Inte ens Ryan Reynolds

kan rädda den här filmen.
Jag förstår nu varför jag aldrig varken har sett  - eller hört talas om - den tidigare.

En romantisk komedi som jag inte har sett.

"Just friends", och den måste vara bra eftersom Ryan Reynolds är med.
Sjuan, 21.00.

Jag HAR bloggat lite dåligt idag,

min mamma har helt rätt i det.
Ordningen återställs härmed.

Jag tycker mest att den här lediga dagen har flugit iväg. En skvätt skriverier på trean, en skvätt promenad och en skvätt förlagsprat är väl det av vikt som har hunnits med.
Vad jag har gjort resten av tiden vet jag inte.
Jag har nog bara varit ineffektiv, och herregud vad skönt det har varit och vad bra jag är på det.

Jag menar det verkligen när jag säger att jag inte har gjort någonting. Jag är en av de få människor jag känner som faktiskt klarar det.

Liz,

som ni alla BORDE känna, har bytt blogg igen.
Det är ingen ordning på den flickan (titta på hennes bilder. När hon säger att hon har tre barn, varav en nästan vuxen, är det lätt att tro att hon fantiserar.)
I alla fall så återfinns hon numera här, om inte ni redan har hittat henne.

Hon var min första bloggidol i slutet av 2008. En sådan glömmer man inte.

Klar.

Då åker vi hit.
Fy satan, vad skönt det hade varit. Under något solskydd. Lite bris. Isvatten.
På eftermiddagen hade vi solat, badat och pratat strunt. På kvällen grillat, skrattat och pratat mer strunt.

Nästa år?

Tror ni att jag har kommit igång?

Nä. Det varit för mycket av annat än så länge. Snart så.
Jag tager mig en dusch först. Och lite parfym (det är viktigt).
Och en skrivstuga (oerhört viktigt.)

Ett, två och tre!

Och Shamrock,

som jag fick träffa live på signeringen i Farsta har läst boken om Sonja.
Tusen tack, Shamrock.

På den här moderniteten

ska jag lyssna på bästa Pernilla när hon gästar P4 Stockholm efter nyheterna 8.30 idag.

Lyssna på nätet om ni inte har en lika fin riktig radio som jag.

Jag blir så otroligt glad när någon

tycker om min bok.

Den här gången är det Litteraturmagazinet som recenserar Sonja sista vilja.

"Varm berättelse som går rakt in i hjärtat."

God morgon.

Idag ska jag få skriva igen.

Hurra!

Och mer om min kamrat A.

Inte nog med att jag har fått en matvecka från Konsum, nu ska vi på bio också.
Jag får bestämma film och letar förtvivlat efter någon härligt, livsbejakande och gärna lite roligt.
Tror ni att den här är bra?

Jag har nynnat

den förbannade "you raise me up" som den säkert inte heter men ni vet vilken jag menar, i flera dagar nu.
Det är fåret Franks fel. Jag ska sluta se reklamfilm.

Nu ska jag ta ett varv i min bokhandel och säga hej, och sedan handla.
Dagens mat blir någon form av kyckling.

Nästa vecka har jag fått en matvecka från Konsum i present av min vän A.
Då behöver jag över huvudtaget inte fundera på vad vi ska äta.
Hurra, vad skönt.

Hurra. Tillbaka på Adlibris topphundra.

Plats 77. Visst är det helt fantastiskt?
Jag bad just Simona (som skriver utförligt om Stenungsundseventet på sin blogg) att sparka på mig den dagen jag inte är ödmjuk eller full av tacksamhet över allt jag får vara med om just nu.
Det är härligt och inte ett dugg töntigt att bete sig som ett barn på julafton. Coola människor får hänga med någon annan än mig.

För det är lite julafton varje dag just nu, och fy tusan vad jag njuter.

De såg lite trötta ut,

bandet som säljer mer plattor än någon annan svensk artist.
Vid just det här ögonblicket var dansgolvet tomt, när buggarna drog igång hade det varit omöjligt att fotografera. Och nej, jag rörde inte en fena. Ingen ville dansa med mig!

Själv såg jag trött ut igår. Ibland sover jag helt enkelt inte om jag bor på hotell och dricker kaffe några timmar innan sänggående. Att sätta mascara på de ögonen var inte att tänka på. Jag fick presentera min bok utan smink. Det gick bra det också och framöver verkar det som om jag "måste" åka till västkusten och signera.
Hurra!
Dessutom blev jag inbjuden att medverka i ett stort Bokevent i Karlskoga i november och det ska naturligtvis också bli hur roligt som helst.

Nu blir det ett vanligt liv ett tag. Tror jag i alla fall.

Hemma.

Men bilder får ni i morgon. Vill ni prompt se bilder nu så hoppa in till Simona som bytte av mig när jag åkte åkte.
Det har i alla fall varit helt fantastiskt och oerhört roligt att träffa bokhandelspersonal som ju faktiskt är de som säljer våra böcker.

God mat, bra presentationer och trevlig sällskap på finfina Stenungsbaden.
Det blir inte bättre än så.

Stenungsund äger.

