dem kliva över det som är vår integritet, samvete, övertygelse, magkänsla och sunda förnuft. Vi gör våra egna gränser oviktiga eftersom andra betyder mer än vad vi själva gör.
Ibland känner vi inte ens till våra gränser; vi vet inte att vi har rätt att säga nej och att vi har rätt att värna om det som är vårt.
Vi tror att vår hela existens är beroende av vad andra tycker om oss, och vår allra största rädsla handlar om att inte bli accepterade för om vi inte blir det finns vi inte.
Så vi anpassar oss- förminskar oss - förnekar oss, för kanske blir vi omtyckta då. Om vi ger upp allt det som är vi blir blir vi kanske gillade.
Vi tror nämligen att vårt riktiga jag inte går att tycka om, att vi är fundamentalt "fel".
Tack och lov kommer de flesta av oss till en punkt när vi känner att vi inte klarar mer.
Det är svårt att sätta gränser, och allra svårast har vi som har diskvalificerat oss själva i många år.
Vägen tillbaka till oss själva och våra gränser handlar om att säga nej; hit men inte längre. Det här är mitt och det måste du respektera.
I början kanske vi måste känna efter ordentligt innan vi säger nej, vi måste be om betänketid och återkomma.
I nästa steg säger vi kanske nej med en motivation; "Nej, jag kan/vill inte för att...".
I tredje steget kan vi säga nej utan motivering, vi säger bara "Nej tack", eller "Nej, det kan jag inte", eller kanske "Nej, det vill inte jag" eller helt enkelt bara "Nej".
När vi lär oss att säga nej till det som inte känns bra för oss, säger vi Ja till oss själva.
Och när vi säger Ja till oss själva är vi något stort på spåret.
Vi har hittat den väg som är vår, inte någon annans.
söndag 7 juni 2009
Göra sin röst hörd
Hemma vid 15.30 och sedan marscherade undertecknad i rask takt mot röstlokalen.
Det var bara jag och en massa funktionärer där.
Skulle man göra en snabb vallokalsundersökning hade man kunnat konstatera att i mitt valdistrikt vann min kandidat och mitt parti.
Häpp!
Det var bara jag och en massa funktionärer där.
Skulle man göra en snabb vallokalsundersökning hade man kunnat konstatera att i mitt valdistrikt vann min kandidat och mitt parti.
Häpp!
Liten blir stor
Jag kommer ihåg när han tultade efter mig vart jag än gick, Åfa kallade han mig innan s var en bokstav han kunde uttala.
Hans lille son har ingen storasyster han kan förfölja, alltså körde han mellan de uppdukade borden med sin trehjuling och ropade hej till alla istället. Emellanåt slog han sig ned i någons knä, strunt samma i vems, snackade lite, tog sig lite mat och drog sedan vidare på sin cykel.
Jag tror inte riktigt att han förstod vilket steg hans föräldrar tog när de högt och tydligt sa ja till varandra där på bergshällen med utsikt över alla ängar och blivande vinrankor. Vi vuxna förstod precis, och i alla fall kom mina näsdukar till användning gång på gång.
Molnen skingrades bara en timma innan vigseln och kanske var det min styvpappa som blåste bort molnen när hans enda barn skulle gifta sig.
Jag tror att han var oerhört stolt och glad för min brors skull när han tittade ner från sin himmel, och jag tror att det var fler än jag som kände att han var där och såg hur bra det har blivit, och hur fint min bror och hans fru har tagit hand om gården och sin lilla fina familj.
Efter vigseln bjöds det på mat, sång och skratt i ladan som var dekorerad med björkar, ljus och filtar för den som tyckte att det var lite kallt.
När bruden överraskade brudgummen med sin vackra sångröst åkte näsdukarna fram igen, min filmkamera skakade när jag försökte filma allt det vackra.
Om jag någon gång har funderingar på hur riktig kärlek kan se ut ska jag ta fram den filmen och ett paket näsdukar.
Hollywood, släng er i väggen!
Hans lille son har ingen storasyster han kan förfölja, alltså körde han mellan de uppdukade borden med sin trehjuling och ropade hej till alla istället. Emellanåt slog han sig ned i någons knä, strunt samma i vems, snackade lite, tog sig lite mat och drog sedan vidare på sin cykel.
Jag tror inte riktigt att han förstod vilket steg hans föräldrar tog när de högt och tydligt sa ja till varandra där på bergshällen med utsikt över alla ängar och blivande vinrankor. Vi vuxna förstod precis, och i alla fall kom mina näsdukar till användning gång på gång.
