Hellberg rekommenderar, men kan inte se själv,

Sweet home Alabama. Femman 21.00.
De betyder att den har börjat, så det är bäst att ni snabbar på!

Good morgning, Blogglovers!

Lördag, och visst är det underbart?

Jag vaknade i morse av att jag hade fått ännu en lägenhet till. En tvåa i etage, med en altan som hade havsutsikt. Det fanns en tillhörande restaurang där vårt tvåmansbord satt ihop med ett likadant och där satt en ensam herre.
I drömmen var jag lite brydd över antalet lägenheter jag helt plötsligt kunde flytta in i och vilken jag till sist valde vet jag inte eftersom jag vaknade.

Idag ska jag till Söder. Jag längtar.
Väldigt trevliga manus får vänta tills på måndag (men man kan gärna prata om dem. Hela tiden.)

Ungefär så.
Vad gör ni den här helgen?

Jag tror att jag kom överens med min förläggare

om en deadline igår. För det nya manuset, det som jag har skrivit hälften av. Det jag har läst igenom i veckan och smålett åt. Det. Som eventuellt, om det blir antaget (sånt kan man aldrig veta), kommer ut 2015.
Det som inte har något namn och som jag inte kan kalla Sara eftersom det har tre huvudkaraktärer, alla lika viktiga.
15 december.
Det är fem veckor dit.
35 dagar.
Jag har ungefär 35000 ord att skriva, så det är en enkel division.

Tusen ord om dagen borde jag klara. Vissa dagar 2000 och mer för att kompensera ett visst bortfall.
Som till exempel idag när jag har börjat skriva igen, men har startat lite mjukt. Och i helgen tänker jag bara umgås med N och A, så då går två dagar bort.

Men på måndag, då ni. Då är det gasen i botten mot ett mål.
Jag älskar deadlines!

Vi tar det från början.

14.30 Tupplur.
15.20 Vaknar, duschar och gör något med håret.
15.45 Sminkning. Än så länge är allt frid och fröjd.
16.15 Hårfix. "Frisyr." Det går inte alls bra.
16.30 Håret fortfarande åt helvete.
16.40 Tofs. Såklart. Att jag inte tänkte på det från början.

16.45 Var är mina nylonstrumpor?
16.55 Men va fan.
17.00 Fulstrumpor och stövlar på.
17.01 Klänningen.
17.02 Herregud, boopsen!
17.05 Säkerthetsnål? Någon? Men vad fan, en säkerhetsnål???
17.10 Hänger tillbaka jättedyr klänning i garderoben.
17.12 Sätter svärande på mig något annat. Sonen stänger dörren till sitt rum.
17.17 Joggar till bilen.
18.00 FEST! Är en halvtimme försenad, men åh, FEST.
18-23.30 Åh vilket Party!

Agnes Hellström och Caroline Eriksson

Sofia Scheutz, Anna Käll och Simona Ahrnstedt

Handen tillhör stressforskaren Dan Hassan som lärde Simona
 och mig hur vi ska hålla huvudet när vi skriver.

23.30 Kör hem kollega.
00.00 I förorten igen.
00.01 Snubblar på fladdriga byxor, kör knä i backen, armbåge i bervägg. Klarar huvudet och går försiktigt hemåt. Det har varit en fantastisk kväll!

Fler bilder hos Simona!

Jag har gjort nya slingor

för att jag tyckte att jag hade för få.
Nu har jag för många.

Idag är det party på förlaget.

Och jag behöver inte vara ett dugg mingelorolig eftersom jag känner många av dem som är inbjudna.
Jag har väl sagt att jag inte är särskilt bekväm i sådana sammanhang? Inte ens en perfekt makeup, höga klackar och finfin klänning hjälper. Inombords är jag vilse, även om jag inte tror att någon ser det på mig.
Jag är ett socialt proffs men det betyder ingenting mer än jag vet hur man uppträder, vad man säger och när det är lämpligt att tacka och gå hem.

Men ikväll ska det bara bli roligt.
Eremiten Åsa ska lufta örhängena.
Tjohej.

Jag tror att årets jul

blir både mysig och härlig på alla sätt, men i kan väl redan nu konstatera att mina regler, de som talar om för er hur ni ska göra med julsaker och ting, måste ställas åt sidan i år.
Mina granslingor, tomtar och röda dukar ligger nedpackade längst in i ett fullproppat rum under i runda slängar 60 kartonger, och kan inte jag följa mitt eget regelverk kan jag heller inte pådyvla detsamma på andra.

Så ät ni lussebullar i början av november, gör ni det.

Så. Färdigläst halvt manus.