Lasse Stefanz buss står på parkeringen. Det finns risk för att Hellberg bjuder upp till en bugg i kväll.

Update Smajlisar

Jo tack, det går bra att skriva utan att liva upp meningarna med :). Utom på Facebook, som jag nog också borde ta tag i. Inte för att jag är där så ofta, men mer nu än för ett halvår sedan.
Alltså. No more smajlisar anywhere.

Oops,

vad det blev mycket att göra.
Frukost, dusch, pack, handling och diverse kattpysslor gör att förmiddagen flyger fram till tolv då jag måste dra mig mot centralen och tåget mot Göteborg/Stenungsund.
Datorn får följa med, så vi hörs på tåget.

Hjälp.

Mina fina syrener har lagt ned verksamheten. Håller inte sådana kvistar mer än ett dygn?

Jag har inte varit ute

idag heller.
Hade nog trott att jag skulle vara sugen på en badstrand efter tvättstugan, istället blev jag trött och sov en timme.
Sedan gick jag förvisso ut, men bara till affären där årets mest brända rygg uppenbarade sig. På en kvinna i min ålder. Satan, vad det måste göra ont.

Well, solskador behöver jag uppenbarligen inte tänka på. Däremot på vad jag ska ha på mig i Stenungsund som jag åker till i morgon.
Jag kanske ska återanvända de hiskeliga klackarna jag hade på mig på min releasefest?

Sanna har läst min bok!

"Jag hade Sonjas sista vilja i min hand i lördags eftermiddag och började läsa den direkt. 

Den gav mig en behaglig känsla på en gång och när jag hade läst kapitel 6 kom ”pirret”, inom mig, det som jag behöver för att vilja läsa vidare. Jag bara måste veta vad som kommer att hända med de tre väninnorna som Sonja lämnat sin sista vilja till.
Jag log därför att Sonja styrde och ställde med sina väninnor som hon gjorde – och kan lite fundera på varför de gjorde som hon ”krävde”.
Jag älskade väninnorna och deras relation – och känner mig en aning avvundsjuk på dem/n.
Det var kändes bra att väninnorna var så olika - med sitt bagage – och att kärlek kan vara olika för alla.

När jag läst klart boken var jag både nöjd och irriterad.
Nöjd för att mycket löst sig för väninnorna – men irriterad för att så mycket kändes oklart.
De hade bara ”klivit över tröskeln” till något nytt men...

Jag ville läsa mer – ha mer.

Alla borde följa Sonjas vilja i sina liv – på sina sätt!

Boken ger en måbrakänslan och ger leende på läpparna!"

Tusen tack, Sanna!!!

Och från balkongen doftar det syrén.

Jag fick ett fång igår.
Inne doftar de för starkt, men från den öppna balkongdörren kan jag nästan lura mig till att jag har en trädgård.

För övrigt har jag fullt sjå att hålla liv i alla apelsinträd och alla vad de nu heter men som är så fina och som absolut inte få dö.

I mitt fall tar jag snarare livet av dem med mina blöta omsorger än något annat. Ibland glömmer jag om jag har vattnat och så gör jag det igen för säkerhets skull. Dessutom har jag ingen riktig koll på om jorden ska vara torr eller ständigt fuktig, och så tänker jag att det ju inte är någon skillnad på mitt vattnande och om det regnar ... som det skulle göra på deras naturliga växtplats.

Jag kan verkligen inte resa bort mer än 24 timmar. Att sonen skulle kunna ta hand om växterna tror jag inte på. Det måste vara min känsliga hand som pysslar.
För övrigt kan jag meddela att jordgubbsplantan snart levererar ännu en jordgubbe. Den kommer vi också att dela på.

Mamma,

Grattis på Mors dag!
Och grattis till mig själv och grattis alla andra mammor.

Bukett från gårdagens signering.

Och så vill jag gärna ge 12 poäng

till den här underbara kvinnan. Jag tycker hon ska leda finalen i Sverige nästa år.

Foto: Svt

Oj, Oj, Oj

OJ, vad häftigt.


Det är så roligt, så häftigt och hon är så värd vartenda poäng. 


Och Christer Björkman, också så värd.


Herregud, hela Sverige är värda det här!


(Italien, pilutta er.)

Åh, vad det var roligt.

Och vilka besök Farsta fick!
Sanna, Shamrock, Spader, Nina,  Ebba, gamla klienter och vänner, blandades med unga män som köpte present till mamma, kvinnor som köpte presenter till sig själva och skeptiska som tittade mer än pratade.

Med på köpet av boken fick man idag ett läppstift och ett nagellack från Fleur de Santé.
Bra Böcker bjöd på rosa tårta, och Marabou på Dark.

Tusen tack till alla er som kom!!!

Idag ska jag sätta på mig min

Sonja-kavaj. En knallrosa som passar alldeles utmärkt ihop med min bok.

Som 50+ ska man akta sig för starka färger läste jag någonstans.

Dumheter.

Det är i alla fall inget jag tänker lyssna på.

H&M 199:-

God morgon.

