fredag 31 maj 2013

Vilken dansare han är, Oscar Zia.

16 år.
Jag hejar på honom.
Såklart.

Hoppas att han, precis som alla andra unga, slipper fler invitationer från medelålders slemäckel som borde hålla sig till andra vuxna och ge fan i barn!!!


Jag publicerade just en bild från Smhi, där de har

ändrat allt tills på onsdag. Ny prognos: Sol, 22 grader och uppehåll hela dagen.
Bilden var dock för stor, och jag kunde inte ändra den eftersom jag är ett tekniskt dumhuvud, så ni får lita på vad jag säger.



Hur vädret var idag kan ni se på bilden. Jag och min mage la oss till och med ned på beachen en stund.
Jag grät vid två tillfällen på min promenad mot stranden.
Ena gången var när ett flak med för mig okända studenter åkte förbi och andra gången var när ett flak med för mig okända studenter åkte förbi.
Stackars, stackars sonen på onsdag.
Kan man (han eller jag) ta något piller???




Det är spännande att följa två väderrapportsinstitut.

Smhi säger att det på onsdag, sonens studendag, blir regn och 13 grader.
Yr.no, Norges tillförlitliga prognossättare, säger sol och 23.

Tja, Heja Norge är väl helt rätt här.

We have a redigeringsplan.

Om en och en halv vecka får jag tillbaka manuset med kommentarer och det ska jag jobba med fram till midsommar. Sedan sommaruppehåll och så något/några manusvarv till i augusti, sedan är vi klara.
Det betyder att jag kommer att kunna jobba med manus fem i sommar. Det betyder i sin tur att jag möjligtvis kan hålla min (egen) deadline för femman i september som jag har tänkt (det kommer inte att vara aktuellt för utgivning förrän 2015).

Så vad ska jag göra då?
En ny roman för utgivning 2016?
Skriva en ungdomsroman? Jag vet att mitt språk fungerar för det, men skulle jag kunna?
Det återstår att fundera på i slutet av året.
Fram tills dess verkar jag vara hyfsat busy.

Jag tror att jag har tryckt på paus i min viktnedgång.

För tillfället är jag inte motiverad nog. För mycket glass, för mycket gott. Häromdagen åt jag till och med pasta, herregud.
Mitt fokus måste därför ligga på att behålla nedgången, alltså är jag matsnäll under veckorna och sockrig under helgerna tills motivationen återkommer.
Till exempel när jag tar fram min favoritbikini.
Förra sommaren var det inga problem av flera skäl: dels hade jag inte hunnit gå upp så mycket och sedan var det en beddröööövlig sommar i min förort.

Jag har inte en aning om när den där bikinin kan komma fram i år. Någon semesterresa är det inte tal om i den här luspanka familjen, så jag skulle tro att det i så fall blir på stranden här hemma hos mig.
Eller om jag får ihop en liten signeringsturné.
Min gamla hemort är preliminärbokad, och jag skulle gärna vilja kombinera det med andra ställen. Vi får se hur det blir; jag har ju faktiskt en bok att redigera och en att skriva. Den förstnämnda ska vara klar i augusti och den andra i september.

Jag fortsätter äta glass så får vi se hur det blir med allt annat.


torsdag 30 maj 2013

Efter 1500 finfina är jag så trött att jag svimmar.

Hej då.
Vi hörs sen.

Vi såg "It´s complicated" igår.

Igen, igen och igen för mig, för första gången för N.
Och så visade jag omslaget på Stolthet & Fördom (teveserien), som ett slags varsel om vad som eventuellt kan komma en regnig dag när jag bestämmer film utan att fråga vad han tycker.
(Det skulle inte hända men jag vet inte vad det är med mig idag, jag känner mig tuff som tusan. Det brukar dock vara långvarigt, jag skulle tro att jag pyser ihop vid fem.)

Sonen har kommit hem. Han hade sovit i en stuga, alltså var han torr, glad och nöjd med sitt livs sista skolutflykt.
På söndag är han inbokad som mammaassistent hela dagen. Nästa onsdag kommer hela släkten och det skulle kännas fint om de kunde komma in utan att snubbla på alla våra prylar.
Vi lider av svår platsbrist och och det ska bli spännande att se hur vi löser det.

Nu åter till roman.
En pralin, om jag får säga det själv (fram till fem.)

Nu kommer den vilken dag som helst,

hennes tredje. Den ska vara hennes bästa hittills (hur nu det är möjligt.)
De skandalösa.
Rysligt bra titel.
Och baksidestext:

Året är 1685, barockens och stormaktens tid. Platsen är Wadenstierna, Sveriges mest praktfulla slott. Den syndigt attraktive greve Gabriel Gripklo har återvänt till hemlandet efter många år till havs. Med sig har han det svartaste av rykten. Det sägs att han inte har några skrupler vare sig det gäller sex, kvinnor eller andra nöjen. Nu letar han efter en hustru.

Fröken Magdalena Swärd är den eviga ungmön. Bildad men utblottad. Bedragen, skandaliserad och på ruinens brant tvingas hon att acceptera en anställning som sällskapsdam åt en ung friherrinna som planerar att snärja greven.

Med sin vassa tunga och strikta klädsel står Magdalena för allt som Gabriel ogillar hos kvinnor. Den dekadente greven representerar i sin tur allt det hon föraktar hos män. Men en avslöjad hemlighet, ett nattligt möte och ett galet vad leder till en passionerad och allt mer skandalös romans.

Här håller hon den i handen, Dame Simona.
We can´t wait!


När jag ser gårdagens inlägg om sommarpratare

inser jag att det ser ut som om jag är en dryg typ som sitter på min höga häst och förfäras för att jag inte får prata i radio.
Läser man dessutom gamla inlägg kan man tro att jag tjurar för att jag aldrig fått leda melodifestivalen eller svänga fina krumma ben i Let´s Dance.
Och vem försöker jag lura?
Mig själv eller er?

Allra helst vill jag leda Eurovision och vara med i amerikanska "So you think you can dance."



Sonen åkte iväg med en sovsäck

och en flisfilt, till en regnig natt med resten av studenterna från Fryshuset. Jag vet att han tänkte sig att sova utomhus ...
När ögonen började fara runt i hans huvud för att jag sa något om tält, tystnade jag. Hur det gick, och hur blöt han blev, får jag väl reda på när han kommer hem senare idag.

Mamman som blev himlad åt, ska skriva böcker idag.
I alla fall en.
Det betyder skrivstuga i repris. Häng med. Vi går mot ett septemberkakel.

onsdag 29 maj 2013

Jag tycker att det är väldigt trevligt att åka tunnelbana,

och idag ska jag ta den till stan när jag ska äta lunch med min agent.

Annars kunde man kanske tro att jag skulle åka till Radiohuset och presenteras som en av sommarvärldarna, men inte heller i år har P1 ansett det nödvändigt att anlita mig.

Så istället åker jag till Vasastan.
Ett mycket bra substitut till kransen på huvudet.
Vi hörs sen.

tisdag 28 maj 2013

Vi ser på sonens önskade framtid på ettan.

Avicii.
Det är så häftigt.

Det blev inte ett ord skrivet idag.

