tisdag 8 januari 2013

50 och fabulous.

Som nu, när jag ska göra ett krafttag och försöka komma i mina Levi´s igen.
Om jag får bort delar av magen så återkommer istället kalkonhalsen. Mindre mage=slapp hals.
Så var det aldrig tidigare. Då var en mindre mage en mindre mage.

Jag är fortfarande i mitt försökeracceptera50stadie. Och jag försöker greppa att det aldrig kommer att gå åt något annat håll än mot äldre. Det är svårt.
Det är svårt att veta att halva livet nog har gått.
Det är svårt att tänka på att om femton år är jag 65 (66 ...).
Det är svårt att acceptera att jag inte är vig längre.
Det är förfärligt trist att aldrig bli visslad på.

Jag ska jobba mot 50 och fabulous det här året.
Vad tror ni, är det möjligt?
Hur gör du för att acceptera din ålder?









17 kommentarer:

Gafflan sa...

Det där med ålder är ju svårt. Jag blir lika förvånad varje gång jag ser mig själv i en spegel där min ålder är så uppenbar men i övrigt försöker jag inte tänka så mycket på det. Än. :)

Åsa Hellberg sa...

Visst är det svårt? Kanske ännu värre i januari när man är blekare än snön på utsidan:)

Anne Jonsson sa...

Blundar och tänker på något annat!

Åsa Hellberg sa...

SMART!!

Singelmamman sa...

Jag tycker tvärtom, att jobba på de 50 ska bli jättekul! Än så länge. Får se om jag tycker så när jag passerat det om ett år.

Hanna Lans sa...

Om du vill bli visslad på så är det bara att ta sig söderöver. Typ Frankrike räcker. :)

Åsa Hellberg sa...

Hurra!

Åsa Hellberg sa...

Bah. Förr behövde jag inte resa bort för det!

Hanna Lans sa...

Tror att svenska män förlorar visselförmågan efter 40. Eller så vill de inte vissla efter dig, för då dras din uppmärksamhet till dem, och där finns det förmodligen en liten trivselmage som de inte vill att du ska se. ;)

Åsa Hellberg sa...

Hahaha, nä nu ska vi vara ärliga, Hanna. Hellberg är inte lika visslingsbar längre.

Annika Estassy Lovén sa...

Jag kan vissla om du vill?
Själv tar jag av mig glasögonen ibland (utan att stoppa in linserna) - då blir hela världen vacker och skrynkelfri!

Åsa Hellberg sa...

Any wissle will do!!!

Agneta sa...

Jag är mest förvånad över att jag inte längre är 25. Kan inte fatta att jag snart fyller 41! (FYRTIOETT! Jag?!!)

Skrivarvisionären Ebba sa...

Det är märkvärdigt att jag aldrig tänkte på att jag blev 50 - jag trivdes med mig själv, inte för att jag var snygg - det har jag aldrig varit. Men smal var jag. Det är värre nu när jag är över 60 - allting, jag menar verkligen allt bara hänger. Hamsterkinderna är det allra värsta - de gör att jag inte känner igen mig själv längre.
Som tur är har jag haft glasögon typ hela livet så dem är jag åtminstone van vid.
Men - inuti känner jag mig som 30 1/2 och det är det viktigaste.

Åsa Hellberg sa...

Haha, du är nog mest ohängiga 60-åring jag har träffat men jag förstår vad du menar, förstås. Särskilt inuti:)

Åsa Hellberg sa...

Jag hade gissat på 28!

Anneli sa...

Jag vet inte, det känns mest som att livet bara går på som vanligt just nu. Du får överlämna visslandet åt de yngre som också måste få ha sin tid. Fast jag undrar jag, du är definitivt visslingsbar länge än, du kanske bara är ute för lite? :)