Verkligen!
Jag har sovit i åtta och en halv timma.
Utvilad med nymålade naglar är en bra början om man ska signera böcker.
Min första bokhandelssignering. Och i Farsta.
Det är stort.
Bokia har till och med en annons i lokaltidningen.

Om man verkligen

vill se celluliterna så kan man knuffa ihop huden lite. Jag vet inte riktig vad det är med mig med som sitter här och smaskar i mig chips med ena handen, medan den andra masserar överarmen just precis där det är som allra gropigast.
Jag kan vara en av de märkligaste människor jag känner.

Nu ska jag måla mina naglar. Har jag tur får jag signera några böcker i morgon.
Klockan ett.
Bokia i Farsta centrum.
Kom!

Långlunch

i Globen.
Alltså inte i, men i området.
Mycket trevligt.

Och min bok fanns i bokhandeln.

Fredag,

och jag ska äta lunch med en före detta arbetskamrat. Mycket trevligt.
Fika häromdagen och lunch idag.
Herregud, jag börjar mer och mer likna en vanlig människa.

Balkongsäng.

Jag borde ligga här oftare. Istället är det ett av kattens många viloplatser.

Jaha.

Så särskilt uppdaterad blogg har jag inte bjudit på idag.

När jag gick ut en stund tidigare träffade jag en kvinna som visste att jag skulle till New York och vi pratade länge om staden, min son som inte vill tillbaka förrän han är 21 och kan gå ut. Och så pratade vi om alla höga fina hus.
Det här till exempel.

Trump Tower Fifth Avenue. 58 våningar.

Ps. Det är inte mig han vill åka med när han är 21.
Han tycker att jag ska åka med en väninna istället.

God morgon.

För det är det väl?
Jag har inte riktigt tid att känna efter idag. Än.
Vi hörs i eftermiddag.

Jag har fikat med en kompis, tagit en promenix

och konstaterat att jag har om inte Sveriges, så i alla fall Farstas, svullnaste ben och fötter.
Vad gör man åt sån´t, ni som vet? Är det en 50-års present?

Jag kanske ska googla?
Säg det jag inte hittar på det sättet.

Man kan säga att jag har coachat mig själv

till allt jag har skrivit hittills.
Med deadlines, positiva självomdömen och belöningar.

Jag var och puttade på en bloggerska som inte var snäll mot sig själv idag, och det är precis motsatsen till vad jag är.
Man kan säga att jag totalt och hämningslöst skämmer bort mig själv med tolerans, självuppskattning och en viss hybris, men det funkar ju.

Målet är att böcker ska bli skrivna och det blir de.
Idag inte alls så mycket som jag hade planerat, men det gör ingenting. Tankeverksamhet räknas också.

I början är det lite pilligt.

Personer ska få former, bli tydligare. Konflikter måste till. Och i mina alster, flirt och charmerier förstås. Gärna tidigt. Det betyder inte att det är hållbart, bara att det finns en nerv redan från början.
Det ska liggas (jodå, minsann) eller i alla fall längtas efter. Redan i början.
Ja, ni fattar.
Det tar lite tid. Särskilt när jag inte än riktigt vet vart jag ska. Jag har just nu två alternativa slut. Två HELT olika. Eftersom det ska avsluta serien om Sonja är det viktigt som tusan.

Jag kan behöva lite sol för att bestämma mig.

Medan barnen på gården sjunger

"Lilla snigel, akta dig", så kryper jag in i det här huset.
Jag ska skriva en bok.

Jag vill bara säga att ni får använda

hur många smajlisar ni vill. Det är jag som tränar på att ransonera mina egna.

Tjoho, det är onsdag.
Vad säger vi om det?

Jag blir så otroligt glad!

"Min känsla när jag läste SONJAS SISTA VILJA påminde väldigt mycket om hur det kändes att se filmen "Mamma Mia."

Så skriver Ebba i sin blogg. Klicka här.
Tusen tack, Ebba!

Det är varken bra eller dåligt,

men jag klarar inte klet och smet. Varken i text eller i verkligheten.

Smet kan vara ord som "håller om" i ett kommentarsfält, eller "kramen". Hu. Funkar inte på mig.
"Gumman" är alltid klet om det inte sägs till en dotter.

Eller så kan det vara i kommunikation när någon tycker synd om, lägger huvudet på sned och frågar hur det är med darr på rösten.
DubbelHu!

Jag skulle aldrig någonsin berätta något som jag misstänker kan framkalla det jag kallar smet (och som för er säkert är vanlig omtanke).
Berättar jag något här så twistar jag det såpass att ni inte kan bemöta det med klet av typen "Åh, söta gumman, så ledsen. Här kommer kramizen. Önskar jag kunde hålla om på riktigt."
Jag ryser till och med när jag skriver det.

Nä. Här tar vi bohuslänska tag. Skakar fast hand och säger skärp till dig.
Det är mycket bekvämare.

Inte ett ord skrivet idag.

Än.
Istället tittar jag på tågbiljetterna jag just fått från Bra Böcker. Det är dags att fundera på kläder igen.
Nästa vecka är det ett stort Bokhandelsevent i Stenungsund, och många förlag är på plats med sina författare. Inte samma dag, dock.
Alltså är jag där och pratar om Sonja måndag - tisdag, och när jag åker hem kommer Simona.
Å andra sidan kanske vi ändå inte hade hunnit umgås.