Istället diskade jag glas som inte har lämnat köksskåpet på många år, tvättade kläder, pratade med en granne och fick en inbjudan till ett femtioårsparty på västkusten.
Tredje augusti.
Jag är biträdande allsångschef, vilket betyder att jag tar i om Magnus får en hostattack.

På hennes fyrtioårsfest var jag toastmaster och höll ett bejublat tal (sa talaren Hellberg utan att tveka, eftersom tal är hennes grej). Föremålet för detta fantastiska låg under bordet och vred sig i skrattplågor, därför förstår jag inte varför jag inte får vara toastmaster igen, det känns faktiskt lite som en degradering att leda allsången. Dessutom som biträde.
Men jag kan ta det. Precis som jag kan ta att jag har tackat födelsedagsbarnet i TVÅ böcker som hon inte ens har öppnat.

Jag kommer att meddela mitt femtioårstal till den som nu ska sköta toastmastersysslan.
Det ska bli mig ett sant nöje.

Jag kör lite

"skrivstugor i repris", eftersom jag inte hittar några nya, och medan ni boar in er går jag till kemtvätten med sonens kavaj.
Vi ses på Mallis senare.
Även idag kommer jag att vara nöjd med tusen ord.

Det börjar långsamt gå upp

att det är över, the life as we knew it.
Vad som händer i höst är ännu oklart, men någon mer betygsjakt kommer det i alla fall inte att bli.

13 år.
Ibland kämpigt men oftast inte. Det fanns kompisar som svek och kompisar som ställde upp. Lärare som var kassa medan andra lyfte både skolår och betyg. Ungefär som det kommer att bli även fortsättningsvis (kan man hoppas), om än utanför skolområdet.

Fryshuset har varit perfekt med möjligheten att utöva sitt stora intresse samtidigt som man har fått i sig det som behövs för att klara sig framöver; matte C, hyfs och empati.

Nästa onsdag tar vi studenten.
Hurra!

måndag 27 maj 2013

Glöm inte The Newsroom. 22.00 på ettan.

Och igår var det säsongsavslutning på Suits (8.8 på Imdb för er som bryr er om sådan fakta. Det gör jag.)
När nästa säsong (den tredje) startar i Sverige vet jag inte, men i USA drar den igång i juli.
Det gör andra säsongen av The Newsroom också.

Här skulle inte en briljant teveserie starta mitt i sommaren.
Men vad tusan.
Allsång på skansen är inte fy skam det heller.


Mammasången. Hahaha

Jag förstår inte att jag blir så infernaliskt trött efter några timmars skrivande.

Sömnig, så att jag skulle kunna somna på stört.
Jag är extremt fokuserad under de där timmarna och varken äter eller dricker. Det kanske är det som är problemet (om det är något)?

Men åh, jag gillar manus fem. Kapitel fyra tog en vändning jag inte hade en aning om när jag började skriva det.
Det är  värt att bli alldeles trött i mössan av.

Nu måste jag faktiskt sova.

Hemma i soffan igen.

Fem kuddar behövs för att bygga upp ett bra ryggstöd när jag nu öppnar manus fem. Har man en djup soffa så har man.
Idag är jag nöjd om jag får ihop mellan 1000 och 1500 ord, och allt blir så mycket lättare i en skrivstuga.
Kolla den här!


söndag 26 maj 2013

På söder dricker vi kaffe och pratar om tvättbjörnar som har setts i Sverige.

Eftersom en dator står på köksbordet tar vi genast reda på mer.
You´ve gotta love google.
Tänk vad mycket man kan lära sig.
Och slå vad om (om man är sån, och det kan ju hända att man är om än inte en söndagsmorgon.)

Annars: Grattis till min mamma idag.
Och grattis till mig. Vid tolv tänker jag påminna sonen. Det är betydligt bättre än att tjura för att han har glömt bort.
Om man en gång har lärt sig konsten att be om det man behöver så är det väldigt okomplicerat och dramafritt, för oftast får man ju faktiskt den där kramen, grattiset eller komplimangen som är precis lika mycket värd även om man har bett om den. 
Om vi hajjade att andra inte är tankeläsare skulle mycket gott hända i våra relationer.

Det var dagens tips från en pensionerad coach.

Söndag.
Bra dag tycker jag.
Det var bra igår också.
I love Bokia i Farsta.




lördag 25 maj 2013

Bokiadag,

och även om jag går långsamt tar det inte mer än tre minuter att ta mig dit, alltså kan jag pyssla lite med N:s manus innan jag börjar fundera på om jag ska ha de beiga eller vita byxorna. Beiga tror jag.
De passar bra ihop med skorna.
Det är möjligt att det är annorlunda att utgå från ett par skor, och då vill jag bara säga att det beror på hur mycket man tycker om skor.
Jag tycker jättemycket om skor.
Punkt efter skor.

På kanal åtta letas det bostäder i Strömstad.
Det är nästan hemma hos mig. Eller var. Jag gick i alla fall i gymnasiet där.
Titta, vettja.



fredag 24 maj 2013

Målar naglar.

Ska förhoppningsvis få signera böcker i morgon (Bokia Farsta 13-15) och då vill jag vara fin på handen.
Och så har jag visat sonens flickvän bebisbilder. Det är fantastiskt när någon mer åar åt ens unge. "Naw, åh, men gulle."
Hehe.
Jag har fler bilder i källaren.


Skryt, skippa eländet om det blir för mycket!

Jag själv blir så rörd att jag piper lite när jag läser vad det norska förlaget skrev till min agent.

"Jeg vil igjen bare understreke at vi synes Åsa Hellberg er en uhyre talentfull underholdningsforfatter. Jeg har nå lest store deler av EN LITEN VÄRLD som -- selv om den er uferdig -- viser at hun er en strålende historieforteller. Hellberg skriver lekent og lett, tegner svært overbevisende karakterer og formidler ikke minst deilige, livsbejaende verdier: Det er aldri for sent å endre livet, og det er ingen grunn til å roe ned etter fylte 50."




Tycker så mycket om mina UTLÄNDSKA förlag att jag, igen, tänker berätta vilka de är:

Ullstein, Tyskland.
Presses de la Cité, Frankrike.
Giunti, Italien.
Muelenhoff, Holland.
Rosenkilde & Bahnhof, Danmark.
Gyldendal, Norge.

Är det inte en fantastisk samling, så säg?

God morgon.

Och det är ju lite trist eftersom jag precis innan jag vaknade signade ett kontrakt värt 2 538 000 kronor.

I det vakna livet ska jag slänga en blick på mitt femte manus.
Här är dagens skrivstuga.
Och så ska jag tugga.
De här är en present från Simona.
I love NY-tuggummin!




torsdag 23 maj 2013

När jag ändå städar

passade jag på att städa datorn också.
1500 mail rök. Bara strunt från FB och Blogger som jag borde raderat direkt.
Nu är det i alla fall gjort och tidigare än förra gången (heja!)

Nu är jag så trött att jag skulle kunna sova en stund, men det funkar inte.
Jag har massor skurbart kvar.

Jag är fortfarande på jakt efter en färgglad dammvippa, ni vet en sådan där i många neonfärger, men jag hittar dem ingenstans.
Tips, någon?

(jag kan svara på det själv, den här kommer från Ica.Gotta love google.)

Gårdagens exponeringar.

BOKIA!

Pocketshop Sergelstorg

Pocketshop Sergelstorg. Pernilla och jag. Hurra.

Vi pratar om läsning

och är överens om att vi längtar efter att sluka. Det där duttandet - och dessutom med flera böcker samtidigt - blir inte riktigt bra.

Jag minns anno 1900 när jag hade semestrar. I sommarhuset i Fjällbacka. Soffan var så stor att man kunde ligga raklång och regnet så olockande att det gick alldeles utmärkt att läsa länge och mycket medan sonen spelade spel eller ritade pokémonfigurer.
Det är som om det krävs semestrar för att jag ska okeja läsandet och jag har inga sådana längre.

Idag ska jag till exempel städa.
Hur två personer (och en katt) kan vända en liten tvåa upp och ned är svårt att förstå, men så är det.
Dagens städ börjar alltså med röj.
Sedan ska det skuras golv.

Min femte roman får helt enkelt vänta tills i morgon.



onsdag 22 maj 2013

Vi avslutar dagen med den här underbara filmen.

En elefantunge är för första gången vid havet.

Det var en härlig och hjärtlig tillställning i Kungsan idag,

och tack vare det frös jag inte så mycket som jag kanske gjort om det inte var så att jag fick vara tillsammans med Simona och alla andra trevliga författare, Barncancerfondenmedarbetare och fantastiska givare som fick böcker som tack för donationen.
Varenda öre gick till Barncancerfonden, alla författare bidrog med sin tid, och böckerna hade förlagen skänkt.

Sofia Wistam gjorde ett enastående jobb som programledare, trots att publiken emellanåt var fåtalig eftersom det inte direkt var sommarväder i Stockholm idag.
Hon var påläst, spontan och trevlig som tusan.

Nu måste ni vidare till Kamrat Simona, eftersom hon var en makalös fotograf under dagen.

Min gamla Ford

körs för tillfället av N eftersom hans ben fortfarande är skruttigt efter motorcykelolyckan förra veckan.
Så när jag behöver bilen trixar vi lite, och i morse hämtade han mig klockan åtta och så åkte jag med till hans jobb (tio minuter från mig), sedan tog jag bilen och åkte hem.
Halv elva ska jag hämta sonen utrustning på Fryshuset, åka hem och sätta på mig mascara, och sedan åka tillbaka till N:s jobb med bilen. Därifrån kör han mig till pendeln och jag räknar med att vara i stan vi tolvtiden.

Simona och jag ska vara på plats från klockan 14.00 och körschemat ser ut så här idag:

Tider Författare
Hela dagenDan Buthler, Dag Öhrlund och Carin Gerhardsen
kl 11:00-14:00Herman Lindqvist, Andreas Cervenka, Henrik Lange, Pia Hagmar och Lars Rambe
kl 12:00-15:00Viveca Sten
kl 13:00-16:00Therés Stephansdotter Björk
kl 14:00-17:00Simona Ahrnstedt, Åsa Hellberg och David Eberhard
kl 15:00-18:00Stefan Einhorn, Ingrid Olsson, Caroline L Jensen, Agneta Sjödin, Helene Kindstedt och Nina Jansdotter



tisdag 21 maj 2013

Han är så stor. Och vuxen.

Kvällens show var jättebra. Går man i musikklass blir det ju bra, såklart.
Och idag bjöds vi på allt från Lordi-rock till pojkband och från pop till Housemusik, där min unge stod på en podium tillsammans med sina två vänner och bjöd på en show som fick mamman att röra ordentligt på ändan.
Naturligtvis spelade de delar av den här:


Så. Nu är det skickat

och det finns inget som hindrar att jag direkt går igång med manus fem.
På torsdag, då.
Idag orkar jag inte, har jobbat utan uppehåll sedan halv åtta och ska dessutom på konsert ikväll. I morgon är jag nästan hela dagen i Kungsan tillsammans med många andra författare, däribland min fina Simona (vi är där samtidigt, mellan 14-17, kom och säg hej!)
Så torsdag. Då.

Nu tänker jag helt enkelt ta en tupplur.
Jädrar, vad skönt.


Min förläggare och jag kom överens om att jag ska leverera

efter lunch idag, så nu tar jag tag i de sista sidorna av "En liten värld" (som man för övrigt inte vet vad den kommer att heta när den väl når hyllorna. Sonjas sista vilja fick sin nya titel precis innan tryck, för att passa bättre till de fina champagneglasen. I Sonjas hemlighet ändrade vi presidentens namn också precis innan tryck, när en verklig svensk kvinna gick ut med sin relation till den verklige mannen som jag från början lånat till romanen.)

Nästa bok, den vars manus jag bara har påbörjat, har än så länge ett kvinnonamn. Bara för att det är så snyggt. Jag behöver inte fundera på en annan titel än på ett tag. Den kommer nog inte ut förrän 2015.

För dagen behöver vi en lässtuga.
Den kommer här!



måndag 20 maj 2013

Sonen vill absolut inte ha öppet hus när han tar studenten,

utan bara vara med sin lilla familj innan han drar ut på stan med sina vänner.
Familjen består av totalt nio och en halv vuxna (halvan är elva) plus tre pluttar:
Tre plus tre plutt kommer resande från västkusten,
en flyger in från Mallorca,
två tar bilen från Bålsta,
två åker tunnelbana från Söder
och så vi två Hellbergare, som redan är i Farsta.

Det börjar närma sig och har därför funderat på vad jag ska bjuda sällskapet på.
Igår tog vi ett beslut, sonen och jag.
Vi grillar.
Herregud, vad bra. 
Och gott.
En massa grönsaker, svenska flaggor, potatisar, kramdjur, såser, studentmössor och tårta på det så kommer nog de flesta att bli nöjda, även de små.

The Newsroom, 22.00 på ettan.

Jag visste väl att det skulle bli en bra kväll.
Och för er som har saknat Scandal, kan jag meddela att det är tillbaka 5 juni. Hurra på det.

Det var väl det.
I morgon kväll är det skolshow.
Samtidigt har N:s dotter A framträdande med sin kör.
Alltså blir det jag som tittar på sonen.
Så har det varit i alla skolår, så varför bryta en sådan fin tradition när det är allra sista showen?
Jag har aldrig missat något, från dagis till nu, trots att jag alltid varit helt ensam och alltid jobbat heltid.
Det är jag faktiskt rätt stolt över.

I morgon ska få jag dansa till hans housemusik.
Bara den grejen.

Dagens lässtuga

återfinns på Ibiza.
Väldigt vit och fin.

Busy week.

Vi kickar igång i morgon med sonens avslutningsshow och innan jag läser igenom resten av manuset nu ska jag skjutsa musikutrustning och människor lite hit och dit
På onsdag är det Barncancerfondens event i Kungsträdgården där man får en ny fin signerad bok om man skänker 50 kronor och på lördag signerar jag böcker på Bokia i Farsta, och jag tror att man kan köpa båda inbundna Sonjorna för under 200 kronor tillsammans.

Bra vecka.
Nu ska bara vädret skärpa till sig också.


söndag 19 maj 2013

Jag har inte läst igenom hela manuset,

när jag började slarva slutade jag.
Hälften återstår och jag tar den i morgon, samma dag som jag har deadline.
Perfekt tajming.
Jag märker inte de nya redigeringarna och det gör mig mycket nöjd, då är flytet detsamma trots nya ord.
Det sägs att många manus skulle må bra av att bantas med en femtedel, så är alltså inte fallet med mina.

Ja, det är klart att jag ser på hockey. Med ett halvt öga. Det är för jämnt för att vara helt bekvämt, alltså gör jag annat under tiden. Jag har till exempel pratat i telefon, lagt en patients och ätit bär som sonen bjöd på. Hade jag haft en bild - det hann jag inte ta någon innan jag hällde i mig anrättningen - hade ni sett att det var en delikat blandning av jordgubbar, blåbär och chokladsås.

Ungefär så. Söndag. I morgon ska jag upp bustidigt och skjutsa.
Så, god natt och Heja Sverige!

I Farsta. På lördag.


Fantastisk teveproduktion igår, eller hur?

Petra Mede var magnifik och Robin likaså.
Idag hoppas jag att Sverige fortsätter leverera när nu jag går in i VM.
Jag brukar göra det när det vankas finaler. Det är då jag står upp, gråter av rörelse och svär åt motståndarlaget.

Men det blir inte ett nedsläpp innan jag har läst igenom det redigerade manuset. Jag kom precis hem från Söder, två timmar senare än jag hade planerat, så det kan bli på håret.
Jag kör, så får vi se var jag landar.

Här är dagens fantastiska lässtuga!

lördag 18 maj 2013

KLAR.

Genomläsningen kvar, men den tar jag i morgon.
Så vad händer nu, frågar sig skrivintresserade.

Den här redigeringsomgången är den andra och mycket specifik, det vill säga min förläggare har skrivit i manuset och kommit med förslag till ändringar (andra fäster lappar eller gör notes i det digitalt. Jag har haft en redaktör som själv gjorde förändringar - istället för att föreslå dem - och det kommer jag aldrig någonsin att gå med på igen. En redaktör/förläggare/korrekturläsare ska föreslå, inte ändra någon i DITT manus.)

Jag har köpt det mesta hon har föreslagit. Så klart. Jag tror ju att ni läsare förstår allt, men hon kan mycket bättre se var jag behöver vara tydligare.

Nu kommer manuset att gå tillbaka till förläggaren och så kommer hon i sin tur att skicka det vidare till redaktören som kommer att fortsätta att peta i texten, och titta på sådant som jag och förläggaren inte har sett.
Hon kommer förstås också eventuellt att ha synpunkter på storyn om hon känner att det behövs.
Jag skulle tro att jag får tillbaka manuset om ett par veckor, för ytterligare bearbetning.

Hurra, det här blir så braaaaa!

Idag är det min sista redigeringsdag (för den här omgången, that is.)

I morgon är det genomläsning, och förhoppningsvis ska flödet sitta även efter de tillagda tretusen orden.

Jag satsar på att vara klar med dagens arbete i lagom tid för att åka till N och A för att se på Mello.
Sonen ser det med vänner men jag hoppas att vi kan kolla hockeyn ihop klockan tre.

Alltså måste jag sätta redigeringsfart.
Idag är den här stugan perfekt.
Kämpa Åsa, kämpa!!

fredag 17 maj 2013

Vad underbart!

"Vill bara komma med glada tillrop. Min mamma 85 år ligger på sjukhus för bruten axel. Jag hade med mig en present till henne igår. Sonjas hemlighet (hon har naturligtvis läst Sonjas sista vilja tidigare). Hon blev jätteglad och sa: "Då kan du ta hem den här boken, den är för tråkig". Det var PO Engquists Liknelseboken."

Krya på Mamma och hälsa henne så gott!!

Japp, det är redigering på gång.

Och det här huset är ... Wow!

Ungefär så.
Vi hörs om 25 redigerade sidor.
Den kan därmed bli i morgon.

Det var en underbar kväll

som Susanne Boll bjöd på.

Läget på lokalen (Södra teatern, längst upp)













Fine Manne som gav mig choklad senast vi sågs.




N och jag
Foto: Simona!



















Vackra Susanne!


 Fina Pamela Andersson Alserlind, Pernilla Alm, Sandra Gustavsson och Simona Ahrnstedt.



































Tusen tack för en Underbar fest, Susanne!














torsdag 16 maj 2013

Ett stycke skrivos stugos kanske?

Varsågoda; ett herrejösseshus!

Jag tog ett avbrott mitt i redigeringen eftersom N och hans kollega, med fru och nyfödd bebis, var i mitt centrum, men nu är jag på det igen.
I en timma till, sedan måste jag sova. OMG vad uttröttande det är att författa!



Idag är det Susanne Bolls dag.

Jag är så glad att vi är vänner.
Så här fint skriver Pernilla Alm om dagens releasepingla.

Det är den här vi firar ikväll!


onsdag 15 maj 2013

Jag tror att detta blir en fantastisk dag!





















Book of Hope - böcker i kampen mot barncancer!

Onsdag 22 maj arrangeras Book of Hope i Kungsträdgården i Stockholm. Ett tjugotal författare signerar sina böcker som de – eller deras förlag – har skänkt till Barncancerfonden. Kungsträdgårdens besökare är välkomna att bidra med minst 50 kronor till kampen mot barncancer och samtidigt få en bok signerad av sin favoritförfattare.
Medverkande författare är bland andra Stefan Einhorn, Agneta Sjödin, Herman Lindqvist, Nina Jansdotter och Viveca Sten. På Lilla scenen intervjuas författarna av Sofia Wistam och eventet pågår kl. 11:00-18:00.

Målet är att samla in pengar

- Vi vill få upp ögonen för böckerna, men det främsta målet är framför allt att samla in pengar till kampen mot barncancer, säger projektledare Petra Lundborg, Barncancerfonden.
Författarna är på plats följande tider under dagen (cirkatider):
Tider Författare
Hela dagenDan Buthler, Dag Öhrlund och Carin Gerhardsen
kl 11:00-14:00Herman Lindqvist, Andreas Cervenka, Henrik Lange, Pia Hagmar och Lars Rambe
kl 12:00-15:00Viveca Sten
kl 13:00-16:00Therés Stephansdotter Björk
kl 14:00-17:00Simona Ahrnstedt, Åsa Hellberg och David Eberhard
kl 15:00-18:00Stefan Einhorn, Ingrid Olsson, Caroline L Jensen, Agneta Sjödin, Helene Kindstedt och Nina Jansdotter

Heja mig själv.

Idag har det gått strålande. Tre redigeringsdagar kvar och sedan har jag en dag eller två till att läsa igenom allt i ett svep innan min deadline, 20 maj.
I love deadlines.

När jag har jobbat med text några timmar blir jag oerhört sömnig efteråt, och det enda som fixar det (om jag inte har tid för en timma i soffan) är en dusch. Och parfym. Fråga mig inte varför ...
Just nu är det här favoriten.
Issey Miyake L'Eau d'Issey


Idag är det hårt skrivjobb innan kvällen skrivmingel,

så jag ger er en skrivstuga och säger so long.

tisdag 14 maj 2013

Ska ni se på semifinalen ikväll?

