söndag 30 oktober 2011

Jag önskar verkligen

att jag hade lite mer syrianskt blod i ådrorna.

Då hade jag troligtvis ha haft en pappa.
En sträng men snäll.
Han skulle ha stirrat ut mina svenska pojkvänner men efter att de hade visat vad de gick för skulle han kyssa dem på kinden och hälsa dem välkomna till familjen som troligtvis hade bestått av mamma, pappa, fyra syskon och femtioåtta kusiner och deras föräldrar, svärföräldrar och kusiner.

Dessutom skulle jag vid det här laget vara gift, det hade min pappa sett till när jag nu inte klarade den biten själv.
Jag undrar om det finns några syrianska ungmöer?
Tror inte det.

Treans program "Mitt feta syrianska bröllop" är härligt.
Jag tror att jag måste börja heja på Assyriska.
Tillägg efter att ha sett mitt nya lag på tv; Syrianska och inget annat.

5 kommentarer:

Shamrock sa...

och när du gifter dig kan jag komma på ditt bröllop. För det verkar som att man inte behöver vara nära bekanta utan att man kan komma ändå

Åsa Hellberg sa...

Absolut. Men det är försent.
Min mödom sprack för 33 år sedan.

Agneta sa...

Jag missar det programmet varje söndag. Får nog spana in det på Play någon kväll.

Åsa Hellberg sa...

Det är härligt:)

Spader Madame sa...

Men jag ska ju fortfarande gifta mig. 2013. Jag kan väl ha ett jäkligt fett syrianskt? Måste bara kolla in hur det ser ut först!