av vad Tinto skriver om Casanovas Kvinna på sin blogg.
Tusen tack!
Klicka här.
torsdag 3 september 2009
Det där med
att ändra sig är intressant.
Visst sitter det lite hårt inne ibland?
Själv hävdade jag med den där dårens envishet att Finlands flagga var blå med ett vitt kors och att uppslagsboken visade att det var tvärtom var inget jag tog som bevis för att jag hade fel.
Böcker kunde ha fel...inte jag.
Det var en lite skämmig känsla att ändra sig, i alla fall var det så för mig.
Hade jag haft fel kände jag mig korkad och att erkänna det satt långt inne.
Jag hade inte begripit att jag faktiskt framstod som rätt smart den gången jag sa "jag har ändrat mig, du har helt rätt".
Det förstår jag nu när jag möter många som ändrar sig och tänker nytt, som släpper gamla idéer och är smarta nog att hitta nya som fungerar bättre.
Och när jag hittar någon som är smart hänger jag på, det där med att ändra sig kanske ändå inte är så skämmigt?
Jag provar; detta mina damer och herrar, är Finlands flagga!
Till skolan
trots risig hals, men han får ta det ansvaret själv och när febern är borta smittar han väl inte får vi hoppas.
Själv är jag osmittad och om inte i högform så i alla fall i god vigör (?).
Jag gav någon det goda rådet att skriva en "to do lista" när det är för mycket som surrar i skallen, och det tipset ska jag själv ägna mig åt idag.
Det som ter sig rörigt och mycket i skallen får en annan - och mer begriplig - struktur när det kommer på pränt.
Det första på min lista kommer att vara att förbereda seminaret till bokmässan, eftersom jag kommer att hålla "provseminarier" för små grupper innan den 26 september för att vara förberedd.
Att vara förberedd är A och O, och att träna inför publik är en del av det.
Två dagars hemarbete är helt perfekt och vad jag behöver just nu.
Själv är jag osmittad och om inte i högform så i alla fall i god vigör (?).
Jag gav någon det goda rådet att skriva en "to do lista" när det är för mycket som surrar i skallen, och det tipset ska jag själv ägna mig åt idag.
Det som ter sig rörigt och mycket i skallen får en annan - och mer begriplig - struktur när det kommer på pränt.
Det första på min lista kommer att vara att förbereda seminaret till bokmässan, eftersom jag kommer att hålla "provseminarier" för små grupper innan den 26 september för att vara förberedd.
Att vara förberedd är A och O, och att träna inför publik är en del av det.
Två dagars hemarbete är helt perfekt och vad jag behöver just nu.
onsdag 2 september 2009
Musiken
dånar i sonens rum, så jag antar att han är på bättringsvägen. Sex pannkakor tyder väl också på det.
Jag trodde att jag skulle på föräldramöte förra veckan, men det visade sig att jag var ute en vecka för tidigt.
Alltså ska jag fokusera på "gymnasieval" i kväll istället.
Dagens intervju kändes bra, och jag märker nu att jag har lätt för att prata om min "problematik" även med den som inte har känt samma sak själv. Det känns i alla fall bra för mig, och jag hoppas att journalisten fick med sig det hon behövde för att kunna skriva sin artikel.
Jag har hittills inte mött någon som tar ett steg tillbaka när jag berättar, utan tvärtom verkar ämnet väcka en viss nyfikenhet.
Och otrohet engagerar, oavsett om det är ett missbruk eller inte.
Jag tror att vi alla känner någon som har blivit bedragen eller som bedrar själv, och det finns de som försvarar så kallade snedsteg och de som "aldrig själv skulle kunna..."
I en perfekt värld skulle inte otrohet finnas, men vi är långt därifrån när ungefär 50 % (i Stockholm ) väljer att bedra sin partner.
Är det partnern man är missnöjd med när man är otrogen?
Nä, det tror inte jag även om man kanske inbillar sig att det är så.
Jag tror helt enkelt att man är missnöjd med sig själv.
