Isen hade smält och därför var det lite för mycket

sand här och där.
Men åkte gjorde vi. Den här posen är
enbart för er ...

Ni kanske trodde att MITT sportlov var över

i och med gårdagens slalom?
Nope, idag har jag fått möjligheten att snöra på mig skridskorna igen.
Jag är tror dock att jag är mindre kaxig idag än senast.

Det stavas T-R-Ä-N-I-N-G-S-V-Ä-R-K.
På baksidan från fötterna till axlarna.
Tant grimaserar lite.
Men jag är stark, jag klarar det.

Kämpa, Åsa, kämpa!

En helt underbar dag i skidbacken.

Vi var i Flottsbrobacken i Huddinge, en ny backe för oss alla tre. Två timmars väntan på att hyra skidor men det var det värt.

På en vecka har jag fått åka både skridskor och skidor, hurra för mig.

Ryggarna på mina åkkamrater. Någon bild på min framfart i backen blev det aldrig.

Visst ser det härligt ut?

Jag har varit dålig på att säga något

hos alla er som jag följer. Mest för att jag vill hinna läsa vad ni skriver, samtidigt som jag känner att jag egentligen inte har tid.
Men lugn, bara lugn.
Jag tror att jag kanske hinner ikväll.
Efter skidåkandet.
Nu ska jag sätta på mig långkalsonger och fläta håret.
Tjingeling.

I love internet.

Och I love Youtube.
Jag måste byta en lampa i min bil och vet att det är ruskigt bökigt på de flesta fordar. En liten sökning på Youtube gav mig en fantastisk och pedagogisk instruktionsfilm som till och med jag begrep.
Det är sådant som en bilägare kan gråta av lycka för.

Ikväll har jag inte enda långfilm att rekommendera, alltså föreslår jag tidigt sänggående som ett lysande alternativ.
Jag behöver vila. I morgon ska jag åka skidor.
Utför.

När jag flyttade från Sälen efter tre år ville jag inte se åt ett par skidor.
Nu kan jag inte tänka mig något härligare.
Hurra!
Ni får bildbevis i morgon (hoppas jag.)

Väldigt bra möte och god lunch.

Nu har vi kickat igång projekt "En liten värld" som kommer att finnas i en bokhandel nära dig någon gång under våren 2014. Alltså om ett år.
Åh, vad det här ska bli roligt!
Vi har satt ett manusdeadline och nästa vecka får jag en redaktör.
Hurra, hurra och hurra säger jag som har så ont i fötterna efter att ha klivit runt i stan, att jag inte kommer att kunna röra mig på hela kvällen.

Eftersom jag är alldeles för tjock för provrum har jag struntat i kläder och fokuserat på det som har med mitt arbete att göra: en ny anteckningsbok till UPPFÖLJAREN av "En liten värld."
Idéer till den snurrar redan och då är det bra att ha en fin anteckningsbok att skriva ned dem i, och sedan använda under skrivandets gång på samma sätt som jag gjort hittills.
Den blå är till "En liten värld", och guld värd när jag nu ska börja redigera på allvar. Den rosa är till efterföljaren. Låt oss för skojs skull kalla den "Ett litet äventyr."

Väry soon

tar jag tunnelbanan till city där jag ska träffa min nya förläggare, Teresa.

Hurra!

Vi hörs förstås senare.

Fullmåne.

Tänkte att ni ville veta det och vad ni ska se på teve ikväll.
Under Toscanas sol.
9:an, 21.00.
Betyg: Småmysig. Personligen gillar jag när huvudpersonerna mö

FILM - AMERIKANSK ROMANTISK KOMEDI FRÅN 2003.Efter en jobbig skilsmässa åker San Francisco-författaren Frances Mayes till Toscana för att vila. Under en rundtur faller hon för stundens ingivelse och köper ett 1700-talshus. Livet på den italienska landsbygden gör att kraften sakta återvänder.

I rollerna: Diane Lane, Sandra Oh, Lindsay Duncan, Raoul Bova. Regi: Audrey Wells.

Jag har nästan, men bara nästan,

glömt att jag har en pocket på gång (Sonjas hemlighet). Inte riktigt än, och det är väl därför jag har glömt den, utan först i maj. Men den är i princip redan klar. Alltså omslag och korrad inlaga. Vi är i väldigt god tid för att vara en Sonjabok vilket förstås är bra.

Sedan är det slut på releaser.

I år alltså!

Vi behöver förstås en lya.

Den här är smått underbar, eller vad säger ni?
Ligger i samma kvarter som Rebeckas hus (från Sonjas böckerna. Det händer att jag önskar att de, istället för min första bok, var självbiografiska ...)

Jag orkade inte längre än till 00.30.

Fram till dess såg jag rödamattansnacket på CNN, där en av mina favoriter, Piers Morgan, intervjuade skådisar och beundrade klänningar.

Grattis till Searching for sugarman, som har vunnit det mesta UTOM stora journalistpriset, där filmen fick stryk av Carina Bergfeldts djupt berörande reportage från Utöya.  Har ni inte redan läst det, så gör det. Jag har sällan blivit mer berörd.

Måndag. I Stockholm har vi sportlov.
Jag ska läsa N:s manus.
I morgon ska jag äntligen få börja prata om mitt, igen. Men min nya förläggare.
Åh, vad jag ser fram emot att börja redigera (notera gärna att jag sa det den 25/2, klockan 09.22. Lusten kan ha gått över när jag inser att hela storyn är skräp.)

Vad gör ni?

Grattis Bloggen.

Idag fyller du fyra år!
Klicka här för de första inläggen.

Man kan säga att jag har gått från en stort fokus på coaching, otrohet och anhörigproblematik, till ett lika stort fokus på skrivvåndor och trams.

När jag började blogga hade jag just fått mitt första bokkontrakt och bloggen startade jag med en liten knuff från mitt förlag.
Antalet besökare per dag har inte ändrats nämnvärt, trots tre böcker och 55 tusen sålda böcker (inbundet och pocket), och jag är glad för det.
Mina besökare är snälla och roliga och det är allt jag behöver.

Att hela mitt liv har förändrats på de här fyra åren kan vi ta en annan gång.

Vårtecken från förorten

En balkongkatt.

Nattens mantra har varit demokrati.

Jag vet att jag snodde ihop tretton blogginlägg på ämnet men i helt vaket tillstånd är det inget jag har någon som helst lust att prata om här. Halv åtta fick jag äntligen ro från drömmarna ... när jag klev upp ur sängen.
En skitnatt, men jag tar nya tag.

Söndag. Vad säger vi om det?
Hos mig skiner solen, vad nu det betyder.
Promenad?
Really?

Morgonens frukost var utan mitt goda hembakade bröd.
Jag går inte ned mer i vikt och det stör mig, alltså tar jag bort kolhydraterna på morgonen så får vi se vad som händer. Det är nog också så att jag behöver peta in ett mindre mellanmål på eftermiddagen. När jag väl äter vid sextiden är jag så hungrig att jag vräker i mig för mycket.
Gör om och gör rätt.

Annars är det toppen!

Jag är självutnämnd redaktör

till N:s manus.
Det är jättekul. Jag pekar med hela handen och säger no, no eller så pussar jag på honom när texten flyter.
Förutom att det är roligt så är det också nyttigt att fingranska någon annans text, och nu när jag ska redigera min egen ska det bli spännande att se om jag har lärt mig något ... av mina pussar och min rödpenna.
Och av att ha blivit tokkär sedan jag läste mitt manus senast.

Om N har läst mina böcker?
Japp.

Och idag när jag som vanligt morgongooglade

på Sonjas sista vilja, såg jag att ljudboken nu går att ladda ned på piratbadstrandssajten (no way att deras namn ska nämnas här!) vilket åtta hade nappat på.

Det här var inget tips, bara ren information!

Idag fyller Arvid 6 år.

Hurra, hurra, hurra, och hurra.
Faster kommer och grattar under våren!

Lördag på Söder.

När jag vaknade hade jag ont i ryggen och det tog en stund att inse att det var TRÄNINGSVÄRK. Det var roligt att åka skridskor igår.
Fint väder, glad skridskopartner,och jag åkte som om jag gjorde det senast i torsdags.

Möjligtvis är det som att cykla, vilket jag inte har gjort sedan jag var arton men som jag inbillar mig att jag fortfarande kan.
Det vore nästan roligt att testa.
Det vore också nästan roligt att testa att rida.
Och att gå ned i brygga. Och hjula.
Inget av det kommer att hända och resten av den här lördagen ska jag städa, i alla fall vifta med dammtrasan här och där.

På tisdag ska jag få ny manusrespons från Forum och sedan är det bara att sätta sig.
Manus - städning, 10-0, alltså gör jag det idag så är jag av med eländet.

Jag längtar efter en natts sammanhängande sömn.

Kommer inte ihåg när jag hade det senast. Julafton kanske?

Det är lite som att vara tillbaka i bebistiden, men den skillnaden att mammahormonerna inte längre hjälper till att hålla huvudet uppe.

Mitt strålande humör är dock en stor fördel. Än så länge har inte det drabbats utan jag kvittrar näst intill fånighet så fort jag vaknar. Men med trött huvud då. 

Ja, ni fattar.

Idag finns det ingen möjlighet till lathet, tvärtom. Frisk luft och skridskoåkning står på schemat. Och jag har för mig att jag också lovade ett parti Monopol. 

Det var min unges favoritspel när han var i samma ålder som A. Vi spelade det timme efter timme.

Nu är det så länge sedan att jag kan ha glömt att Norrmalmstorg är dyrast att köpa.

Det är fredag och i Stockholm är det än så länge fint väder.

Visst bådar det gott?

I morgon ska jag och N:s dotter A, hänga.

Vi ska åka skridskor. Och fika. Och laga mat som vi ska bjuda hennes pappa på.

Det ska bli jättekul att äntligen få använda dessa igen. Det var några år sedan. 

Frågan är väl hur länge en tjej i tioplusårsåldern orkar åka? 

Kan man hoppas på max en timma?

Det är nog vad en femtioplusdam klarar även med några längre pauser inbakade.

Man kan säga att den här har hängt med ett tag.

Men nu är den väldigt trött och den sista lilla blomman fick klara sig utan roten.

Bye, bye Amaryllis. Vi ses om tio månader.

Upp och nedvikt.

Under de senaste två veckorna har jag lyckat gå ned tre hekto, för att sedan gå upp ett och halv kilo   för att sedan tappa ett igen.
Så summa summarum har jag gått upp två hekto när jag hade önskat att jag hade blivit av med två ... kilon.

Nya tag. Drygt tre kvar av de sjuochetthalvtnästan åtta som jag startade med.
Jag får nog räkna med att det går trögare på slutet och har tagit fram mina smaljeans som motivation. Och en förfärlig bild där jag har tre hakor och ett ansikte stort som en fotboll.
"Du har aldrig sett ut så", säger sonen, och det är möjligt.
Men som inspiration är bilden toppen.

"Det är rakt på rödbetan kan man säga."

En radiorecension, minsann!
P4 Skaraborg har läst Sonjas hemlighet. Klicka här.
Hurra, vad roligt.

Idag ska jag fixa sonens specialhamburgare,

Kyckling
Skinka
Bacon
Sallad
Tomat
Lägg i ett Maxbröd

Skvätt på lite stark tacosås.
Simsalabim.

Jag som inte äter bröd (älskar annars just det här) lägger allt på tomatskivor och skvätter istället på fransk senap.

Dagar jag har allt hemma och slipper gå ut är underbara, det här är en sådan.
Hurra!

Jag måste sova

efter min finemanga lunch = makrill i tomatsås och två ägg.
Man blir trött av att pilla med täcken hela nätterna.

Ikväll ska jag träffa N.
Jag längtar.

Tant Åsa

fryser och svettas om vartannat.
Trots att det näst intill är noll grader vid min säng ryker täcket stundvis under nätterna, för att sedan viras om hårt när värmevallningen är över.

Nu säger min mamma att hon inte hade några sådana besvär alls, vilket får mig att hoppas på att det är snabbt övergående och att kroppstemperatursregleringen snar är tillbaka i gammal högform.

Visst brås vi väl på våra mammor?
Behöver nog googla det.
Har googlat.

Onsdag.

Ifall ni undrade.
Det pratades om vårväder på fyran idag och som den jag är så rusade jag förstås genast in på smhi för att kolla om jag ska ta fram balkongdynorna direkt eller om jag ska vänta lite.

Alltså, jag vet inte riktigt vad de menar med vårväder. Eller så är vi bara inte överens.
En plusgrad är inte vår.
Eller så kommer de femton, som jag anser vara en finfin temperatur, någon annanstans än i Farsta.
Fy vad jag känner mig lurad!

Jag har en katt ...

Trött.

Jag har fortfarande en störd nattsömn. 

Så störd att jag måste lägga mig en stund nu, tjolahopp.

I soffan. 

Den är utmärkt för tupplurar. Jag kommer att vakna efter en timma när ryggen gör ont.

Så, natti, natti.

Vi hörs absolut senare.

Vilken fin recension

Erika ger Sonjas hemlighet.
Tusen tack!

Gråvädret fortsätter säger meteorologen.

Och så säger han att det inte är någon vinterkyla.
Bah. Han gör samma misstag som jag gjorde igår.
På med dunet, i alla fall jackor som går ned till knäna. Eller som Kia föreslog igår, en överkjol (sa hon nog inte, men ni förstår vad jag menar.)

Själv ska jag stanna hemma och lägga en varm vetekudde runt det annalkande nackskottet.
Om jag står ut.
Jag har haft (tant)vallningar de senaste dagarna och när värmen klipper till är det troligtvis obehagligt att ha något runt nacken.

Annars då?
Tja, under natten har jag och Pierce Brosnan nobbat varandra, för att vi båda just träffat andra som vi tyckte mer om.
Men vi skakade hand på att vi skulle vara vänner.

Bloggers spamskydd

verkar vara ur spel, jag brukar näst intill aldrig drabbas men nu är det flera kommentarer varje dag. Är det så för er också?

När man promenerar är det bra

att ha rätt kläder. Särskilt om det är lite rått ute. Jag borde naturligtvis veta bättre än att gå efter termometern, och därför sitter jag nu här i en hellång fleecemorgonrock och en stor filt lindad runt mittpartiet (läs rumpan ... fram och bak.)

Men det är fint på Söder.

Och så orsaken till promenaden: Zelda, två år.

Söt som socker men helt ointresserad av mitt gullegull.
Hrmpf.

Fika och hundpromenad med gammal kompis,

och sedan ska jag slänga mig över den engelska översättningen av första delen av Sonjas sista vilja. Bara en sådan sak.

Och en fråga, nä två, innan jag promenerar iväg:
Hur många av er är fullkomliga fenor på engelska?
Hur skulle ni vilja översätta titeln Sonjas sista vilja?

Tack!

På det igen.

Jag har gjort fel med maten de senaste dagarna och vågen har därför vänt uppåt igen. Det började på en wrap på agentfesten och slutade med chips igår kväll. Inga mängder, men min kropp reagerar direkt.
Det känns surt, men jag tar nya tag idag.
Frukostbröd ska bakas, och kyckling stekas i ugnen och serveras med en klick smör.

Men först; Scandal som jag missade i onsdags eftersom jag dejtade och struntade helt i mina älskade teveserier, och senare i eftermiddag, Grey´s.
Däremellan handla och kanske tupplura.

Vad gör ni?

Jag sitter vid frukostbordet på Södermalm

och läser pappersDN.
Själv har jag slutat med morgontidning. Den gav mig mest ryggbesvär eftersom jag samlade alla olästa tidningar på hög istället för att ta med dem till papperssamlingen varje morgon.

Sonen med flickvän är lägenhets - och kattvakter. Det är underbart med vuxna barn när man själv är lite på vift.
Jag behöver inte vara hemma förrän 12.40 i morgon, för då börjar reprisen av SCANDAL och innan dess ska vi hinna med promenad stan, hålla handen och melodifestivalen.

Ungefär så,
Vad gör ni?

Och på mitt nya förlag Forum

har jag vänner: Suzanna Dilber och Anna Fredriksson kommer också ut där. Och Frida förstås. Jag tror att hennes första bok kommer nästa vår.
Underbara kvinnor som jag är så glad att få kalla vänner.

I veckan ska jag träffa min förläggare och sedan drar jag igång redigeringen. Den har fått vila lite under förhandlingarna med nu äntligen kan jag börja igen.
Hurra!

I helgen ska de unga tu och katten få ha lägenheten för sig själva. Jag packar en liten väska och åker till söder där N bor.
Datorn får följa med; två dagar utan den är mer än jag klarar av.
Alltså tror jag bestämt att vi hörs vi i morgon.
Och om inte, så önskar jag dig en härlig helg!

Ps, ursäkta alla uppdateringar i det här inlägget, jag skriver som en kratta!!!

Fredag.

Jag har sovit, sovit och sovit. Senast jag gjorde det var under julen, sedan dess har det ju varit si och så - mest så - med den saken.

Hade fantastiskt trevlig igår kväll.
Inte minst med de här kollegorna från mitt nya förlag:
min förläggare Teresa Knochenhauer och den framgångsrika författaren Catharina Ingelman-Sundberg (just nu Kaffe med rån.)
Och ja, det är jag och inte kameran som orsakar suddigheten.

Agent och förlag

har förhandlat klart.
Återstår signaturer.

Åh, det är en bra dag idag.

Snö i huvudet.

Idag ska man vara försiktig, i alla fall på Stockholms gator.
Själv fick jag ett mindre ras på mig när vi gick till bilen i morse, men snön var mjuk så det enda som hände var att jag blev rejält paff och blöt. Det vore värre om en sådan där klump ramlade i en barnvagn än i huvudet på mig.

Annars då? Jo tack, det kommer lite spännande signaler från min agent, men som med allt sådant gör man bäst i att så länge ta det med en nypa salt. Men jag blir glad för jag behöver signalerna just nu.
I kväll ska jag på agentparty och ska ta Varg Gyllander och Lars Rambe under armarna eftersom jag är en sådan totalt värdelös minglare själv. Utan sällskap kan det hända att jag blir stående i ett hörn men med sällskap tror jag att jag kan vara riktigt trevlig.

Torsdag. Vad gör ni idag?

Eftersom sonen flickvän är på ingång

åker jag till N.
Det är därmed fullt troligt att jag missar både Grey´s och Scandal ... i alla fall tills på söndag då båda går i repris.

Alltså önskar jag er en trevlig kväll.
Jag hoppas verkligen att vi hörs i morgon!

Jag fortsätter läsa

och presenterar därför dagens läslya.
Häng med för tusan!

Let´s kicka igång den här onsdagen.

Det där med kärlek.

Jag läser om att Elizabeth Gummesson, en av många kvinnor jag beundrar, har träffat en ny man.

Kärlek på studs.

De flyttade ihop direkt. 

All in, utan tvekan.

Det kan låta dumdristigt. Kärlek gör ju så mycket konstigt med oss människor. 

Men vad tusan, om man nu inte byter partner varje år och är rädd om alla barnen ...

Kör. Det är mitt nya motto. 

Kör för tusan.

Själv kör jag utan att flytta ihop.

Man kan tuta på rätt bra ändå.

Just det, vikten. Hur går det?

Jo tack, den här veckan har jag inte minskat alls, även om det faktiskt känns så.
De andra veckorna har släppt ett kilo över en natt, vi får väl se hur det går med de 3,5 som är kvar tills jag kommer i mina byxor.

Kämpa Hellberg, kämpa!

Tisdag morgon.

Det blir lite copy paste från igår, eftersom de flesta av mina dagar faktiskt ser likadana ut.
Jag går fortfarande i kontraktsväntanstider och det är ... lite tufft att inte veta hur det blir.
Oroligt i magen, ni vet.

Min satsning på att skriva kan ha varit helt fel och då blir det surt eftersom pengar tar slut.
Och när de gör det måste man (läs jag) nog tänka om.
Börja servera igen. Stå i en dörr. Koka kaffe. Bli anställd. Lön varje månad. Semester. Trygg i motsats till otrygg.

Men annars är det bra, tack.
Här kommer en läslya.
Det är väl bara att sätta igång?

Måndag kväll.

Om man har en vän som skriver, vi kan mer än gärna kalla honom för N, kan man byta grejer med varandra.
Jag har till exempel fått utmärkta listor på korrfel, som kan föras in i Sonjas hemlighet inför pocketsläppet senare i vår.
Själv har jag börjat läsa hans manus idag. Och ni vet hur det är när man bli lite upptagen av något. Dagen försvinner och utan att man vet hur det gick till står plötsligt en hungrig tonåring i dörröppningen.

Annars då?
Jo tack, den här veckan inkluderar lite av varje, bland annat ska min agentur fira sin femte födelsedag. Det betyder mascara och höga klackar.
Skriver man om champagne och kärlek går det inte att lufsa runt i mjukisar när man ska på kalas.

Måndag morgon,

i alla fall nästan. Fortfarande.
Det är kallt hos mig eftersom balkongdörren stod öppen hela natten.
Inte hjälpte den friska luften, jag vaknade ändå varannan timma.

Nu är jag i alla fall placerad i soffan och ska läsa texter av olika slag.
Andras och mina egna.
Det kan faktiskt behövas en läsarlya för det.
Här kommer den!
Häng med.
11,5 milj Euro.
Ni vet väl att jag bara erbjuder er det bästa?

Nej, det är inte världens bästa romantiska komedi,

men ändå. Den är helt okej.Valentines Day, på femman 21.00.

Jag har varit lite busy den här helgen.

Alltså har bloggen fått stå tillbaka eftersom jag har ägnat mig åt vänner och kärlek.

Väl tillbaka hittade jag den här fina recensionen hos Nina.
Tusen tack!

Ett litet leende så här lördag morgon.

"Mest bara sexbeskrivningar och romantiska villfarelser!" (Sonjas hemlighet/ åsikt på Storytel)

Tja, jag kan leva med det.
I love romantiska villfarelser.
Jag ska på en ikväll. Till min bästa väninna. Tillsammans med N.
Hon har inte sett mig tillsammans med en man sedan Eldkvarn .... ja, ni vet.

Men det är ikväll, just nu tvättar jag.
Och ser Claes Malmberg på fyran.
Han ska hissas ,hyllas och ha applåder för att han orkar fortsätta prata om ett missbruk som trots allt ligger så långt tillbaka i tiden.
Jag gillar honom som tusan. 
Klok man, det där.

Hörrni, den här tevekvällen blir nog kort.

Jag satsar hårt på ettans På spåret och Skavlan, men sedan packar jag ihop för idag.
Vi kan väl höras i morgon?

Jädrar i min låda. Ni måste lyssna på hela!

Å nej,

några detaljer om dejten får ni inte.
Men var för all del gärna lite avundsjuka.

Den här läsare både gillade, och inte.
Precis så där som det kan vara.
Jag undrar vilka värdemått hon pratar om, och som hon inte delar?

Ni som har läst, vad tror ni?

Men helt ärligt, det här hatet

som en del måste handskas med.
Fina, unga, driftiga och härliga Blondinbella till exempel, där det inte stannar på nätet, inte ens utanför hennes egen dörr.

Jag orkar inte ens spekulera i vad hatet grundar sig i, just nu skiter jag i det.
Att kvinnor inte ska få uttrycka en åsikt offentligt utan att bli påhoppad och hotad med sexuellt våld är makabert.'

Och nej, det händer inte män.

Dejt och soffa.

Om man inte lider av ensamheten och känner att allt annat än en guldgosse går helt bort, så är det lätt att bli sittande. Och jag hade säkert suttit i min soffa i flera år till om jag nu inte hade träffat betuttningen, låt oss för enkelhetens skull kalla honom N.

Författarjobbet är ju inte det mest sociala - om man bortser från bokmässan där de flesta beter sig som nyutsläppta, übersociala galningar - och att ta sig ur den behagliga ensamhetsbubblan av egen kraft är inte lätt. 

Det måste till en blick. Ett möte. Någon som säger kom. Som sträcker ut en hand. Eller ler. Herregud, ler. 

Och som törs. Trots allt. 

Då kanske. Då kanske man inte vill vara ensam längre.

Det är en underbar känsla.

Sårbarhet var det.

Jag har varit urusel på det genom åren. Att blotta det som är känsligt och kanske få det värderat och i allra värsta fall få det emot mig:
Tack och hej. Du var kul tills du sa/gjorde/erkände/visade det där.
Bättre då att hålla tyst, räkna ut hur motparten ville att jag skulle vara och bli perfekt.

Min idé om perfektion inkluderade allt, men alldeles särskilt hur jag visade mina känslor för dem jag tyckte mycket om. Oftast gjorde jag det genom att spegla deras känslor.
Och om man umgås med flera människor som alla är olika blir det till sist alldeles rörigt i knoppen. Hur var det nu? Vem var jag med henne? Eller honom? Skulle jag skratta där eller var det allvarlig jag skulle vara? Hur klädde han sig, hon sig? Hur blev jag mest lik? Och hans intressen, hennes intressen ...
Mitt eget jag försvann förstås.

Det är nog tio-elva år sedan jag förstod vad jag höll på med och sedan dess har jag tränat, tränat och tränat på att säga som det är utan att fokusera på responsen. 
"Jag är ledsen"."Det sårade mig"."Kan du hjälpa mig"."Jag älskar dig"."Jag behöver". "Jag vill". "Nej".

Och så började jag jobba med människor i grupper och kände till min förvåning att jag tyckte om precis allihop. Det var så märkligt för jag tycker verkligen inte om "alla" i vanliga fall.
Jag funderade mycket på det innan jag förstod:
I gruppen var alla sårbara. De berättade ärligt om sina känslor utan att veta hur de skulle bli mottagna av de många som lyssnade.

Jag var så ovan vid det att när jag såg ärligheten kunde jag fortfarande inte riktigt koppla ihop det med attraktion.
Jag som själv föreställt mig i så många år för att jag trodde att jag blev mer omtyckt på det sättet hade visserligen tränat på att vara mig själv, men att det dessutom var attraktivt för andra hade jag nog aldrig förstått.

Många av er kan det här, förstås. Och grattis till den självkänslan.
Vi andra får jobba på. Öppna upp trots att vi är livrädda.
Säga: "jag tycker om dig" för att vi tycker om, inte för att vi måste få höra det tillbaka.

Kvällens tablå,

medan jag är nödd och tvungen att göra något åt mina anskrämliga naglar:

20.00 Uppdrag granskning. Ett program jag sällan ser eftersom jag inte står ut med hängningar hur välförtjänta de än är, men idag är det min uppgift att titta. De som får kvinnohatet mot sig behöver vittnen bland oss som hittills varit förskonade. Det är så oerhört modiga, och vad som drabbar dem kan drabba alla som befinner sig i det offentliga rummet.
"Granskande samhällsprogram från 2012. Del 4 av 18. Nätet svämmar över av sexuella trakasserier och dödshot. Uppdrag granskning konfronterar männen som näthatar kvinnor. I programmet delar en rad kvinnor med sig av sina erfarenheter och läser upp en del av det hat som de själva fått genom åren. De är journalister, författare, bloggare och debattörer. Men vi konfronterar också några av näthatarna - varför önskar en man att en ung tjej ska bli våldtagen på grund av ett inlägg på facebook? Programledare: Karin Mattisson"

21.00 Trinny & Susannah på sjuan. Underbara kvinnor.

21.55 Scandal, femman. Bäst just nu.

Vissa dagar

bara försvinner. Upplever ni det så också?
Nu behöver jag i alla fall dra en borste genom håret.
Jag ska träffa en kompis en stund.
I love mina vänner, de är ofantligt viktiga för mig.

I morgon ska vi prata om sårbarhet.
Det är ett fantastiskt bloggämne, om ni frågar mig.

Pocketen ligger nu på plats 19,

på Adlibris topphundra.
Bästa placeringen någonsin och jag är superstolt.

Annars är det onsdag.
Det känns väl okej?
Jag skulle dejtat igår (igen, hurra) men dejten blev sjuk.
Nya tag en en annan dag.
Och för att sno ord ur min egen bok: jag är betuttad.

Stalkers.

Jag läste just Sanna Lundells blogg där hon pratar om att de strax ska starta en ny inspelningsperiod av det programmet.
Själv har jag en kvinna som förföljer mig på min blogg sedan 2009. De fyra sista månaderna av det året var hon inne här 1200 gånger. Utan att säga något, förstås, hon hade ju en relation med min dåvarande.
Så jag bad honom hälsa henne att inte följa mig mer. Jag tyckte det var obehagligt. Det var inte mig hon var ute efter, det var honom, men jag blev någon form av ställföreträdare antar jag.
Och han bad henne. Och hon slutade ibland. Oftast inte.
Hon är fortfarande här varje dag, och ibland tänker jag att jag ska hänga ut henne med namn och adress. Kanske det skulle få henne att sluta?

Om jag får välja ska bara snälla människor hänga här. Inte sådana som har gjort mig illa.
Men det är väl ett önsketänkande, kanske?

Och så här prestenteras jag

på Grands (min agents) hemsida.
Hurra!

Fyra kilo mindre Hellberg,

treochetthalvt kvar, och i natt har jag vaknat men somnat om direkt.
Ljudböckerna ligger på listorna, pocketen också, och det enda jag saknar är ... ett nytt förlagsavtal. Längtar.

Tisdag.
Vad säger vi om det?
Behövs en skrivstuga?
Tänkte väl det.

Och den HÄR listan är ju najs.

Klicka här.

Paperback lover

har läst Sonjas sista vilja.
Tusen tack!

Ibland längtar jag enormt

efter att få vara först ut i en helt nypistad backe.
När jag jobbade i Tandådalen - på 1800-talet - fanns den möjligheten varje dag.
Fem minusgrader, solen som precis höjt sig så att den värmde en aning och ensam i pisten.
Långa, långa svängar och på slutet stå på som en speedskiåkare.
Åh!!
Nog för att jag är 51, men jag är en jäkel på skidor.

Lånad av http://frostflake.wordpress.com/2010/02/15/tandadalen/

Mamma,

är den här gröna färgen bättre?

Måndag.

Det är ju också en jädra rubrik. Inte blir det mycket roligt redovisat efter den.

Istället giver jag eder en skrivstuga.
Där det är om inte varmt, så i alla fall varmare.
Varsågoda.

Andréas Weise

har en helt underbar röst. Och mest kommer den till sin rätt när han inte tramsar.

Själv sjöng jag med full kraft i köket nyss när jag plockade brödet ur ugnen. Fint tyckte jag själv; alldeles för högt tyckte sonen som satt i "skypemöte" på sitt rum.
Han flinade lite när han bad mig sänka volymen.
Tur för honom.

Det finns gammalt bröd för den som inte är gullig mot sin mamma!

Kvällens tablå.

Catch and release på femman eller Love in Manhattan på elvan.
Jag har sett den första men kommer inte riktigt ihåg vad den handlar om, och den andra är jag rädd har ett ledset slut trots att den kallas romantisk komedi.
Har ni sett den får ni gärna berätta om den går att se om man vill ha ett lyckligt slut.

Update; snyftare tydligen. Sorglig. Han är sjuk och ska dö. Möter kvinna. Stor kärlek.
Jag orkar nog inte snyfta idag.

Väldigt trevlig eftermiddag med Suzanna;

i Aspudden, som nog är en av de mysigare förorterna.

Vi promenerade utmed sjön och babblade, babblade och babblade om bara bra saker.
Förstås.
Stockholm har faktiskt varit alldeles lagom kallt och vintrigt idag.

Vad har ni gjort?

Jag har drömt om Camilla Läckberg i natt.

Hon var jättearg och fräste när jag försökte säga hej.
Det var något om att jag utnyttjade henne, på vilket sätt kommer jag inte ihåg.
Som Fjällbackabor hade vi hade gemensamma vänner och de tog ställning för eller emot.
En förfärlig mardröm utan blod och död (dessutom tror jag verkligen inte att hon är fräsig i verkligheten, tvärtom.)

Utnyttjande är förfärligt och vi känner väl av det där lite till mans, antar jag.
Tagen för given. Hu!

I det här hemmet säger vi tusen tack, varsågod, hur mår du, sovit gott, välkommen, jag skulle uppskatta om, grattis, hurra, jag älskar dig, jag är så glad för din skull, hur har din dag varit, eftersom jag tror att om man blir sedd har man inget för att utnyttja. Tvärtom mår man dåligt av det.

Men det är en ren söndagsspekulation.
Nu ska jag fika.
Tjohej!

Söndagsskryt, som ni är varmt välkomna att hoppa över.

Tvåa på Adlibris Mp3 på CD- lista.
45:a på Adlibris topp 100 pocket.
18:e plats på Storytel

Så. Då var det avklarat.

Idag ska jag promenera och fika med suziluz, som jag träffade första gången på Tylöhus i våras när vi båda var med på ett bokevent.
Hennes Dubbelexponering har precis kommit ut i pocket.
Läs den!

Det verkar bli en bra tevekväll.

Melodifestivalen,
en ny brittisk dramaserie "Mr Selfridge" och därefter startar andra säsongen av Suits.
Allt på ettan, efter varandra.
Start 20.00.

För övrigt var jag inne i ett provrum idag.
Det kan ha varit för sista gången.

Det var väl det.
Vad gör ni?

Grrr

jag kan inte ladda över foton från kameran just nu.
Vi kan väl säga att fröken Hellberg inte direkt är berömd för sitt tålamod, men om man har stampat i golvet i snart 51 år utan att det har fungerat får man liksom tänka om.
Så nu laddar jag ned saker som jag tror ska hjälpa till.
Tror är inte vet.
Nu testar vi om det funkar.

It did!

Bokia Farsta skyltar med Sonja inför Alla hjärtans dag.
Hurra!

Fick nästan ihop åtta timmar i natt,

om än med ett par avbrott.
Hurra.
Och pocketen är tillbaka på adlibris topphundra.
Från plats 85 till 50. Det blir hurra på det också eftersom den var slut en hel månad, vilket väl är det bästa sättet att ta livet av en ny bok.

I morgon har jag en dejt igen, då med en väry trevlig och duktig författare (heter det författarinna, eller är det alldeles förlegat?), men idag blir det troligtvis mest dejtande med mig själv.
Det är rätt najs det också.

Lördag.
I like a lot.

Väldigt dåligt bloggande från Hellberg idag.

Jag har mest slöat om jag ska vara uppriktig.
Lallat runt i min morgonrock, ni vet.
Sovit lite på soffan. Skrattat i telefon med bästisen. Avtalat dejt ikväll och dejt på söndag.

Så jag kliver ur morgonrocken och i lite smink; att vara naturlig just idag är tyvärr en utopi om jag inte vill att dejten ska springa all världens väg.

Ungefär så.
Vad gör ni ikväll?

Tio i sex, och jag har varit vaken i två timmar.

Just nu är det tur att jag inte har en alldeles vanligt jobb att gå till.
Enligt Google är det inte helt ovanligt med sömnproblem när man börjar med kolhydratfattig kost och tydligen ska det bli bättre.
Hoppas, hoppas, hoppas.

Om jag vänder fokuset från stupstocken till vilken veckodag det är, känns det genast mycket bättre.
Fredag.
I love fredag!
Och min sista amaryllis har slagit ut.
Bara en sån sak kan ju få vem som helst lite prillig.