tisdag 22 maj 2012

Det är varken bra eller dåligt,

men jag klarar inte klet och smet. Varken i text eller i verkligheten.

Smet kan vara ord som "håller om" i ett kommentarsfält, eller "kramen". Hu. Funkar inte på mig.
"Gumman" är alltid klet om det inte sägs till en dotter.

Eller så kan det vara i kommunikation när någon tycker synd om, lägger huvudet på sned och frågar hur det är med darr på rösten.
DubbelHu!

Jag skulle aldrig någonsin berätta något som jag misstänker kan framkalla det jag kallar smet (och som för er säkert är vanlig omtanke).
Berättar jag något här så twistar jag det såpass att ni inte kan bemöta det med klet av typen "Åh, söta gumman, så ledsen. Här kommer kramizen. Önskar jag kunde hålla om på riktigt."
Jag ryser till och med när jag skriver det.

Nä. Här tar vi bohuslänska tag. Skakar fast hand och säger skärp till dig.
Det är mycket bekvämare.








16 kommentarer:

Agneta sa...

Kjamizen!

Agneta sa...

Kunde inte låta bli!
:)

Åsa Hellberg sa...

Ha, försök inte med mig!

Författarvisionären Ebba sa...

Vilken j*kla tur att jag läste det här innan jag skrev inlägget på min blogg idag - kanske hade gjort bort mig alldeles annars. Vem vet? "Handslag!"

Åsa Hellberg sa...

Haha, jag tror inte att du är särskilt kletig.

Märta sa...

Kramen skriver jag jämt och ständigt men börjar någon peta in Z:an och gummor och grejer får jag rys.
Har överseende med det mesta men skulle maken få för sig att börja prata bebisspråk och gulla med mig tror jag tammetusan han åkte på en lavett. :)

Simona sa...

Knasboll.

Simona sa...

Handslag.
Hah hah haaa. Det ska jag börja med.

*handslag*

Spader Madame sa...

Beror på, tror inte att jag är jättekletig, men ibland smackar jag på med både kramar och pussar.

Värre klet är alla statusar som kopieras och kladdas runt som kedjebrev på FB. Tycker jag. Men om jag blir kletig någon dag får du bara ha överseende och tänka att hon är säkert full. Här skulle jag förut ha tjongat in någon smiley, men det törs jag inte här hos dig nu för tiden...

Åsa Hellberg sa...

Haha, heja lavett.

Åsa Hellberg sa...

Jag har aldrig någonsin sett eller hört klet hos dig!

Åsa Hellberg sa...

Ja, gör det!

Joanna Björkqvist sa...

Riktigt roligt och analytiskt inlägg. Inte vågar jag göra en smiley (har ju läst din blogg ett tag) efter mina ord nu - hehe.

Ojdå, nu skrev jag hehe. Det är nog galet det med! ;)

(Sjutton, där kom ju smilyesen ändå!)

Jag checkar ut. Utan kramen. Och absolut inga kramizzar.

Bara ett kort Godnatt.

Godnatt är artigt. I like.

(Men varifrån kom engelskan??? Det är inte Facebook med gillaknapp det här - det är en blogg)

Nu så.

Skärpning.

Harkel.

(DET är fånigt och pinsamt. Slås nästan bara av *harkel*)

Guuuud, hur avslutar jag denna kommentar????

Inte med en massa frågetecken i alla fall, för det är inte en frågespalt jag kommenterar på, utan en blogg.

Nä, jag ger upp.

Jag gillar ändå inte avslut.

Klickar bara på Publicera. OMG, ska detta publiceras?

Tydligen.

Spader Madame sa...

:-)

Åsa Hellberg sa...

Haha. Ja, det ska tydligen det.

Agneta sa...

Hahaha! Joannas kommentar...! :))