Jag ska med nöje se Petra Mede som jag tycker är ruskigt begåvad.
Sonen är på studenskiva (lite bara sådär när jag stod med köttet på grillen. Åt upp det mesta själv, men ändå.)
Mannen är hemma med sitt trasiga ben men säger sig vara i fin form i morgon igen då vi ska på skrivmingel.

Själv ska jag måla alla naglar medan jag ser på Mede. Med två event den här veckan, varav ett kräver höga klackar, är det alldeles nödvändigt.

Den här fina bilden tog min lillebror på det lokala varuhuset Hedemyrs i Tanumshede, idag. Det är där han och mamma bor, och där jag själv bodde från tolvårsåldern.
Hurra. Och tack Pocketgrossisten som tydligen ska sprida Sonjor över Bohuslän!


Om man som jag är från Bohuslän och Fjällbacka,

så är man nästan norsk. Man åker skidor i norska fjällen, åker på skolresa till Oslo och åker mot Svinesund för gränshandeln. I hamnen i Fjällbacka ligger de norskflaggade segelbåtarna på rad och det är alltid de som är störst och finast

Man ser på norsk teve och de radiokanaler som man lättast får in på vägen mellan Tanumshede och Fjällbacka är de från Norge.
Naturligtvis förstår man som bohusläning språket, och en gång i tiden var jag till och med - om än mycket kort - förlovad med en man som kom från den allra vackraste delen av landet; Isfjorden i Romsdal. Visst tyckte jag om mannen ifråga, men landskapet ...

Isfjorden. Bild lånad från Isfjorden.com


Aldrig någonsin har jag trott, eller vågat tro, att mina böcker skulle komma ut i Norge. Men idag blev det äntligen klart:

Gyldendal - detta fantastiska förlag - kommer inte bara att ge ut Sonjas sista vilja, utan också En liten värld.
Ansvarig förläggare har skrivit ett omdöme om varje bok och det är faktiskt så att man svimmar:


"Hellberg minner meg om flere av de beste britiske forfatterne av
romantiske komedier, for eksempel Sophie Kinsella og Veronica Henry."


Hoppas att de skriver in i kontraktet att det inte blir några böcker på norska om jag inte samtidigt åtar mig att åka på en stor signeringsturné!

Det där med att böckerna ges ut i olika format är spännande.

De här omdömena hittade jag på Elib, som distribuerar digitala böcker.

Läsarnas recensioner av Sonjas sista vilja
Pia (2013-05-12)    
Mycket underhållande!

Marina (2013-05-01)    
Mycket underhållande och svår att släppa.En bok man blir glad av! Rekommenderas verkligen!


Går man in där kan man hitta på vilka bibblor boken finns för nedladdning.
Coolt. 
I love Bibiliotek och skulle jättegärna föreläsa mer på sådana.
I min pipeline ligger att göra en presentation och skicka ut så att de i alla fall vet att man är tillgänglig (eller främst vem man är, kanske.)
Nykvarn vet. Där är jag inbokad i höst.

Har just gjort brutalt äcklig espresso på spisen, måste läsa på hur man gör för det där var inte gott.



Något som kommer att bli gott är den här som jag fick på posten! Susanne Bolls "Det enda rätta."


Och se vilken fin dedikation. Tusen tack Susanne, på torsdag är det parteeeej!



Så. 
redigeringen. Idag går det långsamt för texten kräver det, men det är okej. Jag har gott om tid.

Tidigt uppe

eftersom sju till tio var enda lediga tiden i tvättstugan.
Men det är bra, då kommer jag igång med redigeringen i tid, det vill säga nu.
Dagens lya är en lägenhet och alldeles underbar.
Häng med för tusan!

Update: Tog bort Popup. Vill kunna kommentera var och en.

måndag 13 maj 2013

Min älskling krockade med sin motorcykel idag.

Tack och lov gick det bra, men blessyrer och obehagliga skrapsår blir det ju när man faller i gatan. Han haltar förfärligt och har fått låna en krycka som jag för säkerhets skull har i bilen sedan fem år (fråga inte.)
Så istället för att blogga och påminna er om The newsroom, har jag försökt bidra med det jag kan som lite skjuts, kramar och sällskap i väntan på bärgare.

Har precis kommit hem och ska se avsnittet på SvtPlay.
Jag har för mig att det här var riktigt bra.

Jag betar av ett kapitel i taget,

vare sig det är detaljer eller något större som jag ska peta i.
Det finns egentligen bara en större förändring jag ska göra, och den är jag framme vid nu.
Två personer kan inte befinna sig där de är, de måste flyttas på, men ska ändå förmedla samma känsla och säga samma saker till andra som är kvar ... och det är ungefär så komplicerat som det låter.
En skön utmaning som jag tar tag i tidigt i morgon bitti, då jag skriver som bäst. Jag kan inte jobba vidare med resten innan jag har löst den där förflyttningen.
En vecka kvar till deadline och jag är bra med som det känns just nu.

Jag längtar efter att få skriva någon på manus fem. Fyran har jag ju skrivit klart, trots redigeringsarbetet. Så jag tänker bara lite, lite, lite titta på det nu.
Hurra!

Sus föreslog att jag skulle ha en popupruta till mina kommentarer

istället för den varianten jag hade tidigare, så jag ändrade.
Nu kan jag inte längre kommentera var och ens inlägg vilket är lite trist, så jag byter tillbaka.
Blir det stor skillnad för er? Undviker ni att kommentera för att det är bökigt om jag inte har en popup?

Medan ni funderar på det så tar jag tag i dagsverket; manusarbete.
You know the drill, vi behöver ett stycke stuga.
Den får ni inte nu.
Jag måste rensa cookies innan jag får tillgång till favoritsidan.
Ni får tänka er något spanskt och fantastiskt

Update: Sluta tänka. Här har ni den!




söndag 12 maj 2013

Jag irriterar mig på Expressen

och hur de sedan ett par veckor lyfter fram en bloggare på sin förstasida. En tjej med stora läppar som visar mycket hud. Säkerligen en underbar ung kvinna som jag förmodar har någon form av yrke. Det framgår inte av förstasidan. Det gör bara läpparna och kroppen.

Jag har oerhört svårt att hur kvällstidningen tänker när man med sina bilder lägger krut på hennes yttre.
Är det unga nya läsare de söker? Är det så de vill rekrytera dem? Vad vill Expressen säga med att framhäva en ung kvinna på det här sättet?
Nej, jag tänker inte länka eländet. Ni får gå i och titta själva.

Från och med idag tänker jag bojkotta tidningen tills de tar bort bloggen från förstasidan eller ersätter nakenhudsbilderna med något annat.


Söndag morgon.


Den här dagen är inte olik alla andra, utöver mittpådagenfikan med en skrivkompis; det mesta handlar just nu om redigering. Först när jag är klar med den här omgången tänker jag fortsätta på manus fem. Det är bra parallella processer, i alla fall känns det så just nu.