Jag trodde att jag skulle på föräldramöte förra veckan, men det visade sig att jag var ute en vecka för tidigt.
Alltså ska jag fokusera på "gymnasieval" i kväll istället.
Dagens intervju kändes bra, och jag märker nu att jag har lätt för att prata om min "problematik" även med den som inte har känt samma sak själv. Det känns i alla fall bra för mig, och jag hoppas att journalisten fick med sig det hon behövde för att kunna skriva sin artikel.
Jag har hittills inte mött någon som tar ett steg tillbaka när jag berättar, utan tvärtom verkar ämnet väcka en viss nyfikenhet.
Och otrohet engagerar, oavsett om det är ett missbruk eller inte.
Jag tror att vi alla känner någon som har blivit bedragen eller som bedrar själv, och det finns de som försvarar så kallade snedsteg och de som "aldrig själv skulle kunna..."
I en perfekt värld skulle inte otrohet finnas, men vi är långt därifrån när ungefär 50 % (i Stockholm ) väljer att bedra sin partner.
Är det partnern man är missnöjd med när man är otrogen?
Nä, det tror inte jag även om man kanske inbillar sig att det är så.
Jag tror helt enkelt att man är missnöjd med sig själv.
Övning
Jag tror att man stannar i växten av självförebråelser och att det är plusen som ger tillväxt.
Idag ska jag göra rätt som coach, debuterande författare och mamma, och det ser jag fram emot.
Alltså; skriv under en vecka ned vad du har gjort RÄTT ; skriv varje kväll innan du ska somna.
Kanske var du snäll, modig, stark, sårbar eller bara jäkligt duktig?
Det är bara du som ska läsa så håll inte igen självskrytet.
Idag ska jag göra rätt som coach, debuterande författare och mamma, och det ser jag fram emot.
Hej alla nya läsare
För er som är sprillans nya drar jag en snabb resumé över ett halvårs bloggande; jag tar det i listform så blir det lättare.
- Fjällbacka
- Casanovas Kvinna
- Son
- Fästman
- Plusbarn
- Katt
- Skor
- Coach
- Funderingar
- Tacksamhetslistor
- Medberoende
- Sexmissbruk
- Självkänsla
- Arbetslivserfarenhet
- Nonsens
- Dumheter
- Boktips
- Filmdito
- Balkong (där sista kapitlet skrevs i går).
Så där ungefär.
För er info så är jag oerhört förtjust i kommentarer, och om kommentererna inte passar sig i bloggen utan är av mer privat karaktär är du välkommen att maila på info@hellbergcoaching.se
Varmt välkomna!
Upp och hoppa
När vi gick i trean i Fjällbacka hade vi en tokig lärare som tvingade oss att göra gymnastik stående vid bänken.
Armar upp - böj - sträck. Böj på knän - ner -upp. Vrid på huvudet - höger - vänster.
Jag tror att han hade varit militär, men jag är inte säker. Däremot vet jag att han hette Malte och att han var speciell.
Nästa lärare (i 4;an) hette Jim och var enbart intresserad av riktig gymnastik och hans gympapass skulle Malte varit med på. Där kunde vi snacka om knäböj...i luften.
Varje dag efter skolan tränade vi. Under året hade vi fått en gympasal och den användes flitigt till att sätta handvolter, flickflack och andra akrobatiska övningar.
När vi hade träningsvärk spelade vi teater, Jims andra intresse. Sheakspeare var inget som Jim backade för att spela med sina fjärdeklassare, inte heller Mark Twain.
Svenska och Oä tror jag inte att vi hade under det året. Det fanns liksom ingen tid över för sådana petitesser när man skulle hjula och spela Huckleberry Finn i matsalen i Håkebacken-skolan i Fjällbacka.
Armar upp - böj - sträck. Böj på knän - ner -upp. Vrid på huvudet - höger - vänster.
Jag tror att han hade varit militär, men jag är inte säker. Däremot vet jag att han hette Malte och att han var speciell.