Jobb är jobb, vare sig det är vansinnigt roligt eller inte.

Nyamko Sabuni väljer

Karen Millen.
Hellberg nickar förtjust.

Bild lånad av Expressen.

Jo då.

Jag har hittat ett filmredigeringsprogram på min dator. Nu ska jag bara våga använda det också.
__________________________________________________________

Och hade jag varit bjuden på dopet hade jag absolut burit hatt.
Äntligen.

Så liten.

Och så viktig för så många fler än hennes närmaste.
Tur att hon verkar ha kloka föräldrar.

Foto Kate Gabor/Kungahuset.se  

Har vi varit här?

Fint är det i alla fall. Kanske lite för modernt för min smak, så någon flytt blir det inte tal om.

Igår sa jag något om att skriva

mellan  åtta och tolv.
Det har redan spruckit med närmare två timmar. Mest för att jag för första gången på länge sov.
SOV.
Det var precis vad jag behövde, och jag får väl helt enkelt senarelägga skrivtiden.
Vi får se hur mycket jag hinner innan den yngsta Bernadotten ska döpas.

Solen skiner, hurrni!

Jag tänkte att jag skulle ha mig en liten

trevlig författarintervju på film, och vad passade då bättre än att använda den oanvända kameran när man hade Lotta Bromé som sidekick.

Sagt och gjort. Kameran lånades ut till Dag Öhrlunds gode vän (från Blekinge. Lång historia) och denne snälle man filmade hela intervjun.
Jag har nu sett filmen och på vissa ställen skakade det betänkligt, men på andra gled kameran så fint så fint.

Alltså skulle jag behöva redigera lite. Ta bort skaket. Lägga in min bok just där istället eftersom jag gärna vill ha intervjun i bakgrunden.
Den kursen har jag inte gått.
Och den finns inte på nätet.
I alla fall inte en som jag förstår mig på.

Jag önskar verkligen att jag hade ett större teknikintresse.

Det fanns inte en enda ren strumpa,

alltså hänger jag just nu i tvättstugan.

I morgon och på onsdag har jag veckans skrivdagar eftersom jag var borta hela helgen, och om det är möjligt - vilket det är om SMHI håller vad de lovar - tänkte jag kombinera det med lite sol.
Planen är att skriva 8 till 12.
Sol max en timme. Vi tar det försiktigt med varandra så här års.

Så här börjar Agnetas recension.

(Och nu funkar länken) "Åh! Ååååhhhh!"

Tusen tack! Jag blir ju så glad att det knottrar sig på smalbenen.

50% av den här familjen

har börjat hurtbulla med promenader före frukost medan jag själv ligger i sängen och funderar på om jag ska äta en eller två mackor.

Möjligtvis kan jag tänka mig att hänga på någon morgon, men inte den här.

Halv fem kräktes kattten i soffan.
Jag var raskt uppe med skurattirajler, och när det jobbet var klart var det inte att tänka på att kliva upp vid sex och promenera.
Man får betänka att jag är 50 och därför lite seg i starten. Man kan också betänka att jag gärna ger mig själv ursäkter för ditt och datt.
Man kan inte ens så noga veta om katten verkligen gjorde det där vid halv fem eftersom bevisen är bortstädade.

Coola skyItfönster i Farsta just nu.

§

Vilken helg!

Vilka människor.
Åt långfrukost med Anna Fredriksson

och Suzanne Dilber

 idag.
Det var så trevligt att jag nästan missade tåget.

Igår kväll åt vi en sådan där middag som jag man inte riktigt vet vad den består av eftersom jag man inte så ofta hör så långa matnamn.
I alla fall så var det MÅNGA små portioner av bara gott, oavsett vad det hette.
Akvarell. Fantastisk restaurang ... och personal.

Jag har lagt min tumme bredvid för att ni ska få ett storleksbegrepp. Min tumme är rätt liten ...

Sill och potäter, tro det eller ej.

Stekt ostron. Mums.

Jag har för mig att det här är vaktel.
Till det och alla andra goda smågrejer på tallriken serverades
mos av potatis och kronärtskocka.

Och det här är vaniljglass och annat ...
De goda calvadosflamberade
äpplena glömde jag lägga på tallriken innan jag fotade.

Bokevent.

200 gäster samsades i kongressen,

Suverän och påläst Lotta Brome´pratar med undertecknad.

Anna Fredriksson med sin etta Sommarhuset.

Om drygt en timma kommer 200 glada

åhörare för att få sig samtal om böcker, och lite mat, till livs.
Vi har packat upp.
Det var ett enkelt jobb med den utsikten.

Men först var vi och hälsade på Bokia som är med och arrangerar det här eventet.

Just nu är jag på mitt rum med papiljotter i håret. Det är dags för pifferi.

Ikväll blir det megamiddag med hela gänget.
Det är SÅ roligt att vara författare.

Framme vid nio igår kväll

och då var Bra Böcker-gänget samlade.Nu frukost, sedan ska jag packa give-aways. 200 personer kommer klockan 15.00.