N gör frukost. Jag ligger fortfarande i sängen. Tiddelipom.
Tja, det var väl det.

lördag 11 maj 2013

Betyg: fem Sonjor.














Life of Pi.
Fantastiskt berättad saga.
Osannolik som en romantisk komedi av Åsa B Hellberg,

Två timmars redigering

börjar nu.
Här är dagens finfina skrivstuga.
Mot kaklet.
Kämpa, Hellberg, kämpa!

"Fiskgrytan blev fantastisk",

säger N helt utan entusiasm. Jag bortser helt från det uteblivna jublet (han är förkyld) och konstaterar att jag är en mästerkock. I vardande. En gryta gör inget proffs.
Det är lite som med böcker.

Ska hämta sonen, redigera och sedan umgås med N.
Ungefär så.
Lördag. Vad gör ni?

fredag 10 maj 2013

Misse var tapper idag,

för det var inte ett dugg roligt hos veterinären och inte ett dugg kul att åka bil.
Dit.
Hela vägen hem höll han tyst.

Ni ska jag tvätta tassen varje dag så att det inte blir en infektion, sedan hoppas vi (Misse och jag) att det aldrig ska hända igen.

Ps, han har mått finfint sedan vi kom hem. När jag släppte ut honom ur transportburen gick han direkt till matskålen.

"Jag tänkte bjuda dig på fiskgryta idag", sa jag.

Hur tänkte jag där?

(Note to self: stödköp fläskfilé.)

Resten av maj handlar

om son, böcker, böcker och böcker.
Nästa vecka är det skrivmingel på onsdag. Kul. Jag och N firar att det var på ett sådant vi träffades.
Dagen efter är det släppfest för Susanne Bolls "Den enda rätta."
Veckan efter, 22 maj, är det ett stort, stort välgörenhetsevent i Kungsan, där många författare kommer att medverka. Lördagen därefter, dagen innan mors dag, kommer jag att signera böcker på Bokia i Farsta centrum.
13-15, eller så länge det finns glada kunder.

Tisdagen 21 maj är dock den viktigaste dagen och den handlar om musik, inte om böcker.
Då har sonen sin avslutningsshow på Fryshuset och mamman bör tydligen dansa. Han har helt klart blivit vuxen.


14.30 fick vi tid på djurakuten i Bagarmossen.

Jag tänker hämta transportburen så sent som möjligt eftersom jag inte vill att han gömmer sig. Den har stått i källaren sedan jag sålde huset i Fjällbacka, och sedan dess har Misse inte åkt bil.
Det var 2007, alltså ett tag sedan.
Efter sista bilresan, då han kissade i transportburen, blev han kissknäpp och sprang under ett par år på toa jätteofta. Om dörren till badrummet var stängd, för att ANDRA i familjen vill ha ett privatliv, kunde han demonstrativt kissa på golvet utanför.
Det beteendet är helt borta numera, så jag hoppas att dagens utflykt inte utlöser något sådant igen.

Håll en tumme halv tre.

Nu ni,

blir det redigering.
Förhoppningsvis utan att fastna.
Här är dagens fantastiska skrivstuga.

Jag måste dock prioritera Misse och besök hos veterinären, men hoppas få tid här i Farsta så han slipper åka bil som han inte har gjort på flera år.
Ungefär så, fredag.

Är ni lediga? Det verkar vara mycket sådant idag.

torsdag 9 maj 2013

Jag brukar få höra att jag är disciplinerad.

Moahaha.
Jag har förlagsdeadline om elva dagar (men en egen om sex) och har inte redigerat ett dugg idag, har varit alldeles för trött efter morgonens flygplatskörning.
I morgon måste jag ta nya tag och då behöver jag öka sidantalet till 40 istället för 25.

Tjohej, nu ned i soffan.
Jag ska se på femman, "Sofias änglar."
Det är bra för tårkanalerna.


Hörrni, den här tevekvällen ...

Jag var sugen på en bra film, men någon sådan står inte att finna i min tablå.
En småsöt variant av bra film, eftersom allt med Ryan Reinholds funkar, är Just friends på TV11.
Den reprisen får duga idag.
Och här får ni som inte är tokkära i en N, en bild på Ryan.




Min lille Misse har fått en klo in i trampdynan.

Och det är mitt fel som inte har klippt dem regelbundet.
Han verkar inte ha ont alls, men jag har sett blodfläckar vid ett par tillfällen och idag kollade jag hans tassar.

Vill ni veta hur samvete känns, hur det sliter inombords?
Inte minst för att jag måste ta honom till en veterinär, putta in honom i den förhatliga transportburen och in i bilen för att köra tvärs över gatan där de förhoppningsvis tar emot honom i morgon.
Det är andra besöket på hela Misses livstid. Vid det första och enda kastrerades han. Och så tog man bort tandsten (som en kattunge inte bör ha).
Jag hade bara gett honom mjukt foder för att jag tyckte att det verkade väldigt besvärligt att tugga det hårda ...
Allt är mitt fel. Jag är en kass matte.

Vi kan väl säga att fjäsknivån kommer att vara hög resten av den här dagen.

Om böcker är (tillfälligt) slut ramlar man ut från topplistor.

Poff sa Sonjas hemlighet från Adlibris topphunda och möjligtvis går Sonjas sista vilja samma väg i morgon eller under helgen eftersom den också är slut nu.

Men, de går åt och det är förstås oerhört roligt och absolut viktigast.

Jag har precis kommit hem från Arlanda. Det var hur mycket folk som helst, både i in - och utrikesterminalen.
I mitten ligger Sky city, och eftersom Starbucks har öppnat där tänkte jag mig lite internationellt kaffe när jag hade kollat det jag skulle (hurra). Det stod på skylten att de skulle öppna sju, men klockan åtta såg jag fortfarande inte en människa i lokalen. 
Just den här helgen borde ALLT öppnat klockan sju, men hela Sky city, utöver något café och möjligtvis McDonalds, var stängt fram till nio.
Så jag åkte hem. 
Utan att kunna se om det fanns Sonjaböcker kvar på pocketshop.

Eftersom jag lämnade sonen på Arlanda (han har precis landat hos flickvännen), så är jag solokvist.
Jag gillar att hänga med mig själv och idag ska jag och jag pyssla med lite ensamgrejer idag som att äta frukost efter sexton timmars fasta, redigera, sitta lite på balkongen, se en film och SOVA. 
Exakt i den ordningen.
Vi kommer att ha det jättemysigt.

Just nu ser jag Mari Jungstedt på fyran. Inför varje release får hon massor med tevetid i alla möjliga kanaler. Skickligt!

Vad gör ni?





onsdag 8 maj 2013

Efter en liten vända med min N:s

manus, tänker jag lägga mig raklång i soffan med katten på magen och se på Greys.
Trailern varslar om dramatik.

För övrigt är jag inne på dag tre av mitt "äta åtta timmar och fasta i sexton", och det går alldeles utmärkt. Kroppen funkar fint, jag känner mig "lättare" (även om jag inte är det) och det är inte alls så att jag vråläter när sexton timmar har gått.
I morgon är det söndag och jag ska göra research.
På en flygplats.

Om jag har tur kanske jag möter Simona och Pernilla som är på väg hem från New York!


Om man skriver som jag,

det vill säga oerhört tajt och utan större utsvävningar, så får det stor inverkan när man redigerar och lägger till text.
Det är en utmaning, eftersom min text redan är oerhört strukturerad och inte ett dugg anpassad för fler ord och bokstäver.

I am all about rythm och när jag får till den, med de tillagda orden, blir jag på gott humör.
Det blir bra det här. Riktigt bra.

Ett samarbete med någon; förläggare, lektör, redaktör, ärlig vän eller kärlek, gör manuset bättre. Betydligt bättre.
Det kan vara bra att komma ihåg.

Nu vila.
Är helt slut.
Hörs senare.


Ska vi enas om en sak innan vi går vidare?

Morgondagen heter Kristi himmelsfärds dag.
Kristi flygare? Vad är det för märkligt påhitt?

Sedan heter det också schecks, Schåsk, dirischent och arschitekt. Nu vet ni det och kan börja prata ordentligt (som för övrigt uttalas som det skrivs.)

Ni vet Rebeckas hus på Mallorca?

Så här ser omgivningarna ut.
It is lite mysigt.
Det vore trevligt att åka dit någon gång ...

Nästa vecka kommer fler pocketar, för er som nu råkat ut för att Sonjas hemlighet är slut (Bokus bland annat.)
Sonjas sista vilja kommer också att ta slut, möjligtvis under dagen, men finns förhoppningsvis i butik ytterligare några dagar så att den klarar sig till nästa vecka då lagret fylls på.

Så länge redigerar jag vidare på det som blir min nästa bok.
Minst 25 sidor ska jag igenom innan jag känner att jag är klar för idag.

tisdag 7 maj 2013

Tjohej, nu är det bråttom.

Det blev inga 25 sidor idag, men jag får ta igen delar av det i morgon.
Jag ligger fortfarande bra till tidsmässigt, men gillar att vara klar i förtid, alltså blir det hårdkör i morgon.

Jag måste dra, så ni kan väl kolla in Simona och Pernillas bloggar istället. You know where to find them.
Tjillevipp.




En väldigt skamfull faster

glömde en lite treåring igår. Och inte vem som helst. En som kallas mig "minÅsa."
Jag ska ringa och prata med henne idag.
Säga förlåt.

Och idag fyller N:s A, elva.
Det blir party på Söder senare. Hurra!
Min lilla skrutta från västkusten - och hennes storebror som fyllde sex i februari - får jag fira när de kommer hit.

Igår hade jag ledigt, idag är jag på det igen.
Redigeringen av "En liten värld."
Här är dagens skrivstuga.

Gårdagens bästa kommentar kom från en trettioplus när N och jag berättade om när och hur vi träffades
"Då är det tydligen aldrig försent."
Hehe.
Nä.
Det är ju det jag skriver i alla mina böcker.
Även vi åldringar har en chans.

måndag 6 maj 2013

Annikas release















Ett mascaramålat öga, tog ett kort för att se om det var så stor skillnad. Det var det. Jag målade båda innan jag gick.
Fina Annika hade massor med gäster på sin fest! Bredvid Annika är alla jättar. 50? I don´t think so.

Bland andra de här: I mitten min fina N; med från vänster Hanna, Helena Nina och Anneli
HellBoll
Författaren, jag och BOKEN. Solviken. Hurra!!!

Ikväll är det releasemingel

för Annika Estassy och hennes bok "Solviken."
N och jag ska gå, tillsammans med massor av bloggvänner som kommer från både Göteborg och Skåne. Det ska bli superkul att träffa alla igen. Och att äntligen få läsa Annikas bok som jag tror passar mig perfekt.

Nästa vecka är det fler tillställningar, skrivmingel den ena dagen och nästa Susanne Bolls releasefest.

I morgon är det ett år sedan Sonjas sista vilja släpptes.
Hoppas Annika och Susanne får ett lika galet bokår som jag har haft.

Jag följer

Pernilla och Simona när de är i New York och måste säga att de är fenomenala på att uppdatera sig. Vi som inte kan följa med får ändå vara med på ett hörn.
Tusen tack för det, bästa pinglorna!

Jag ska börja den här dagen med att handla så att det är klart. Har sovit som en kratta och tror att jag kommer att stupa igen under dagen, då är det skönt om sådana petitesser som köttfärsinköp redan är avklarade.

Igår åt jag två glassar.
Två stora.
Det straffade sig i natt med magont.
Den här veckan tar jag nya tag.
Helt nya.
Jag ska prova att fasta i 16 av dygnets 24 timmar.
Såg ni SVT:s vetenskapsprogram om fasta och hur välgörande det är för våra celler?
Se det annars här!

Update: Och läs det här.

söndag 5 maj 2013

Om man betänker mitt yrkesval så kan det vara svårt att tro att jag

blir trött av ord, men det blir jag. Av dem som är för många. När ord används som utfyllnad och inte fyller en funktion. När skribenten tror att jag är dum i huvudet.
All form av text med för många ord irriterar mig.

Sluta, vill jag skrika, men så kommer jag på mig själv med att förstå att andra inte läser som jag. Andra vill ha i alla fall en viss övertydlighet och pompösa beskrivningar av vägar, paraplyer och eller hur känslor börjar och slutar. Det är jag som är allergisk, och fan vet varför.
Jag tror att det är adjektiven och adverben som spökar.
"Hon var ledsen" är snyggare än "Hon var oerhört ledsen."

Behöver jag säga att det är min egen text jag har framför mig?

Dags att sluta för idag.
Sidan 50.
Femton dagar kvar till deadline.
Tjoho!


Fem sidor kvar till femtio,

och jag tar en kort paus för att peta i mig en burk makrill i tomatsås (fortfarande två kilo kvar att gå ned på grund av glass. Rätt mycket glass ... lav glass just nu.)
En lång paus är ingen idé, då tappar jag skärpan och kan lika gärna lägga av för idag.

Att jag överhuvudtaget skriver ett inlägg just nu var för att jag tänkte ge er förslag på en bra söndagsfilm, men det finns inte en enda sådan i tevetablån så det här inlägget var bara ett i raden av dem som kan betraktas som totalt meningslösa.

Jag återkommer när jag har något att säga som inte bara går ut på jag, jag och jag.

Vi kör våning

istället för villa idag. Klicka här.
Det viktiga är att skrivstugekänslan infinner sig och det gör den här (jaja, det är lyxigt men man får lov att drömma. Det är okej att inte allt går att förverkliga. Dream on, girls and boys.)

På redigeringen. Mot sidan 50.
Nu kör vi.

lördag 4 maj 2013

Det kan sägas på många sätt.

"Hellberg, du är min benmärg", sjöng han i telefonen. På tunnelbanan, trots att den var fullsatt.
Det är kärlek (sa han.)

Idag blir den på distans.
Det gör inget.
Jag vill komma igång rejält med redigeringen den här helgen, och målet är att ha klarat av femtio sidor i morgon kväll. Nu är jag för trött för att fortsätta.
Istället ska jag se kommissarie Lewis, på nian.
En lagom puttrig brittisk deckare för oss som är lite rädda för spänning.

