fredag 21 september 2012

Det kändes som det var längesedan,

alltså fick jag läsa igenom det jag har skrivit.
När jag är inne i manuset gör jag ju aldrig det, men nu har jag varit borta från det alltför länge och då är det nödvändigt.

Trots knasigheten i berättelsen så gillar jag den.
Det knepiga med aningens knasiga berättelser - vilket ju de om Sonja också är - är att få knaset att bli om inte trovärdigt, så nästan. I alla fall under tiden man läser boken. Det gäller att jobba med karaktärerna, så att de är och beter sig som om knaset vore alldeles naturligt.

Jag tror det kan bli bra.
Igår kväll var jag smetig och djupt tacksam över att jag i alla fall har fått publicera tre.
Idag har jag nytt hopp om en fyra.

Hurra!



7 kommentarer:

Agneta sa...

Hurra vad du är duktig!
Jag håller på att kämpa på en första. Och ibland tappar jag hoppet om att det någonsin ska bli något alls. Gaaaah! (Men jag antar att det är helt normalt att känna så, så jag nojjar inte allt för mycket över det.)

Åsa Hellberg sa...

Men du har bra fart i ditt skrivande, det är ett stort Heja på det!!!

Annika sa...

Releasefest till våren? ;)

Åsa Hellberg sa...

Jag måste hitta ett förlag först!

Kati sa...

Blir det en tredje Sonja eller något helt nytt? Fast det kanske är hemligstämplat? Mvh nyfiken i en strut.

Åsa Hellberg sa...

Just nu jobbar jag på helt ny, sedan får jag se. Det beror förstås på vad som händer på förlagsfronten också.

Kati sa...

Åh vad spännande! Jag håller tummarna.
Att läsa igenom efter att man inte sett sin text på länge är alltid lika spännande, för min del blir det ofta lite pinsamt och skämmigt.