Molnen skingrades bara en timma innan vigseln och kanske var det min styvpappa som blåste bort molnen när hans enda barn skulle gifta sig.
Jag tror att han var oerhört stolt och glad för min brors skull när han tittade ner från sin himmel, och jag tror att det var fler än jag som kände att han var där och såg hur bra det har blivit, och hur fint min bror och hans fru har tagit hand om gården och sin lilla fina familj.
Efter vigseln bjöds det på mat, sång och skratt i ladan som var dekorerad med björkar, ljus och filtar för den som tyckte att det var lite kallt.
När bruden överraskade brudgummen med sin vackra sångröst åkte näsdukarna fram igen, min filmkamera skakade när jag försökte filma allt det vackra.
Om jag någon gång har funderingar på hur riktig kärlek kan se ut ska jag ta fram den filmen och ett paket näsdukar.
Hollywood, släng er i väggen!
lördag 6 juni 2009
Psst
"Jag kan inte sova, alltså sitter jag här i min soffa och viskar i väntan på avfärd. Det ska bli så roligt, så roligt, och jag kommer att vara så trött så trött; för tack vare att jag har funderat på allt det där roliga har jag inte kunnat sova. Kan man verkligen ha resfeber i min ålder, för i så fall är det det jag lider av inbillar jag mig.
Strunt samma, idag blir det bröllopsfest, hurra!"
Strunt samma, idag blir det bröllopsfest, hurra!"
fredag 5 juni 2009
Fredag
Denna dag, en lista.
-Familj.
-Bröllop.
-Kärlek.
Oops, två listor; jag har en för allt jag måste packa ned också.
-Familj.
-Bröllop.
-Kärlek.
Oops, två listor; jag har en för allt jag måste packa ned också.
torsdag 4 juni 2009
Home sweet home
Jag undrar om det finns någon som är mer hemkär än jag.
När jag har varit borta en dag så är det helt underbart att komma hem till förorten. Här har jag allt jag behöver (utom fästmannen, men han är bara ett samtal bort) som sonen, katten, mat, säng, toa och rengöringscreme.
Till och med stöket känns hemtamt och mysigt.
Är jag borta mer än en dag är det däremot trevligt om det är städat och fint när jag kommer tillbaka, så i morgon efter kursen hoppas jag att jag är fit for fight för en rensning.
Vi åker till västkusten sex på lördag morgon och kommer tillbaka söndag eftermiddag, och risken är stor att jag inte har en gnutta energi kvar då; alltså lägger jag krutet på röran i morgon.
Idag ska jag bara vila och njuta av att jag har ett hem att komma till.
Jag har det väldigt, väldigt bra.
När jag har varit borta en dag så är det helt underbart att komma hem till förorten. Här har jag allt jag behöver (utom fästmannen, men han är bara ett samtal bort) som sonen, katten, mat, säng, toa och rengöringscreme.
Till och med stöket känns hemtamt och mysigt.
Är jag borta mer än en dag är det däremot trevligt om det är städat och fint när jag kommer tillbaka, så i morgon efter kursen hoppas jag att jag är fit for fight för en rensning.
Vi åker till västkusten sex på lördag morgon och kommer tillbaka söndag eftermiddag, och risken är stor att jag inte har en gnutta energi kvar då; alltså lägger jag krutet på röran i morgon.
Idag ska jag bara vila och njuta av att jag har ett hem att komma till.
Jag har det väldigt, väldigt bra.
Jag väser
"god mor gon", till sonen och han undrar yrvaket om hans mamma har förvandlats till ett monster.
Det har hon inte, men rösten förmår inte med än stötvisa väsljud.
Det blir helt klart en intressant dag.
Dock infinner sig en tacksamhet för att jag inte ska träffa klienter idag, för de mötena hade jag fått ställa in. Inte för min skull, men för klienterna är det inte kul med en coach som inte klarar att samtala. Det är ju liksom precis hela grejen.
Nu ska jag väsa ihop med coachkollegor och de är så pratsamma själva att jag kan hålla en låg profil och förhoppningsvis komma igen med nya (röst)resurser i morgon.
Det har hon inte, men rösten förmår inte med än stötvisa väsljud.
Det blir helt klart en intressant dag.
Dock infinner sig en tacksamhet för att jag inte ska träffa klienter idag, för de mötena hade jag fått ställa in. Inte för min skull, men för klienterna är det inte kul med en coach som inte klarar att samtala. Det är ju liksom precis hela grejen.