Dag, Ulrica och Camilla

Lotta & Eva, kolla utsikten!

Carina (som ÄLSKADE min bok) & Dag, hennes man.

Ankhjärta. Fick jag reda på först efteråt ....

Den lilla chokladbiten längst fram var fylld med sprak.

"Sonjas sista vilja platsar i min prinsesstårteklubb"

Så börjar Annikas recension av Sonjas sista vilja.

Jag var lite låg och ensam på tåget, nu är jag på ett strålande humör igen!
Annika. Tusen tack.

Så här tror jag.

Många har köpt min bok, men få har hittills läst det.
Varför jag tror så är för att jag inte får några (nya) googlingsträffar, kommentarer eller mail som jag fick efter förra. Eller så var det för att den första berörde de som skulle beröras och så var det därför man hörde av sig?

I alla fall.
Är du på bloggen och hälsar på för att du har läst Sonjas sista vilja, så säg hej.
Jag uppskattar det jättemycket.

Nu ska jag tvaga mig innan jag ska sätta mig på tåget mot Halmstad.
Datorn får följa med. Och kameran.
Det kan finnas tårtor som jag måste föreviga.

Sverige är ute ur hockey-vm,

och hade inte varje nyhetssändning upprepat detta så hade jag glömt det.
Jag älskar både hockey och Tre kronor, men analyserandet efter matcherna är jag helt ointresserad av.
Man vinner eller förlorar lite beroende på dagsform.
Igår var Tjeckien bättre.

Det finns viktigare saker att tänka på.
Som att Tony Irving hotar att hoppa av Let´s Dance.

Jag har inte ätit sådana här sedan vår resa.

Från M&M world

Är inte särskilt sugen.

Donna Summer är död.

Hon sätter lite fart på kvinnorna i Sonjas sista vilja.

Hon satte fart på mig också då det begav sig.
Disco.
Det var min era, det.

What´s up with the kisseri på nätterna?

Va? 50? Sa ni verkligen det?
Inte för att jag har lust att lämna ut släkten på min blogg, men mellan dig och mig så tror jag att det kan vara ett arv i rakt nedstigande led från mormor via mamma till mig.
Jag ser nämligen en trend.
Det har varit på samma sätt i över en månad.

Tror jag måste googla.

Det kommer ju att bli otroligt roligt

att träffa alla författare och Lotta Bromé i morgon, och den jag är mest nyfiken på är tårtbakaren Linda Lomelino. Tänk om hon har bakat till eventet? Jag älskar tårtor.

Linda ligger HÖGT på försäljningslistan med den här.

I Halmstad:

Författarna som är med oss denna lördag är:

Åsa Hellberg, debuterande skönlitterär författare i den snabbt växande genren romantiska komedier. Åsa har nyss släppt sin bok Sonjas sista vilja som räknas bli en storsäljare.

Dag Öhrlund, som tidigare haft stora framgångar med författarkollegan Dan Buthler. Nu kommer hans första, helt egna,spänningsroman, Till minne av Charlie K. Ges ut i maj.

Lisa Lemke, är frilansande matkreatör, matstylist och tv-kock. Hon arbetar med att laga, skriva och styla mat för tidningar, böcker, radio och tv. Hennes bok Till sommaren har just kommit ut.

Anna Fredriksson, debuterade med romanen Sommarhuset 2011 som hyllades i SVTs Gomorron Sverige med orden ”En varm och känslomässigt väldigt stark bok.” I sommar är hon aktuell med Lyckostigen.

Linda Lomelino, tårtfantasten från Halmstad som driver bloggen call me cupcake. Våraktuella Lomelinos tårtor är en hel bok full av himmelska tårtor – så vackra att man nästan inte tror att de är på riktigt.

Suzanna Dilber, skådespelare, översättare och regissör. Dubbelexponering är hennes drabbande debutroman. Om vad kärlek är, och inte är.

Tinker, tailor, soldier, spy.

Jag såg den igår. Bra som tusan. Fantastiskt foto.
Colin i en lite ny roll.

Betyg Se för tusan. Men vänd aldrig bort blicken för då kan ni missa viktiga detaljer.

Det här är troligtvis den enda provrumsbild

ni någonsin kommer att få se på den här bloggen.
Långt och blommigt blev casual vitt och lite beiget.
Inte för eventet på lördag utan för det vanliga livet.
Ja, just det. Kappahl.

Vet ni,

att ibland går jag tillbaka och tittar på mina bilder från New York och då blir jag jättelycklig.

Det gåååår inte.

Den hellånga klänningen jag köpte för ett par veckor sedan får gå tillbaka till butiken. Om de vill ha den utan kvittot som är försvunnet.
Alla lappar sitter fortfarande på.
Hoppas, hoppas.
Jag ser ut som en midjelös låda i den, och då spelar det ingen roll att färgerna är hur vackra som helst.

Där gick alltså ett av mina alternativ för helgen i Halmstad bort.
Möjligtvis dammar jag av en gammal Odd Molly.
Molly och jag är inte bästa vänner, även om min wrap faktiskt är helt okej.