Visst är det en underbar helg?



Pocketupplagan av Sonjas hemlighet är slut,

och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är klart att det är roligt om försäljningen går bra, men det där med tomt i hyllan gör mig återigen bekymrad.

Nu hoppas jag att Bra Böcker har haft framförhållning och hängt med, för det har jag gjort med alla  listor jag följer.
"Vi kommer inte att få slut på böckerna", fick jag som svar från förlaget när jag ställde frågan om lagret den 22 april.

Det var 11 dagar sedan.

Och så fick jag veta

det jag behövde för att "en liten värld" ska kunna behålla sin finfina intrig.
Hurra.
Redigering i en timma, sedan tror jag baske mig att jag ska sätta mig på balkongen och lukta på min lavendel en stund.
Hurra2.

Vad gör ni?


Hola signoritas, vilken underbar morgon.

Av flera skäl, varav vädret är ett.
Sedan klarade jag av hushållsarbetet redan igår och det känns också fantastiskt.
Idag behöver jag bara laga lite mat och om det mot all förmodan skulle finnas lust efter det kan jag alltid flytta om lite kläder i garderoben. Den här pyttiga lyan kräver det. Bort med vinter, in med sommar

Så vad säger ni, ska vi köra igång lördagsredigeringen?
Jag ska se klart på ett utmärkt Dr Philprogram och sedan drar vi hit.
Ibiza. Det duger väl?



fredag 3 maj 2013

Jorå, vi har premiärgrillat fläskkarré och kyckling.

På balkongen. Elgrill, men den funkar finfint om man inte är så himla kräsen.

Sedan såg N och jag en gammal film som jag trodde var ny, "Driving miss Daisy." Småsöt, men det märktes på tempot att den hade några år på nacken.

Hela helgen ska jag ägna åt redigering av "En liten värld."
Jag börjar så fort jag vaknar.
Alltså bör jag lägga mig nu så jag kan gå upp riktigt tidigt; än så länge är det nämligen bara roligt att vrida och vända på berättelsen.
Det kommer att komma en tid när jag vill kräkas på eländet.

Så God natt, bloggen.
Vi hörs i morgon.

Jag är oerhört stolt och glad över att få vara med på det här evenemanget.


Book of Hope – böcker i kampen mot barncancer

Onsdagen 22 maj arrangeras Book of Hope i Kungsträdgården, Stockholm.
Ett tjugotal författare signerar sina böcker som de, eller deras förlag, har skänkt till Barncancerfonden. Tanken är att så många besökare som möjligt bidrar med minst 50 kronor till kampen mot barncancer och samtidigt får en bok signerad av sin favoritförfattare!

På Lilla scenen intervjuas författarna och eventet pågår klockan 11:00-18:00. På barncancerfonden.se kommer det att finnas mer detaljerad information om dagen. Där kommer du också hitta än mer info om när varje författare är på plats.

Medverkande författare är bland andra Agneta Sjödin, Carin Gerhardsen, Caroline L Jensen, Dan Buthler & Dag Öhrlund, David Eberhard, Helene Kindstedt, Henrik Lange, Herman Lindqvist, Ingrid Olsson, Lars Rambe, Nina Jansdotter, Pia Hagmar, Simona Ahrnstedt, Stefan Einhorn, Terés Stephandotter Björk, Viveca Sten och Åsa Hellberg.

Initiativtagare till eventet är författarduon Buthler & Öhrlund som nu tillsammans med Barncancerfonden skapat Book of Hope i samarbete med Kungsträdgården Park & Evenemang AB. Tack alla författare och förlag som bidrar till denna dag och ett speciellt tack också till Loomis Sverige AB och Schenker AB för att ni, genom era tjänster, gör denna dag möjlig!

-      -Vi vill få upp ögonen för böckerna men naturligtvis är målet också att samla in pengar till Barncancerfonden, säger projektledare Petra Lundborg på Barncancerfonden.







Seborroiskt eksem

Vi tror att det är det sonen har. Det kryper fram i pannan emellanåt, och även i ena ögonbrynet.
Förra vintern hade han ett stort eksemutslag på handen, så han är känslig och har alltid varit.
Så. Vad gör man?
Vad gör ni?

Jag tror mer och mer på kostens inverkan och från och med idag tar vi bort laktosen (som han var hyperkänslig för som liten) och så får han kosttillskott i form av omega 3 och 6 oljor. Fisk är inte att tänka på i den magen, och oljorna gör ju ingen skada oavsett.

Vi börjar så.
Vad tror ni?

torsdag 2 maj 2013

Mina pingelvänner Pernilla och Simona

åker till New York i morgon.
Jag kan vara den som är mest upphetsad över detta faktum.
Tycker ni att man kan kräva blogg och facebookuppdateringar av sina vänner?
Jag tycker nog det. Åtminstone en gång per dag. Och bilder. Jättemånga bilder.

Malin Persson Giolito föregick som ett mycket gott föredöme häromsistens.
Hennes reseskildring kom förvisso när resan var över, men ändå. Det är så här vi vill ha det.
Feel no pressure, Pernilla och Simona, men ribban är satt och nu vill vi att ni levererar jag bara säga att en liten liten rapport då och då skulle göra mig väldigt glad.




Jojo.

Jag har ställt till det lite för mig i "En liten värld." Mer än lite, är jag rädd.
Jag är för trött för att reda ut begreppen nu, jag får helt enkelt ta nya tag i morgon.

Note to self: Hitta inte på så många braiga grejer innan du kollar om de funkar i verkligheten!
(Nu är jag författare och påhittig, alltså kan jag hitta på nytt. Mr ---, jag tror att vi kommer att bli riktigt goda vänner.)


Jag klarar inte av att lyssna på de ledsna barnen på dagiset en trappa ned.

Deras gråt letar sig in och kryper runt i skrymslen där det inte längre finns plats.
Och när den ändå tar sig den platsen gör det ont.

Det finns personal som ska ta hand om barnen, det är inte min uppgift.
Inte min uppgift, inte min uppgift, inte min uppgift.

Jag frågade en gång varför den lilla pojken fick sitta ensam och gråta vid grinden.
"Han vill det", svarade hans pedagog.
Kunde hon inte ha satt sig bredvid? Delat hans sorg istället för att ignorera den.
Han kanske inte ville bli tröstad, men ville han vara ensam?
Inget berör mig mer än en övergiven unge.






Gittan har läst Sonjas sista vilja.

Det är jag glad för. Tusen tack!

Den här måndagstorsdagen ska jag redigera, deklarera och dricka kaffe.
I den ordningen.
Så vi börjar med en skrivstuga.
En som ligger skönt enskilt på den mallorkinska landsbygden.

Ungefär så?
Jag tror vi kör.


onsdag 1 maj 2013

Premiärturen avklarad.






































Det gick bättre än jag trodde. N körde inte särskilt fort och när jag hade klamrat mig klart kunde jag njuta av åkturen, som bland annat innebar en färjetur mellan Slagsta och Ekerö.














Vi fikade hos Kungen och Silvia innan vi åkte tillbaka hem.














En underbar korthelg om ni frågar mig.
Till och med balkongen ser gladare ut.