Nu ska jag väsa ihop med coachkollegor och de är så pratsamma själva att jag kan hålla en låg profil och förhoppningsvis komma igen med nya (röst)resurser i morgon.
05.20
tyckte min kropp att det var färdigt med sovandet för denna gång. Inte direkt "önskat läge" som vi pratar om inom coaching...men är jag vaken så är jag.
Vilken tur ändå, för jag har inte en aning om vad jag ska ha på mig idag.
Det betyder att det kommer att åka kläder på och att det kommer att åka kläder av.
Ibland är det så himla svårt att välja bland alla blusar, och en slafsig mjuk och skön T-shirt är inte att tänka på.
Och byxor, ska vi prata lite byxor? Just idag får de inte sitta åt någonstans, det räcker med att det känns som om halsen har en stram polotröja på sig, resten av kroppen måste få vara flexibel och avslappnad. Och har jag några sådana flexibla byxor?
Små och väldigt oväsentliga problem denna morgon, jag vet ju att om ett par timmar står jag färdigklädd utan problem.
Nej, vad tror vi om en kopp kaffe?
Vilken tur ändå, för jag har inte en aning om vad jag ska ha på mig idag.
Det betyder att det kommer att åka kläder på och att det kommer att åka kläder av.
Ibland är det så himla svårt att välja bland alla blusar, och en slafsig mjuk och skön T-shirt är inte att tänka på.
Och byxor, ska vi prata lite byxor? Just idag får de inte sitta åt någonstans, det räcker med att det känns som om halsen har en stram polotröja på sig, resten av kroppen måste få vara flexibel och avslappnad. Och har jag några sådana flexibla byxor?
Små och väldigt oväsentliga problem denna morgon, jag vet ju att om ett par timmar står jag färdigklädd utan problem.
Nej, vad tror vi om en kopp kaffe?
onsdag 3 juni 2009
En lågbloggdag
Jag har helt enkelt inte haft tid, fullt ställ hela dagen och nu måste jag hyfsa till naglarna innan jag dunar in.
Rösten är nu - i princip -helt försvunnen och låt oss hoppas att den kommer tillbaka i morgon då det är coachutbildning hela dagen.
Det är ju inte så att man sitter tyst de två dagarna med coach2coach, tvärtom. Det coachas, diskuteras och hela miljön inbjuder till pratsamhet.
Nu ska jag vara tyst. Knäpptyst.
Tjingeling.
Rösten är nu - i princip -helt försvunnen och låt oss hoppas att den kommer tillbaka i morgon då det är coachutbildning hela dagen.
Det är ju inte så att man sitter tyst de två dagarna med coach2coach, tvärtom. Det coachas, diskuteras och hela miljön inbjuder till pratsamhet.
Nu ska jag vara tyst. Knäpptyst.
Tjingeling.
Slemmigt
Ja ni hör ju redan på titeln att det här inlägget handlar om ynklighet och halsont.
Det är samma visa varje år; halsen bestämmer sig för att göra något kreativt av 3 dagars kliande och istället för att göra sig frisk gör den sig av med rösten och lägger till en hosttaggtråd.
Det är helt okej idag, jag är "ledig" och ska ägna mig åt intervjuer bland annat.
Via mail, vilken tur va?
Sedan blir det lite tvättstuga, bröllopstal och nagelpiff.
Inget av detta kräver några röstresurser utan genomförs i lugn och tystnad.
Dessutom tror jag att det kommer att regna i den södra förorten idag- och tack - det passar mig alldeles utmärkt,
Har ni några planer för dagen?
Det är samma visa varje år; halsen bestämmer sig för att göra något kreativt av 3 dagars kliande och istället för att göra sig frisk gör den sig av med rösten och lägger till en hosttaggtråd.
Det är helt okej idag, jag är "ledig" och ska ägna mig åt intervjuer bland annat.
Via mail, vilken tur va?
Sedan blir det lite tvättstuga, bröllopstal och nagelpiff.
Inget av detta kräver några röstresurser utan genomförs i lugn och tystnad.
Dessutom tror jag att det kommer att regna i den södra förorten idag- och tack - det passar mig alldeles utmärkt,
Har ni några planer för dagen?
tisdag 2 juni 2009
Det närmar sig
Jag skulle kunna ägna denna dag åt att komma upp i mina 500 inlägg, jag har ju liksom inget annat för mig medan jag är kattvakt och isolerad i mitt vardagsrum.