Nästa lärare (i 4;an) hette Jim och var enbart intresserad av riktig gymnastik och hans gympapass skulle Malte varit med på. Där kunde vi snacka om knäböj...i luften.
Varje dag efter skolan tränade vi. Under året hade vi fått en gympasal och den användes flitigt till att sätta handvolter, flickflack och andra akrobatiska övningar.
När vi hade träningsvärk spelade vi teater, Jims andra intresse. Sheakspeare var inget som Jim backade för att spela med sina fjärdeklassare, inte heller Mark Twain.
Svenska och Oä tror jag inte att vi hade under det året. Det fanns liksom ingen tid över för sådana petitesser när man skulle hjula och spela Huckleberry Finn i matsalen i Håkebacken-skolan i Fjällbacka.
tisdag 1 september 2009
Det är
baske mig roligt att bli fotograferad, och dagens mästare var supertrevlig och lättsam vilket gjorde att det var lätt att slappna av.
Direkt efteråt sprang jag in och tvättade bort sminket, så nu sitter jag här - renskrubbad- iklädd en T-shirt som fästmannen har varit snäll och skänkt mig samt ett par mjukisbrallor med en rosa rand på. Denna anrättning har jag toppat med mina rosa flufftofflor samt illröda läsglasögon. Fint som snus.
Sonen har jag satt på tempiarmhålan då jag inte litar ett dugg på örontermometern vi har, jag får liksom inte in den i örat på honom.
Den gamla varianten kan jag "fetglömma", alltså återstår under armen där man får lägga på 0.5 grader för att det ska bli rätt.
Resultat 38,5.
Influensa eller inte, det är frågan.
Inte för sonen. Disco på fredag eller inte, är mycket viktigare än en diagnos.
Direkt efteråt sprang jag in och tvättade bort sminket, så nu sitter jag här - renskrubbad- iklädd en T-shirt som fästmannen har varit snäll och skänkt mig samt ett par mjukisbrallor med en rosa rand på. Denna anrättning har jag toppat med mina rosa flufftofflor samt illröda läsglasögon. Fint som snus.
Sonen har jag satt på tempiarmhålan då jag inte litar ett dugg på örontermometern vi har, jag får liksom inte in den i örat på honom.
Den gamla varianten kan jag "fetglömma", alltså återstår under armen där man får lägga på 0.5 grader för att det ska bli rätt.
Resultat 38,5.
Influensa eller inte, det är frågan.
Inte för sonen. Disco på fredag eller inte, är mycket viktigare än en diagnos.
Jag använder
min kamera allt för lite, och ska göra ett försök att bättre mig på det.
Idag tänkte jag fota fotografen och i morgon journalisten...om de vill förstås. Det kommer ändå inte att synas att det är just de, eftersom mina fotoförmåga i sanning är en tråkig historia.
Trots det är det kul att dokumentera dessa dagar och spara i alla evighet...eller i alla fall till hårddisken kraschar.
Jag ska skaffa en backup, en annan dag när jag jag har tid.
Tills dess lever jag på hoppet, och det mina vänner är inte det allra sämsta.
Sonen mår bättre och min balkong är klar.
Vilken härlig tisdag va?
Idag tänkte jag fota fotografen och i morgon journalisten...om de vill förstås. Det kommer ändå inte att synas att det är just de, eftersom mina fotoförmåga i sanning är en tråkig historia.
Trots det är det kul att dokumentera dessa dagar och spara i alla evighet...eller i alla fall till hårddisken kraschar.
Jag ska skaffa en backup, en annan dag när jag jag har tid.
Tills dess lever jag på hoppet, och det mina vänner är inte det allra sämsta.
Sonen mår bättre och min balkong är klar.
Vilken härlig tisdag va?
Jag häller
medicin i sonen och åker till mitt arbete; själv har jag inga sjuktendenser, i alla fall inte idag.
Och förresten tar jag hellre lite bakterier nu än när jag ska på min kurs om två veckor,
precis som sonen hellre är sjuk nu än nästa vecka när klassen åker på lägerskola.
