När vi gick i trean i Fjällbacka hade vi en tokig lärare som tvingade oss att göra gymnastik stående vid bänken.
Armar upp - böj - sträck. Böj på knän - ner -upp. Vrid på huvudet - höger - vänster.
Jag tror att han hade varit militär, men jag är inte säker. Däremot vet jag att han hette Malte och att han var speciell.
Nästa lärare (i 4;an) hette Jim och var enbart intresserad av riktig gymnastik och hans gympapass skulle Malte varit med på. Där kunde vi snacka om knäböj...i luften.
Varje dag efter skolan tränade vi. Under året hade vi fått en gympasal och den användes flitigt till att sätta handvolter, flickflack och andra akrobatiska övningar.
När vi hade träningsvärk spelade vi teater, Jims andra intresse. Sheakspeare var inget som Jim backade för att spela med sina fjärdeklassare, inte heller Mark Twain.
Svenska och Oä tror jag inte att vi hade under det året. Det fanns liksom ingen tid över för sådana petitesser när man skulle hjula och spela Huckleberry Finn i matsalen i Håkebacken-skolan i Fjällbacka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar