fredag 24 juli 2009

En fråga i kommentarsfältet

"Hej igen jag kom på en sak till - hur kom du till insikt att du att du själv var medberoende?Det kan vara ganska svårt - även om man har jobbat med sig själv en tid på andra sätt."

Svar:
Det kom jag inte på själv:), jag trodde att jag gjorde helt rätt som tröstade, stöttade, kramade, berömde, bekräftade och kontrollerade varje steg han tog.

Först när jag var på väg att gå under själv bad jag om hjälp och förstod då hur djupt jag hade gått in i hans beroende...och blivit det vi kalla med-beroende.

Hans beroende styrde det jag sa, det jag gjorde och det jag tänkte.

Inte för att han bad om det - han har alltid tagit eget ansvar för sin sjukdom och har inte vid ett enda tillfälle påstått att det har berott på mig - utan för att jag inte visste bättre.

Jag förstod inte att jag skulle sätta gränser, tänka på mig själv och låta honom ta ansvaret för sitt tillfrisknande.

Jag trodde att om jag bara visade honom hur betydelsefull han var så skulle ha sluta med sitt missbruk. Om jag bara älskade honom ännu mer så skulle han sluta ta kontakt med andra...

Det blev precis tvärtom.

4 kommentarer:

Anonym sa...

hej igen
Nu kommer en följdfråga på ditt svar:
Hur vet du hur långt du kan gå - i ditt sätt att ge kärleksbetygelser?
Hur vet du när det blir fel för honom och när du gör det i din medberoendepersonlighet (eller hur jag ska uttrycka det)- och när det är sunt?
Kan det vara sunt av dig och ändå bli fel för honom?
Om så är hur tacklar du det?
För det måste vara frustrerande att behöva hålla tillbaka något som egentligen är naturlig?
Sanna

Åsa Hellberg sa...

Hej Sanna.
Det är inte så svårt som det kanske låter.
Om jag ger kärlek utifrån det JAG känner blir det inte fel.
Om jag däremot ger kärlek för att någon annan vill/kräver/behöver det är jag fel ute.

Om det är sunt för mig och fel för honomn ligger problemet hos honom, och det är inte min uppgift att lösa hans problem.

Jag är bara ansvarig för mina känslor och mina handlingar, inte någon annans.

Anonym sa...

hej igen

Tack för svaret
Klart som korvspad :)- egentligen

Sanna

Åsa Hellberg sa...

Hej igen. Ja, egentligen. Men under medberoendet var allt upp och ner och jag gjorde precis tvärtom:)