igår sa sig vara - och jag citerar - Stormförtjust, efter att ha läst första tredjedelen av manus ett, har jag idag lyckats hitta en oro för att resten inte håller.
Jag undrar hur det är när man har lyckat publicera sisådär tio romaner, har man samma osäkerhet då eller växer månne självförtroendet?
I can´t help but wonder; blir det någonsin en vana att skriva en bok?
9 kommentarer:
Det har jag svårt att tro. Tvivel tror jag alltid kommer att smyga sig in här och där. Det håller en vaken och allert :)
Vad jag förstår så är det inga manus som går genom nålsögat i ursprungligt skick. Det verkar vara ganska mycket omarbetning när man väl blivit antagen. Well, det känner väl du till som har en publicerad bok i bagaget.
Säger en förläggare att hon/han är stormförtjust i första tredjedelen så är kanske det värsta scenariet att du får jobba lite med de andra två tredjedelarna innan boken går i tryck...?
Ett DRÖMscenario för en annan...
Anneli; det kanske är så?
Nilla; jag är ett nervöst medelålders vrak.
Men det var väl en onödigt kreativt påkommen oro ;-) (Känner igen...) Vad kul!!!
Susanne; varför gör vi på det viset ... Ja, superkul:)
Vilken tur att du har min medelålderskrisfrågespalt att tillgå då...=)
Jag tycker osäkerheten blir större. Jag har blivit mega-feg.
Nilla; jag är djupt tacksam för det.
Liz; för att det är mer på allvar nu?
För att jag tror att folk, förlag, media m.m. har helt andra förväntningar. Helsjuk tanke. Jag vill bli botad.
Skicka en kommentar