Det fanns en ledig tvätt-tid bara så där.

Alltså kör jag en liten extratur idag.

Och så ska jag skriva. Inte för att lusten är så stor just idag, jag skriver ändå.
Texten blir varken bättre eller sämre av lust, det har erfarenheten av tre manus gett mig.

Att det känns lättare att skriva de dagar det kliar i fingrarna är en annan sak.

Hellbergs väskblogg presenterar

Karen Millen förstås.

Om utsidan är zebrig måste ju insidan var leopard.

Åh nej,

hur ska detta gå.

På dagens kompisfika tror jag att jag

ska slå till med en cappuccino minsann.

I morgon är en röd dag även för mig, i alla fall så länge skriva bok är en hobby snarare än något annat (och då pratar vi verkligen inte om tidsåtgången), vilket betyder att jag inte behöver lägga mig bustidigt och att jag därför skiter i om kaffet håller mig vaken ikväll.

Bra tänkt, Hellberg.
Onsdag och nästan som en fredag. Vad säger vi om det?

Så många böcker, så lite tid.

Just nu läser jag i alla fall Manne Fagerlinds "Berg har inga rötter."
En historia berättad inifrån, skulle man kunna säga. Ljuvligt språk.
Jag läser den långsamt, i motsats till hur jag annars sveper med ögonen över boksidorna.

Manne hänger dessutom på bussbakar.
Det är supercoolt.

Electron fungerar i USA

Sonen och jag googlade det som tusan innan vi åkte eftersom det är det kortet som ungdomar använder, och hittade inte några bra svar. Han har ett Visa electron från Nordea.

Nu kan vi i alla fall meddela alla som söker information om detsamma att kortet fungerar finfint, men att man ska tänka på att också ha med legitimation/pass.
Det hade inte vi (sonen) men tack vare att jag var med gick det bra utan.

God morgon.

Onsdag, vad härligt!

Jag ska ju snart åka till Halmstad. Eller snart å snart. På fredag. Men ni vet vid det här laget hur hispig jag är när jag ska åka någonstans. New York eller Halmstad, same same.

Och vilka kläder ska jag ha under bokeventet?
En hellång härlig sommarklänning eller en knallrosa kavaj och vita byxor?
Jag packar både och för säkerhets skull.

Men det är på fredag. Nu är det onsdag och jag ska dricka upp min tredje kopp kaffe.
Tjohej.

Jag följer Magdalena Grafs blogg.

"Jag är så nervös att det känns som ett litet gäddhuvud tittar ut mellan skinkorna här i taxin."


Hahahaha.
Klicka här.

21.55 på femman

GCB (Good Christian Bitches som sedan fick ändras till GC Belles ...)
Jäkligt rolig.

Dagens något tjatiga tv-tips från förorten. Men bra är bra och måste lyftas fram.

Jädrar i min låda

som jag har sovit.
I två timmar.
Var alldeles snurrig när jag plötsligt vaknade.

Nu vet jag var jag är, vad jag heter och att det var min unge som ringde på.

Jag lottade ju ut två böcker

till de som städade gården i lördags, och igår signerade jag den andra.
Jag varnade den äldre kvinnan för snusket, men hon bara log och tyckte att det var trevligt.
Och så sa hon att det behövde skrivas fler böcker om förändring, eftersom det är ett viktigt ämne.
Själv skriver hon kåserier.
Och heter Sonja.

Naturligtvis vaknade jag tidigt idag också

med nästäppa, överfull blåsa och svanskotan from hell.
Där har ni den. My morning story.

För er som vann böcker kan jag meddela att de borde landa i era brevlådor idag.


Ungefär så.
Tisdag.
En bra dag i förorten.

Jag har varit på väldigt trevligt event med

Susanne.Boll ni vet.
Vi fick förhandstitta på tre avsnitt av en störtskön ny tv-serie som ska sändas på Canal+.
Girls heter den och handlar om fyra unga tjejer i New York som kämpar med allt från jobb till kärlek och könssjukdomar.
Grattis ni som har Canal+. Det har inte jag.

Och jag har fått en recension till.

Av Bim, som även recenserade min första. Klicka här.
Tusen tack, Bim!

Smet in på Bokia för att kolla läget

och då fick jag se annonsen (på dator) som ska in i vår lokala tidning och på skyltar i Farsta centrum.

Sedan gick jag till Akademibokhandeln och fick skriva en liten skylt som sattes vid boken.
Personalen köpte till och med en bok som jag signerade.

Heja Farsta!

Vill ni höra något mer galet?

Sonjas sista vilja har sålt så bra att förlaget måste trycka en omgång böcker till.
Det är så tokigt och roligt att jag förstår att jag har svårt att sova på nätterna ...

Nu tillbaka till trean och verkligheten.

Medan jag tror att alla listor driver med mig,

återgår jag till det som är verkligt *host*, det vill säga dagens skrivstuga.
Favorit i repris.

Och nu såg jag att

min bok, MIN BOK, ligger på topplistan från förra veckan även på Bokus, plats 10.
Kolla själva om ni inte tror mig. Tralalalalalalalalalalalalalalalalallalalallaallalalalalaalla.

God morgon.

Jag är fortfarande lite prillig över min 28:e plats på Adlibris "populärast just nu" - lista.
I natt drömde jag att Sonjas sista vilja också hade kommit ut i pocket, en fejkvariant med trubbiga kanter där sidor satt huller om buller och där omslaget var aningen snett ...
Det är så besatt jag är av min bok just nu.

Tur då att jag ska ägna mig åt trean idag.
Ikväll ska jag träffa ett par skrivbrudar.
Hurra.

Heja

My Skarsgård.

Det blev inte ett dugg av illamåendet,

istället lyckades jag för en gång skull få till en träff med min väninna i västerort. Det hänger ofta på hennes flygplan och om hon blir utkallad på stand-by eller inte, och idag gällde det inte ens henne utan en annan flygande väninna.
Krångligt, men träffen och kaffet på verandan blev av.

Nu har vi grillat igen och lägenheten stinker av oset från balkongen.
Det är det värt, jag är mätt och ska lägga mig ned.
Visst smälter maten bäst om man ligger?

Jag blev så illamående

att jag la en plastpåse bredvid mig i soffan.
Vi får se vad det blir av det.
Ingenting förhoppningsvis för jag ska snart åka till Hässelby och fika med min bästis som grät när hon fick Märtas recension uppläst för sig i telefon.
Vi får se om hon skrattar eller gråter när hon läser boken.
Hon ska få den idag.

Jag har aldrig blivit refuserad

på riktigt eftersom jag har fått avtal med ett förlag samtidigt som ett annat har tackat nej.

Vi kan snacka om tur med nålsögat. Och tajming. Jag tror att det är betydligt viktigare än vi tror.

Den första boken kom precis när man hade börjat prata om problematiken.

Sonjas sista vilja är unik även på sitt sätt. Troligtvis är jag en av de första som skriver romantisk komedi om kvinnor och män i 50-års åldern.

Att vara bland de första är viktigt. Förlagen letar efter det som är nytt.

Jag har haft en jädra tur, för vad som är på gång är verkligen ingenting jag sitter och funderar på innan jag skriver mina manus.

Då är tvätten på plats i maskinen

och jag fortsätter skriva. Idag går det lättare.
Tjohej.

För övrigt kan jag berätta att det här nog var den godaste efterrätten jag åt i New York.
Någon äppelgrej.

Det är inte okej att vakna fyra

och sedan vifta med tårna i närmare en timme. Mina gropar under ögonen får aldrig en chans att återfyllas av det dom nu ska bli återfyllda av ...

Jag kan vara på för gott humör, vara för glad i att kliva upp.
Ny dag, tjohooo. Så, ungefär.
Lite som att ha resfeber varje dag.

Idag ska jag i alla fall tvätta, träffa antingen en eller en annan kamrat och sedan försöka skriva lite på trean.
Ni då?

Jag har hämtat sonen från jobbet idag.

Det pågår existentiella funderingar här just nu, och det var trevligt att få fortsätta samtalet om dem under en bilresa, om än kort.

Skrivdagen gick trögt men framåt. Och det är framåt som är det viktiga. Jag har varit här förut och jag vet att om jag bara jobbar på så släpper det.

Hur mår ni? Har ni en skön lördag?

En timme blev två.

Där ser man.
Nu måste jag verkligen handla och så får jag återgå till skriverierna senare.
Vad tror ni om lövbiff?

Min mamma har varit här,

och tack vare det hittade jag en PAJ i min frys.
Det är första gången en sådan hittat dit kan jag meddela.
Mycket gott när jag för en kamp med min berättelse. Jag längtar tills jag har skrivit ungefär 30 000 ord, då brukar det lossna.

Nu en timmas sömnkompensation, sedan på det igen.

En fjärdedel av mina böcker kom igår,

det betyder att ni som vann varsitt exemplar kan se fram emot att få dem i veckan. Hurra.

Det är städdag i min bostadrättsförening idag och jag sitter djupt försjunken i mitt manus istället för att skura stolar till pergolan. Alltså skänkte jag två böcker som de kan lotta ut bland alla städare, och så kändes det plötsligt mycket lättare att sitta inne istället för att vara ute och ta tag med föreningen.

Jag passade på att gå och handla kattsand när jag överlämnade böckerna. Det finns ingen som är så olycklig över en smutsig toalett som min katt och det påverkar min skrivförmåga ...

Dagens

skrivstuga ser ut så här.
Vi hörs senare.

22.8 kilo av ifall.

Innan vi åkte föreslog jag att vi båda skulle använda den där jättestora väskan som rymmer så mycket. Vi skulle vara borta i fem dagar, så jag såg inte att det skulle bli några problem.

Det var tills jag började packa, och insåg att jag var tvungen att ha med mig fyra par skor, fyra kavajer/jackor, och väldigt mycket annat, ifall.
Vad ifall bestod av vet jag fortfarande inte, jag bara vet att ifall är en faktor när jag ska åka någonstans.

Så det blev två väskor.Fulla redan när vi åkte.
På JFK, när vi skulle åka hem, vägde min jättestora väska 200 gram mindre än maxvikten på 23 kilo.
Vi var borta i fem dagar.
Jag shoppade ett par Converse och O-Magazine.

Sa jag att min stora väska gick sönder?

Jag skulle/ville verkligen inte vakna så här tidigt

idag, men två koppar senare känns det okej.

Jag ska snart öppna dokumentet som innehåller trean.Som vanligt petar jag mycket i början eftersom jag inte har en aning om vart storyn tänker gå, och då blir det mer pet än skriv.
Nu har de nya huvudkaraktärerna i alla fall fått namn, ålder och adress ... det är en bra början.

I min förort regnar det just nu. Visst ska det bli en sådan dag idag?

Blandat bandat från Farsta.

T-bone steken, den färdigmarinerade från Konsum, var fantastisk. Till detta stora köttstycke serverades enbart grönsaker, en blandning av färska och kokta, samt  tzatziki.

Senare serveras smothie på jordgubbar, ett stycke banan och resterna av yoghurten eftersom den här familjen just nu avstår godis som annars är vanligt på fredagar.

Samma familj (läs jag) ska se Julie och Julia på trean klockan åtta.
Se den om du inte har gjort det redan. Det har jag, men jag ser den gärna en gång till.
Jag förstår inte hur en skådespelare med så karakteristiskt utseende som Meryl Streep, fullständigt kan få mig att glömma att hon inte är Julia Child.

Och så här fint var det på Bokia i Farsta  idag.

Vi firar min första recension

genom att lägga en T-bone på balkonggrillen.
I min förort är det en strålande kväll på alla sätt och vis.

Åh, jag blir så glad så att

tårarna sprutar.
Märta, Märta, Märta. (Klicka på namnet)

Jag skrev först ebba. För att jag var till mig och fick en blackout. Det här är min första recension.
Men det är klart att det är Märta. Hon som blåser på, ni vet.
Jag är lite kär i henne.

På fredag åker jag till Halmstad.

Med tåg. Jag väljer gärna det färdmedlet om jag kan. Tycker det är mysigt.

På lördag är det ett stort bokevent på Tylöhus där jag medverkar tillsammans med Dag Öhrlund från mitt förlag samt ett gäng författare från Bonniers.
Moderator är Lotta Bromé.

Sonen är snart vuxen och får passa katten när mamman gör viktiga saker som att prata om böcker.

Bjäre Bokhandel

tipsar om morsdags-present.

Oj, oj, oj

vad bra vi skulle skriva på den här terrassen.

Jag följer bloggar för att de

ska dyka upp i min bloggroll  när de uppdateras.

Trots detta händer det med jämna mellanrum att de jag anslutit mig till försvinner. Såsom Joanna - och Annas bloggar till exempel.

Skärpning Blogger.
Så här vill jag inte ha det!

Jag tänker på Kerstin Ekman.

Varför jag tänker på just  henne vet jag inte.
Anyway, så tror jag att hon är en betydligt coolare katt än jag.
Hon sover säkert gott på nätterna och bryr sig inte så alldeles värst om boksläpp och kommande böcker.
Troligtvis har hon ett litet leende i mungipan när hon väl vaknar, mycket väl medveten om att hon inte har något att oroa sig för. I alla fall inte när det gäller hennes böcker.

Nu har jag inte läst ett enda av Ekmans alster. Hade jag sovit bättre om jag hade gjort det?

Band går aldrig att backa, men det är aldrig för sent att ta tag.
Jag börjar med "Grand final i skojarbranschen."

Så där ja.

Nu har Läckberg roligt när hon dansar.
Heja!

Alltså, mina bloggkompisar ...

Först ut var Märta, som har tjatat på sin bokhandlare så att hon kom ut genom dörren och hojtade idag.

Från Märtas Bokhandel

Och sedan har vi Annika, som har haltat sig igenom centrala Stockholm på bruten fot (hon säger stukad, men det tror jag inteett dugg  på) och till sist fick en butik att packa upp böckerna.

Från Annikas Bokhandel

Fattar ni vilka brudar som hänger här och som jag får hänga hos?

På Griffins

och träffade kusin vitamin Christian.
Han var på väg till Fjällbacka för att jobba med ett bröllop.
Vet ni hur fint det är i Fjällbacka så här års?
Anyway. Jag fick damma av bohuslänskan och umgås med släkten. Vet ni hur sällsynt det är sedan jag flyttade till Stockholm för 26 år sedan?

Jag åt lax och min skrivkamrat råbiff.

Restaurangen är superläcker och maten lika god som sig bör.
Boka bord är tipset för dagen.

TJOHOOOO.

Direkt in på Adlibris Topphundralista på 44:e plats.

Tusen Tack, det är tack vare er!!!

Ruskigt bra pris

på Cdon där boken ingår i en kampanj kallad "Boknyheter".
Sån´t får man veta om man googlar sin titel. Och det gör man. Ibland flera gånger på en dag.

Nu blir det inte så mycket av den varan idag, i alla fall inte mitt på dagen när jag ska äta lunch med en skrivkollega.
Det ska bli oerhört trevligt, inte minst för att vi ska äta hos min kusin Christian på Griffins.