Är det inte fantastiskt att i slutet av december blir det ljusare igen?

Bara någon månad kvar.

Inte för att jag har något emot november, inte ett dugg faktiskt. Jag gillar höst.
Igår kom jag på att det nog är dags för vinterdäck. Ska försöka ta tag i det nu när
alla hål i bilen verkar ha täppts till, 10 000 kronor senare. Då har jag ny vattenpump (verkstad ett), nya drivremmar (verkstad två) och ny termostat (verkstad tre)
Verkstad tre tyckte trots 19 tusen mil att min Ford var fin.
Det tycker jag också. Så länge den funkar.
Jag sitter på en kudde för svanskotans skull eftersom sätena är obekväma, men ändå.
Den är trots allt 13 år.

Den här dagen delas in i två.
Förmiddagen ägnas åt korrläsning, hälften kvar, och senare idag har jag som mål att i alla fall skriva några hundra ord i Sara för att inte tappa takten.
Samma sak i morgon, sedan hoppas jag att korret är klart för min del.
Jag ska samla in N:s kommentarer eftersom han läser andra halvan hemma hos sig och sedan är det vysch iväg till redaktör Kerstin.
Jag är så stolt.
En liten värld är snorbra!!
(JO, det får man tycka om sin bok. Bör tycka, skulle jag vilja säga. Varför släppa något man anser vara mediokert?)

Jag har nackspärr,

och när jag serveras mat (fattar ni hur lyxigt det är efter att alltid ha varit ensamstående mamma och lagat all mat, varje dag, trots att det är det trååååkigaste jag vet) ska jag svälja ned den lilla rosa tabletten jag har framför mig. Min nacke måste vara fräsch kommande vecka, och piller gör mirakel.

Ikväll ska jag se på Solsidan, Helenius och sedan Downton eftersom vi såg på film igår när det sändes.
Men först På Spåret.
I love SvtPlay.

Otroligt enahanda blogginlägg,

I know, men så kommer det att leda till att jag är klar med det enda (ENA, kan inte skriva för att jag babblar samtidigt), sedan det andra och därefter kan jag ägna blogg, bokhög och ny lägenhet massor med tid i januari då jag planerar att ha SEMESTER!
På riktigt, semester. Jag har inte haft det sedan 2008 och då var jag sjukskriven.

Inte för jag vet om det passa förlaget, men jag tror det eftersom En liten värld kommer ut först i februari/mars och tidningar och annat, som kanske behöver pressläggningstid, inte ägnar mina böcker något större uppmärksamhet (sicka tokar, underhållning som är så trevligt.)

Anyhow. Än är det arbetsmånad och vi startar dagens korrunda NU!

(Oj, mitt nya matbord igen. Det som jag ska sitta vid nästan hela januari!)

Jag skulle tro att vi hinner bortåt 65 sidor idag korr idag,

det tar nämligen lite längre tid när man är två eftersom vi läser kapitelvis parallellt och jag sedan petar in det som N har sett, men som jag har missat.

Det är bra som tusan, och om vi hinner lika mycket och kanske lite mer i morgon vore det toppen. Manuset är på drygt 300 sidor, och mitt mål är att det ska vara inlämnat på onsdag. 

Tisdag och onsdag får jag varva korrandet av En liten värld med skrivandet av Sara. 

Det ska nog gå finfint. 

Och jag får väl inse att förra veckans "nu ska jag jobba som andra människor och vara ledig på helgerna", sprack direkt. 

Dagens hiss går till

Ma Oftedal, som vågar prata om sin alkoholism.
Heja!

Igår kväll åt vi på krog. Texas Longhorn. Gott, bra service och mysig lokal.
Egentligen var det upplagt för ett glas rött.
Jag älskar rött vin.
Men. Det är sex år sedan jag slutade dricka. Jag var inte alkoholist och drack kanske tre gånger per år, så det var inte särskilt svårt. Det var inte heller något planerat, utan månad efter månad av ickealkohol blev till sist till år.
Dessutom levde jag då nära sjukdomen och för mycket alkohol, och doften av bakfylla, fick - och får - det fortfarande att vända sig i magen på mig.

Jag känner mig inte utanför, inte pressad, ingen ifrågasätter på något otrevligt vis. Ett tydligt nej tack räcker i de allra flesta sammanhang.
Jag kommer kanske aldrig att dricka ett glas rött igen och det känns helt okej. Man kan alltid stoppa näsan i ett glas som någon annan har framför sig om man vill få lite vinvibb.