Detta kommer dock inte att ske, eftersom jag inte är redo än.
En tävling av den dignitet jag ämnar skapa kräver planering och eftertänksamhet, inte hastverk bara för att min bloggimpuls är hög.
Jag har egentligen andra viktiga saker att fundera på, som talet till min lillebror med fru.
Gårdagkvällen ägnade jag åt tankar på detta, och när jag skrattade högt istället för att somna insåg jag att jag var något på spåret men att jag skulle spara idén i huvudet och ta fram den dagtid istället.
I morgon kommer det på pränt, dock inte här eftersom han är här och snokar.
Nu har jag världens bästa lillebror, men det innebär inte att han kommer att få enbart ett hyllningstal.
Som betydligt äldre syster har jag ett och annat att förmedla, trots att jag själv är väldigt ogift.
Jag kommer att tala om för dem hur de ska hantera sina problem, pensionsspara, vikten av äktenskaprådgivning, exempel på samtalstekniker och hur de ska ta hand om sin son så han får en god självkänsla.
Då jag är en förespråkare av tanke, känsla och kropp kan det också hända att de får göra en övning under bröllopsmiddagen. Jag kommer i så fall inte att gå alltför djupt, men en femton - tjugo minuter kommer vi nog att behöva för att hitta den närhet och sårbarhet som övningen syftar till.
Det kan också vara så att jag kommer att trycka på hur viktig utbildning är, att ingenting kommer gratis och att gästhuset bör hållas städat om jag vill komma på besök.
Jag tar, som ni förstår, mitt storasysteruppdrag på mycket stort allvar.
Detta kommer dock inte att ske, eftersom jag inte är redo än.
En tävling av den dignitet jag ämnar skapa kräver planering och eftertänksamhet, inte hastverk bara för att min bloggimpuls är hög.
Jag har egentligen andra viktiga saker att fundera på, som talet till min lillebror med fru.
Gårdagkvällen ägnade jag åt tankar på detta, och när jag skrattade högt istället för att somna insåg jag att jag var något på spåret men att jag skulle spara idén i huvudet och ta fram den dagtid istället.
I morgon kommer det på pränt, dock inte här eftersom han är här och snokar.
Nu har jag världens bästa lillebror, men det innebär inte att han kommer att få enbart ett hyllningstal.
Som betydligt äldre syster har jag ett och annat att förmedla, trots att jag själv är väldigt ogift.
Jag kommer att tala om för dem hur de ska hantera sina problem, pensionsspara, vikten av äktenskaprådgivning, exempel på samtalstekniker och hur de ska ta hand om sin son så han får en god självkänsla.
Då jag är en förespråkare av tanke, känsla och kropp kan det också hända att de får göra en övning under bröllopsmiddagen. Jag kommer i så fall inte att gå alltför djupt, men en femton - tjugo minuter kommer vi nog att behöva för att hitta den närhet och sårbarhet som övningen syftar till.
Det kan också vara så att jag kommer att trycka på hur viktig utbildning är, att ingenting kommer gratis och att gästhuset bör hållas städat om jag vill komma på besök.
Jag tar, som ni förstår, mitt storasysteruppdrag på mycket stort allvar.
Vad trevligt
När fönstren är bytta kommer det att krävas en storrengöring av de rum som får nya fönster. Jag har slarvat (eller om det är min ursäkt) med städningen tack vare vetskapen om att bytet skulle ske "inom kort".
Man kan väl säga att mina ursäkter är slut strax om jag inte skulle använda mig av att det forfarande kliar betänkligt i halsen.
Igår löste jag det med en alvedonkur och jag antar att en sådan kommer att fungera idag också.
Dagens arbete inleds för min del 17.00 och förhoppningsvis kan jag då titta ut genom nya fönster för att se om jag behöver ett paraply eller inte på min väg till "kontoret".
Man kan väl säga att mina ursäkter är slut strax om jag inte skulle använda mig av att det forfarande kliar betänkligt i halsen.
Igår löste jag det med en alvedonkur och jag antar att en sådan kommer att fungera idag också.
Dagens arbete inleds för min del 17.00 och förhoppningsvis kan jag då titta ut genom nya fönster för att se om jag behöver ett paraply eller inte på min väg till "kontoret".
Nya fönster
kommer att installeras under dagen i sonens rum och i köket.
Vilken tid vet jag inte, under dagen hette det i meddelandet.
Jag stannar hemma och vaktar istället för att lämna ut nycklar, eftersom katten försvann förra gången de var här.