Ikväll ska jag fotograferas för ett nytt reportage och intervjun sker i morgon. Järnet är varmt hurrni.
Och förresten tar jag hellre lite bakterier nu än när jag ska på min kurs om två veckor,
precis som sonen hellre är sjuk nu än nästa vecka när klassen åker på lägerskola.
Ikväll ska jag fotograferas för ett nytt reportage och intervjun sker i morgon. Järnet är varmt hurrni.
måndag 31 augusti 2009
Sonen däckad
men i just vad är inte klargjort.
Han fryser och har 39 grader, ont i halsen och i huvudet och jag drar naturligtvis mina slutsatser och petar i alvedon så han inte ska yra.
När jag nu skriver om det kom jag på att en kräkshink säkert också är bra.
Jag kan omöjligtvis återge hur vinterns kräksjuka drabbade hans säng, golv och kläder; kan på min höjd säga att det inte luktade gott i hans rum...på tre veckor. Alltså garderar jag med hink och hoppas på att han träffar den om han skulle må lite dåligt.
I morgon ska tydligen min balkong bli klar, och jag kommer att få ett grönt (GRÖNT) golv.
Jag har inga ytterligare kommentarer.
Han fryser och har 39 grader, ont i halsen och i huvudet och jag drar naturligtvis mina slutsatser och petar i alvedon så han inte ska yra.
När jag nu skriver om det kom jag på att en kräkshink säkert också är bra.
Jag kan omöjligtvis återge hur vinterns kräksjuka drabbade hans säng, golv och kläder; kan på min höjd säga att det inte luktade gott i hans rum...på tre veckor. Alltså garderar jag med hink och hoppas på att han träffar den om han skulle må lite dåligt.
I morgon ska tydligen min balkong bli klar, och jag kommer att få ett grönt (GRÖNT) golv.
Jag har inga ytterligare kommentarer.
Egna käppar
Jag pratade med min coach om mina gamla käppar som jag alltför många gånger körde in i mitt livshjul, och om hur jag fortsättningsvis ska hålla dem borta. Ett spännande samtal inte minst för att vi båda var överens om att det var mina käppar, och att de inte satt i händerna på någon annan.
Det fina med att göra rätt är att det till sist blir samma vana som det en gång var att göra fel. Skulle man någon gång vara på väg åt fel håll är man medveten om det och kan korrigera riktningen.
Därför var det för mig viktigt att förstå vad det var jag gjorde som var rätt, snarare än att identifiera alla mina fel.
Troligtvis kan man också göra tvärtom, men jag är övertygad om att leta efter rätt är en bättre och mycket roligare väg att gå än den där man letar fel.
Det fina med att göra rätt är att det till sist blir samma vana som det en gång var att göra fel. Skulle man någon gång vara på väg åt fel håll är man medveten om det och kan korrigera riktningen.
Därför var det för mig viktigt att förstå vad det var jag gjorde som var rätt, snarare än att identifiera alla mina fel.
Troligtvis kan man också göra tvärtom, men jag är övertygad om att leta efter rätt är en bättre och mycket roligare väg att gå än den där man letar fel.
TV
84-85 jobbade jag med lokal-tv i Sälen.
Varje morgon satt jag eller min kollega i direktsändning och pratade om dagens aktiviteter i backen, visade reportage eller gjorde en intervju med Pelle som slipade skidor. Ena dagen jobbade jag framför kameran och den andra bakom.
Då sändes programmet lokalt i Tandådalen, och det var en smärre sensation eftersom vi var först med det i Sälen.
Idag finns Sälen - TV som sänder över hela fjället och nu räcker det troligtvis inte med en hemmabyggd studio i en barnstuga och att varje vecka visa en gammal intervju med Björn Borg.
Det är inte heller troligt att programledarna har permanentat hår och dubbla axelvaddar i en tröja med ett svälltryckt Tandådalen på.
Det lutar åt att jag ska sitta i en morgonsoffa och prata om Casanovas Kvinna, och om det blir så ska det bli oerhört intressant att jämföra det med min egen erfarenhet från mitten av 80-talet; den aktuella TV-kanalen fanns inte ens då.
Varje morgon satt jag eller min kollega i direktsändning och pratade om dagens aktiviteter i backen, visade reportage eller gjorde en intervju med Pelle som slipade skidor. Ena dagen jobbade jag framför kameran och den andra bakom.
Då sändes programmet lokalt i Tandådalen, och det var en smärre sensation eftersom vi var först med det i Sälen.
Idag finns Sälen - TV som sänder över hela fjället och nu räcker det troligtvis inte med en hemmabyggd studio i en barnstuga och att varje vecka visa en gammal intervju med Björn Borg.
Det är inte heller troligt att programledarna har permanentat hår och dubbla axelvaddar i en tröja med ett svälltryckt Tandådalen på.
Det lutar åt att jag ska sitta i en morgonsoffa och prata om Casanovas Kvinna, och om det blir så ska det bli oerhört intressant att jämföra det med min egen erfarenhet från mitten av 80-talet; den aktuella TV-kanalen fanns inte ens då.
söndag 30 augusti 2009
Det
serveras fläskfilé hos Hellbergs idag, och jag funderar på om jag kanske ska addera en ny krydda för att göra anrättningen något annorlunda än föregående söndags servering av likadan filé. Å andra sidan är det just den här varianten som är beställd av sonen så jag vet inte riktigt hur jag ska göra.
För alla er infinner sig säkert någon form av inspiration när ni står framför grytorna, men det är ju inte alls fallet här.
Själv gäspar jag uttråkat, rör lite och vänder på det som finns i ugnen, gäspar lite till, petar på köttet, kryddar lite mer, serverar, äter på fem röda, ställer in i diskmaskinen och så var den söndagsmiddagen över.
Jag tror att jag redan nu ska bestämma mig för att krydda dagens anrättning med vitpeppar, det känns som ett vågat och inspirerande val av extra söndagspiff.
För alla er infinner sig säkert någon form av inspiration när ni står framför grytorna, men det är ju inte alls fallet här.
Själv gäspar jag uttråkat, rör lite och vänder på det som finns i ugnen, gäspar lite till, petar på köttet, kryddar lite mer, serverar, äter på fem röda, ställer in i diskmaskinen och så var den söndagsmiddagen över.
Jag tror att jag redan nu ska bestämma mig för att krydda dagens anrättning med vitpeppar, det känns som ett vågat och inspirerande val av extra söndagspiff.
Kö
till badrummet, det blir så när huset är fullt av härliga tonåringar.
Idag har jag provat hur det är att ha löshår och det var första gången någonsin jag hade långt tjockt hår.
Jag svängde med huvudet, headbangade och snurrade runt för att se hårsvallet och kände mig genast 20 år yngre.
Kände, inte såg ut.
Jag låter nog min yngsta plusdotter behålla sitt hår tror jag.
Idag har jag provat hur det är att ha löshår och det var första gången någonsin jag hade långt tjockt hår.
Jag svängde med huvudet, headbangade och snurrade runt för att se hårsvallet och kände mig genast 20 år yngre.
Kände, inte såg ut.
Jag låter nog min yngsta plusdotter behålla sitt hår tror jag.
lördag 29 augusti 2009
Sitter här
och väntar på farmor och låtsasfarfar som snart ska komma hit för att fira sitt barnbarns 15-års dag lite i efterskott.
Alltså har jag städat, i alla fall det fullt synliga, eftersom farmor är en helt dammfri människa.
Jag förstår inte riktigt hur hon bär sig åt, denna heltidsarbetande egna företagaren som dessutom har ont i sina leder, men hennes hem är kliniskt rent.
Nåväl, hon ska få en bok och det kanske får henne att bortse från diverse fläckar som jag struntat i... om hon nu ens skulle se dem; det troliga är att det är fläckarna i sitt eget hem som hon bryr sig om.
Alltså har jag städat, i alla fall det fullt synliga, eftersom farmor är en helt dammfri människa.
