fredag 14 september 2012

Har jag visat er det här finaste, finaste från Simona.

Det är sådant man gråter av.













Man kan läsa det igen när man är jätteförkyld och då gråter man ännu mer.

5 kommentarer:

Liz Wennberg sa...

Vad fint!

Anne Jonsson sa...

Såå fina ord! Sådant värmer att få höra!

Agneta sa...

Att i en bok bli tackad av författaren är stort! Undrar om jag bloggade om det någon gång, annars har jag det kvar :)

Sus sa...

Att bli omnämnd i böcker är stort! Jag har också blivit det ;-)

Skrivarvisionären Ebba sa...

Åhh - jag vet precis hur det känns - TACK ÅSA!