Och medan jag pratar med er här kommer gänget in, lite sura över att jag VÄGRAR låsa in katten - men påföljande klaustrofobisk chock - på toaletten.
Alla fönster kommer att vara öppna, och så även ytterdörren för den ska visst vara svår att hålla stängd emellan springen ut och in.
Istället barrikaderar jag Misse och mig själv, med hans toa och mat, i vardagsrummet. Dit finns ingen dörr men jag har fixat hinder i form av köksstolar, stege, golfbag och stora kuddar.
Håll tummarna för att jag lyckas hålla honom i trygghetszonen.
Vilken tid vet jag inte, under dagen hette det i meddelandet.
Jag stannar hemma och vaktar istället för att lämna ut nycklar, eftersom katten försvann förra gången de var här.
Och medan jag pratar med er här kommer gänget in, lite sura över att jag VÄGRAR låsa in katten - men påföljande klaustrofobisk chock - på toaletten.
Alla fönster kommer att vara öppna, och så även ytterdörren för den ska visst vara svår att hålla stängd emellan springen ut och in.
Istället barrikaderar jag Misse och mig själv, med hans toa och mat, i vardagsrummet. Dit finns ingen dörr men jag har fixat hinder i form av köksstolar, stege, golfbag och stora kuddar.
Håll tummarna för att jag lyckas hålla honom i trygghetszonen.
måndag 1 juni 2009
Listor
Dagens tacksamhet:
Min dator och att jag slapp betala.
Dagens många samtal, modiga samtal, som ger mig oerhört mycket trots att det inte är jag som är klient.
Min mobil.
Bra saker med mig idag:
Jag visade tacksamhet för hjälpen jag fick på Computer city.
Jag var rädd om min ekonomi = rädd om mig själv, när jag säkerställde att det var en "säker" parkeringsplats jag valde.
Jag var snäll mot mig själv när jag var ute i god tid inför första mötet och fick ladda en stund i lugn och ro precis som jag behövde.
Dina listor ser säker helt annorlunda ut, och det är inte formen som avgör. Det avgörande är att du kan se vad mycket fint du gör varje dag, för dig själv och också för andra.
HIO
Fästmannen gjorde en hole in one idag som inte räknas då det var en reservboll han slog eftersom den först utslagna verkade ha försvunnit.
Det hade den inte och då måste den spelas.
Som den coach jag är försöker jag peppa honom att se det fantastiska trots att det inte räknas...och det gick väl inte riktigt hem kanske.
Han är en tävlingsmänniska och det är inte jag.
Surar ni när ni förlorar?
Surar ni när de ni hejar på förlorar?
Är ni kort - eller långsura?
Låt oss kartlägga er surhet, det kan bli riktigt kul.
Liz; börja du!
Det hade den inte och då måste den spelas.
Som den coach jag är försöker jag peppa honom att se det fantastiska trots att det inte räknas...och det gick väl inte riktigt hem kanske.
Han är en tävlingsmänniska och det är inte jag.
Surar ni när ni förlorar?
Surar ni när de ni hejar på förlorar?
Är ni kort - eller långsura?
Låt oss kartlägga er surhet, det kan bli riktigt kul.
Liz; börja du!
God morgon
Dagen tillbringas på "kontoret" där jag inte har någon dator, bara klienter.
Mellan mina klientmöten läser jag just nu Marian Keyes.
För mig är det perfekt ned - och uppladdning för att vara "rensad" inför nästa klient.
Jag kan inte vara kvar hos "Sven" och hans problematik när jag träffar "Pelle", så jag gör några snabba anteckningar och sedan tar jag fram Keyes några minuter innan "Pelle" kommer.
Det händer att det inte finns någon luft i schemat och då går jag på toa och spolar handlederna med iskallt vatten. Det är mitt eget trick för att nollställa mig själv.
Just idag verkar kallt vatten vara en toppenide´.
Mellan mina klientmöten läser jag just nu Marian Keyes.
För mig är det perfekt ned - och uppladdning för att vara "rensad" inför nästa klient.
Jag kan inte vara kvar hos "Sven" och hans problematik när jag träffar "Pelle", så jag gör några snabba anteckningar och sedan tar jag fram Keyes några minuter innan "Pelle" kommer.
Det händer att det inte finns någon luft i schemat och då går jag på toa och spolar handlederna med iskallt vatten. Det är mitt eget trick för att nollställa mig själv.
Just idag verkar kallt vatten vara en toppenide´.