Igår efter Longhorn såg vi en film om hur sjukdomen kan yttra sig i form av förnekelse och lögner.
Flight, med Denzel Washington. 
Mycket bra film.

Idag ska vi korrläsa.
Planen är att min assistent N och jag läser ett kapitel samtidigt, och sedan för jag in ändringarna i pappersmanuset.
Har jag tur så orkar vi igenom hela idag och i morgon.
Nu kör vi.
Tjoho.

Om man vill se hur

Sonjas sista vilja tar sig ut i en tysk katalog kan man kolla in det här.
Åh, det är jättefint.
Hoppas att läsarna tycker om den.
Release 11 april.
Tjoho!!

Just nu känner jag mig lyckligt lottad.

Tänk att varje dag få göra det jag gör. Och att någon, till exempel ett förlag, tror på mig som författare.
Ibland hissnar det, ni vet den där korta stunden var lycka som man annars bara känner av musik. Själv vrålar jag gärna högt i bilen, med volymen maxad.
Allra helst till den här.

En annan sorts lyckokänsla är den som kärlek kan frambringa - som när jag ser att min unge är så glad tillsammans med sin flickvän. Den manifesteras inte i vrål, snarare i sprutande tårar. Den här tyckte vi båda om när han var åtta-nio. Han fick med sig låten till kollo och när han hörde den blev han ledsen och längtade hem. "Jag lyssnade vår låt, mamma." Så. Då har jag gråtit en skvätt och är redo för dagens skrivpass. Lite sent, men det är bara att gå på det. Kämpa, Åsa, kämpa!

I morgon kommer det fysiska korret på en liten värld.

Idag har jag skickat vidare det digitala till N.
Han är trots allt tackad och det borde få honom att jobba lite, kan man tycka.

Titeln på Sara är nog satt, tror jag.
Min förläggare respons var Åh I love it!!

Så länge håller jag den för mig själv.
Det kan ju vara bra om jag skriver klart boken först.

Femtonhundra

och jag är nöjd med det.
Snart måste jag dock öka takten till tvåtusen om jag ska hinna tills 15 dec och yes, jag gör matematiken.
Så här ser den ut:
21 dagar kvar.
Ungefär 30 tusen ord.
3 dagar går bort utan att skriva ett ord (vis av erfarenhet.)
3 dagar går bort till korr av En liten värld.
21 dagar minus sex är 15.
15 ggr tvåtusen är trettio.

Allt över två är bra, allt under ökar pressen.
Vid närmare eftertanke borde jag nog skriva tusen till redan idag.
Men först måste jag ta ett break.
Kaffe och en burk makrill låter väl gott?

God morgon.

Jag tror att jag har sovit hela natten. Men jag har drömt. Om en bok som var färdigskriven (efter En liten värld, före Sara) men som jag inte mindes vad den handlade om. Jag vet att jag frågade mig i drömmen om det var möjligt, men det var det förstås eftersom det var en dröm.
Det kan man förstås ge sig på att tolka. Betyder det kanske att jag bara skriver meningslösheter?
Eller är det så att jag har en massa hemlisar om mina böcker?

Strunt samma.
Jag är vaken och har en Sara att skriva.

Ps. Ingen snö i Stockholm.
Jag ÄLSKAR första snön. Den är lika magiskt varje år.
Därför får ni en skrivstuga från fjällvärlden.
Kombon åka skidor/skriva bok, tror jag är perfekt.
Möjligtvis hyr jag mig en sådan här liten stuga i vinter.

Nu är det mitt.

Det här är förstås butikens. Mitt bord och mina stolar står numera på lagret och väntar på transport när jag än önskar.

Jag är barnsligt lycklig över att få ett köksbord. Och ett fönster att ställa det vid. Det kan hända att jag går så wild att jag till och med kanske skriver lite vid det.
Bara den grejen.

Och kolla den här sänggaveln, visst är den fin?
Den blir er för 1900.

Det här kan man inte kalla fint, men herrejösses vilken tevesoffa.
Den är oerhört bekväm. Oerhört.
Tyvärr står jag inte ut med fult, annars kanske.

Femtonhundra och jag tar en ny paus.