Det finns säkert saker att åtgärda även om jag inte såg så mycket av det nu.
Jag har varje gång trott att jag har lämnat ett manus färdigt för att tryckas direkt. Hahhahahhaahahahahhaaa.

Nu tvättstugan.

Tjohej, det är onsdag!

Onsdag,

och jag tänker läsa klart Sara, alltså det jag hittills har skrivit, vilket i runda slängar är knappt under hälften. Tror jag.
I eftermiddag ska jag tvätta. Äntligen. Det är mina underkläder som alltid tar slut, så nu har jag fyllt på förrådet.
3 för 2, är ett utmärkt koncept. Samma som när jag köpte nya glasögon häromdagen.

Annars då?
Jo, tack. Jag är nöjd.
Livet är generöst mot mig just nu.
Men gårdagens firande av det med kanelbulle, jättepizza och en hel bytta chokladglass, var väl att överdriva liiiiite.
Idag äter jag ingenting.
I morgon när jag ska på fest, ska jag ha på mig en klänning som avslöjar varje kurva.
Det är bra om de inte är fler än vanligt då.

Min katt fäller så enormt mycket.

Någon som har tips på vad man kan göra? Han är snart 15 år, blir det värre med åren ni som vet sånt?

En annan som har fällt är jag själv. 5 centimeter av en utväxt tunn lugg ligger nu i toaletten. De kan ha varit ett par centimeter för mycket, men det växer snabbt ut. Jag vill ha en sådan lugg som jag har på pressbilden, inte längre än så.

Tja det var väl det.

Har läst 50 sidor av Sara och är nöjd. Jättenöjd faktiskt.

Nu checkar jag ut för idag, och åker till Farsta och fikar med en kompis. På vägen ska jag köra förbi MIN NYA LÄGENHET.

Tjoho.

"Jag vill inte slösa bort dagen",

sa min unge när han var i sexårsåldern som svar på frågan om vad han gjorde uppe vid halvsextiden en lördagsmorgon.
Det ligger något i det ...

Jag är lite livshög för tillfället och halv fem var jag både för svettig och för hungrig för att somna om.
Istället tänker jag läsa klart resten av det jag har skrivit på Sara, och ta en tupplur när arbetsdagen är slut vid tolv-ett.

Dagens lässtuga kommer här!
Ska vi köra?

Le ungdom

lagar mat.
Mycket praktiskt eftersom det här är min hållaigendag, efter intehålltigenettjävladugghelg. Jag gillar mina inte ätadagar, men är lite skakig så här dags. Alltså sitter jag och väntar. Det sägs att det ska serveras entrecote.

Jag har alltså skrivit på ett lägenhetsavtal och allt är så roligt just nu att jag nästan blir glad när bilen fortfarande verkar läcka vatten, trots att den är lagad för bortåt sju tusen.
Att ALLT skulle vara bra känns nästan för overkligt.
I helgen ska vi hissa upp den och kolla om vi kan se var det rinner ut, och så ska vi byta glödlampor till halvljuset.
Nitton tusen mil har hon gått, Forden, och jag förstår att det snart är dags att säga hej då, men kan vi fixa var läckaget är (som två verkstäder verkar ha missat) och laga det, så kanske hon går ett par tusen mil till.

Ungefär så.
Måndag fjärde november har varit en väldigt bra dag.

Jag är alldeles yster,

som Simona brukar säga.
Ett utmärkt ord som N och jag har använt hela helgen.

Det är inte bara det att jag skriver på avtalet på lägenheten 14.30 idag, jag är också supernöjd med det lilla jag hittills har läst av Sara. Det är riktigt bra.
Jag ser oerhört mycket fram emot att skriva klart, och inte bara det. Jag ser oerhört mycket fram emot att få veta vad som ska hända i manuset framöver.
Drygt hälften kvar att skriva. Det kan ju gå precis hur som helst för de här sköna damerna. Hehehehe.

JAG FICK LÄGENHETEN!

66 kvm ren njutning.
Nästan sprillans nytt, bara trägolv och BADKAR.
BADKAR!
10 kvm balkong, i rätt läge.
Vilka böcker jag ska skriva där! Och vad fint jag ska göra på balkongen!
Och tänk vad glad Misse kommer att bara över att få en fin liggplats där.

Jag är så glad och lättad att det spritter i kroppen.
Jag tror banne mig att jag ska väcka kidsen och berätta!

Författarkryssning 23-24 mars.

Häng med, vettja!

Nu ska jag läsa det jag hittills har skrivit av Sara.
Tjingtjong.

Kommande vecka

drar jag igång skrivandet av min femte roman, Sara som den för ögonblicket kallas.
Tyvärr måste jag nog göra en genomläsning av det jag hittills har skrivit eftersom det har legat så länge, och jag tänker ägna morgondagen åt det.
Jag har två trevligheter inbokade i veckan; fika med en kompis och Forums höstfest. All övrig tid kommer att ägnas åt manuset som jag har en egen deadline på exakt 00.01, första januari 2014.

Det är samma dag jag måste flytta ut.
I dagsläget har jag inte en susning om vart.
Jag måste nog mejla bostadsbolaget och fråga om de har glömt mig, för i så fall måste jag jaga vidare.
Suck.
Den är lite jobbigt (för tänk om de säger nä du, någon lägenhet får du inte), men idag pushade jag en kompis att mejla en jobbig grej och då får jag helt enkelt göra detsamma för att inte kasta sten i glashusgrejen.

Söndag kväll. Jag är sugen på mysfilm.
Hemma bäst med Sara Jessica Parker och Matthew McConaughey börjar 20.00 på sjuan, och 21.00 på fyran den Oscarsnominerade (har jag för mig, i alla fall var flera skådisar det) True Grit med en av mina absoluta favvisar, Jeff Bridges.

Eller så blir det Solsidan, Hellenius hörna och Partaj.
Vi får se.
Jag är lite upplivad av morgondagens Saraprojekt och kanske lägger mig tidigt för en gång skull.

Den lilla restaurangen.

Mitt utmärkta middagssällskap.

Utsikten från vårt lilla bord.

Älgfärsbiffar.

Jag förstår inte varför jag inte fotade desserten, den KAN bero på att jag tryckte i mig den så fort att det liksom inte hanns med att ta bilder.

Idag har jag ätit frukost med Bergfeldt och Ahrnstedt, två utmärka författare.
Och vänner.
Hade inte min Misse varit ensam hela natten hade jag nog fortfarande suttit kvar och pratat.

Vi skulle bara fixa

lite igår;  brädor, en teve och annat som N behövde eftersom han hjälper sin brorsa att renovera en lägenhet. Efter det skulle vi fika. På ett mysigt ställe. Så vi åkte söderut, mot Nynäshamn, och när skylten mot Dalarö dök upp tog vi av ditåt.
Vi hittade ett fik långt in på marinan som förstås var fylld av uppdragna båtar, och nu önskar jag att jag hade sladden till datorn med mig till N så att ni kunde få se hur anspråkslös lokalen såg ut. Ni vet när man får känslan av kaffe som har stått på länge och en torr dammsugare på ett fat? Och man är så fikasugen att man skiter i vilket?

Innanför dörrarna var det störtmysigt. Klockan var fyra, de hade egentligen inte öppnat för kvällen vilket inte hindrade dem från att hälsa oss välkomna. Istället för fika med torr bulle åt vi en fantastisk middag med utsikt över havet.
Älgfärsbiffar med potatismos.
Chokladmoussetårta och kaffelatte.
Det hann bli rejält mörkt innan vi åkte hemåt.

Solsidan, som restaurangen hette, var gårdagens bästa överraskning.

Tack för presenttipsen igår.

Till sist blev det något en kvinna aldrig kan får för många av; ett par schysta handskar.
Värdinnan jublade, så det verkade vara rätt present.

Väry trevlig fest, och jag hamnade i en spännande diskussion med en person som inte alls kunde förstå att jag inte vill ha feedback på vad människor i min närhet tycker om mina böcker (om de inte jublar förstås.)
Vad andra, utanför min krets, tycker, tar jag gärna del av, men att mina vänner och familj skulle agera "kritiker" och säga sin åsikt vill inte jag och det gjorde mig tydligen feg och osäker (japp, jag skriver under på det och tycker att det är helt okej att vara så.)

Bara av de närmaste får man ärlig feedback, tyckte hon, och hur ska man annars kunna utvecklas.

Vad säger ni?

Jag befinner mig just nu på Söder. Vi ska ägna dagen åt "ärenden."
Ett av dessa är hämta mina läsglasögon som jag glömde hemma.
Jag ser vad jag skriver men det är inte mycket mer än så.
Söndag på en lördag.
Tja, varför inte?

I går hängde jag inte direkt vid bloggen,

jag vet inte riktigt vad jag gjorde.

Men jag vet att jag igår kväll var hos en 88-årig onkel och åt dillskött. Glasklar, påläst om det mesta och duktig konstnär. Det kom han på att han skulle pyssla med när han gick i pension vid 70.
Vi var där klockan fyra och hemma tio. Jättetrevligt.

När min bästis fyller 56 idag är hon ju rena ungdomen i jämförelse.
Vi ska dit på fest.
Och innan dess ska jag köpa en present.
Har ni några bra förslag?