Självklart läser jag Annikas härliga "Solviken" och lika självklart en väninnas manus. Igår läste jag ut självklara Simonas "De skandalösa" och på listan i tur ligger självklart Sandra Gustavssons "Svedd."
Så mycket böcker, alldeles för lite tid. Så, just nu har jag två böcker öppna. En på datorn och en i knäet.
När jag har läst och njutit av vänhögen tänkte jag ägna mig åt det som jag har blivit tipsad om, som "Den osynliga bron."
Och så vill jag läsa klart Kristin Hannahs "Den frusna trädgården." Den har jag snuttläst ur och jag tror att den tjänar på att få ett par timmar på raken. Det är svårt att få känslan när jag snuttläser men ibland är det enda alternativet.
För mest vill jag skriva själv.
I dagens kapitel har det rumlats på en gräsmatta, någonstans.
Jag tror att det blev bra.
Om sisådär två år vet vi vad ni tycker.
6 kommentarer:
Det är inte lätt att hinna med att läsa och skriva samtidigt.
Jag snuttar på Solviken - men vill plöja på ...
Svedd har jag testat - det gick inte ... ändå skriver jag ingen feelgood själv precis ... men den blev för tung. Men det kanske går en annan gång, en annan stund. Hoppas!
Jag förstår om du är frusterad över framförhållningen ... du är för snabb och förlaget för långsamt. Men det är väl sådant man får ta - kanske?
Jag är inte ett dugg frustrerad över framförhållningen, tvärtom är det perfekt som det är även om det dröjer ett år tills nästa bok kommer. Sonjorna var det sådan enorm brådska med att det här är ren lyx:)
Och jag längtar efter att få läsa ngt nytt av dig ... Annars är jag mest frustrerad över att jag inte hinner läsa.
Oj vad du läser och skriver. Det låter härligt!
Annika; jag vet!
Anneli; ja, det är fullt upp:)
Den frusna trädgården är en underbar och hemsk historia. Jag blev helt tagen och grät när jag skulle återberätta den för min pojkvän som var måttligt intresserad.
Skicka en kommentar