Jag ska flytta bil, beställa bord och stolar till nya lägenheten och så ska jag handla.
Femhundra till borde jag klara senare. Måste vänja mig av med de där tankarna som säger att jag inte kan skriva efter två. Det blir bara en självuppfyllande profetia av det.
Jag har inte alls samma idéer när det gäller redigering eller korrläsning, vilket är tur för i morgon landar  En liten värld i lådan. Eller kanske på Ica eftersom det troligtvis inte går ned i brevinkastet.

Ungefär så.
Hur har ni det denna väldigt höstiga onsdag?

Jag fullkomligen svimmade

klockan åtta och då hade jag skrivit tusen ord.
Nu har jag sovit i två timmar och ätit frukost: två proteinbröd (köpta på Ica) med keso, ruccola och tomater toppade med en gnutta olivolja och örtsalt.
I am ready för omgång två.
Tusen till.
På det, Hellberg, på det!

Nu kör vi.

Jag är koffeinad, färdigsurfad och laddad.

Dagens herrejössesskrivstuga är den här.

Nu kör vi!

Jädrar vad vi skrek vid Zlatans frispark.

Det var väl det.
God natt.

Cool soffa

Helt okej pris härifrån.

Men min inspiration ser mer ut så här.

Allt från norska Slettvoll ... något att fantisera om när man inte kan sova.

Jag tror att jag älskar inredning lika mycket som jag älskar kläder.

Åsas matblogg presenterar

Matig tomatsoppa:
4 personer
3 förpackningar kelda soppa. 2 Toscana, en mild.
Värm i stor kastrull.
Stek kyckling. Typ tre filéer.
Stek bacontärningar med rödlök.
Skär små bitar av tomater, en gul och en röd paprika, gurka.
Orkar du koka broccoli så funkar det också.
När kycklingen är klar, lägg gärna över den i soppan och häll i grönsakerna. Servera bacon/löken vid sidan om tillsammans med creme fraiche.

Ser lite äckligt ut på bilden. Det är ju fan när man dubbelanstränger sig med både recept och bild!

Ännu en dag är snart över utan att jag har skrivit något.

Idag har jag dock en ursäkt eftersom jag fick möjlighet att tvätta 8 maskiner. Det är ett stort, fett, hurra på det.
Dessutom tog jag en lite promenad för första gången på tre dagar. Det är fantastiskt hur jag kunde gå från vrålförkyld igår till helt okej idag.

Jag hinner arbeta lite med Sara ikväll, men skriver så illa då att det är bättre att jag går upp riktigt tidigt i morgon istället, runt halv sex låter väl bra? Morgnar är min tid på dygnet, i alla fall om jag ska vara kreativ.
Det skulle vara najs med 5000 ord till fram till torsdag eftermiddag, för då kommer korret till En liten värld och det är förstås prio att få det klart.

Framme vid korr och ännu inte trött på den historien. Hoppas, hoppas att det bådar gott!

Paniken

när jag inser tjugo över tio att min tvättid börjar kl tio och inte ett.
Glädjen, när jag inser att ingen har bokat efter mig och att jag kan ta den tiden också.

Nu ska jag äta brunch, makrill på proteinbröd med ruccola, avocado och en klick keso vid sidan om.
Låter jättekonstigt och det är det säkert också.
Men herregud vad slank jag kommer att bli.

Gårdagsnattens (kan man säga så?) långsömn

förstörde natten till i dag.
Tror jag i alla fall.

Eller så kan det vara besattheten av min nya lägenhet som gör att hjärnan jobbar.
Jag tänker på hur jag ska möblera och det tänker jag på hela tiden.
I alla fall gjorde jag det igår när jag klippte ut små möbelfigurer och försökte placera in på ritningen, emedan jag ropade på sonen för att han skulle komma och nicka gillande.
De tre första gångerna gjorde han det, sedan stängde han dörren till sitt rum.
Då hade han gillat hörnsoffa, vanlig soffa och en liten pluttig soffa.

Jag längtar intensivt härifrån nu.
Eftersom våra prylar står precis överallt går det inte att städa ordentligt, det går inte att ha någon ordning eftersom alla våra skåp är inpackade och röran gör mig galen trots att jag har ett större rörtålamod än de flesta andra.

Idag ska jag i alla fall tvätta. För första gången på två veckor.
Fulltecknade tvättstugor är inte min grej.
Hoppas det blir bättre i nästa.

Men först tänker jag plita ned finfin händelseutveckling i Sara.
Idag känner jag mig mycket, mycket bättre.
Tjoho!