Jag förstår inte riktigt hur hon bär sig åt, denna heltidsarbetande egna företagaren som dessutom har ont i sina leder, men hennes hem är kliniskt rent.
Nåväl, hon ska få en bok och det kanske får henne att bortse från diverse fläckar som jag struntat i... om hon nu ens skulle se dem; det troliga är att det är fläckarna i sitt eget hem som hon bryr sig om.
Flera har frågat mig
om det inte känns jobbigt att "alla" nu ska få veta, och om jag inte gör mig allt för sårbar.
Sårbarhet, det där farliga som vi alla är så rädda för och till varje pris vill undvika...
Jag vill inte heller alltid vara sårbar och därför har jag placerat dragkedjan till mitt inre på insidan så att jag själv kan reglera huruvida jag ska dra ner den eller inte.
Det har inte alltid varit så. Min dragkedja har alltför många gånger suttit på utsidan, och jag har därmed givit bort min egen förmåga att bestämma om jag ska vara känslomässigt öppen och låta mig såras.
I min bok berättar jag det jag vill lämna ut och som jag kan hantera att prata om inför andra, men jag behåller också mycket för mig själv.
Att blotta en del betyder inte att blotta allt, och det är bara jag som kan styra det jag berättar om.
Hade jag inte kunnat reglera min egen dragkedja hade Casanovas Kvinna varit ett mycket riskfyllt projekt för mig personligen.
Sårbarhet, det där farliga som vi alla är så rädda för och till varje pris vill undvika...
Jag vill inte heller alltid vara sårbar och därför har jag placerat dragkedjan till mitt inre på insidan så att jag själv kan reglera huruvida jag ska dra ner den eller inte.
Det har inte alltid varit så. Min dragkedja har alltför många gånger suttit på utsidan, och jag har därmed givit bort min egen förmåga att bestämma om jag ska vara känslomässigt öppen och låta mig såras.
I min bok berättar jag det jag vill lämna ut och som jag kan hantera att prata om inför andra, men jag behåller också mycket för mig själv.
Att blotta en del betyder inte att blotta allt, och det är bara jag som kan styra det jag berättar om.
Hade jag inte kunnat reglera min egen dragkedja hade Casanovas Kvinna varit ett mycket riskfyllt projekt för mig personligen.
Morgonstund
har guld i mund och annat trams...
Kommer ni ihåg när ni kunde somna om? Visst var det skönt; bara vända på sig och så kom sömnen tillbaka precis som man önskade?
Det finns lite alternativ att välja på när jag försöker förklara mina korta nätter:
Kommer ni ihåg när ni kunde somna om? Visst var det skönt; bara vända på sig och så kom sömnen tillbaka precis som man önskade?
Det finns lite alternativ att välja på när jag försöker förklara mina korta nätter:
- Jag har inte tid att sova.
- Jag är i klimakteriet.
- Jag tror mig behöva åtta timmar, medan kroppen nöjer sig med mindre.
Det kan också vara en komibination av 1-2-3 och då ligger jag ju lite risigt till.
Slutgnällt. Istället tar jag en tacksamhetslisa från igår kväll:
Jag är tacksam för min familj och det stöd jag får.
Jag är tacksam för att så många är intresserade av Casanovas Kvinna, och att vi kanske äntligen kan börja prata om anhörigproblematiken.
Jag är tacksam för mitt arbete och alla fantastiska människor jag får möta genom det.
fredag 28 augusti 2009
Sara Sjöström
som så galant både slog världsrekord och vann ett guld i sim-vm är en av presentatörerna på kristallen-galan på ettan just nu.
Hur frän är inte den 16-åringen?
Salongen är fullständigt fullsmockad av publik, och säkert ett par miljoner ser programmet.
Jag ska ha henne i tankarna om jag blir nervös inför mitt framträdande på bokmässan.
Hur frän är inte den 16-åringen?
Salongen är fullständigt fullsmockad av publik, och säkert ett par miljoner ser programmet.
Jag ska ha henne i tankarna om jag blir nervös inför mitt framträdande på bokmässan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)