garantier och är det något som mina år på jorden har lärt mig så är det att inte finns några.
Med den insikten kan man välja.
Antingen kan man gömma sig bakom en massa skit eller så kan man försöka lära sig leva med den vetskapen och vara så snäll mot sig själv som möjligt (jag har testat båda vill jag gärna tillägga).
Är man snäll står man bättre rustad den dagen livet serverar en överraskning.
För mig innebär snäll mot mig till exempel att förlåta vad andra gör, eftersom jag inte vill bära deras misstag i mitt huvud.
Det innebär också att vara ofantligt tacksam för det jag har eftersom jag vet att det kan tas ifrån mig på ett ögonblick.
För mig handlar det också om att göra gott för andra istället för att hela tiden fokusera på mig och mitt; att släppa självupptagenheten som har varit en alltför stor del av mitt liv tidigare.
"Hur vet jag att det inte händer igen" kommer upp nästan i varje samtal med mina klienter.
De vill veta, precis så som jag ville.
Den enda relation jag kan garantera att du ska ha resten av ditt liv är den till dig själv.
Var rädd om den.
3 kommentarer:
Klokt. Som så mycket annat du skriver.
När vårt första barn dog trodde jag att dosen av helvete var uppfylld, att inget mer ont kunde hända. Men ingen är skyddad, det finns ingen maxdos o som du sa, absolut inga garantier. Vi fick begrava ännu ett barn, sen föddes två barn alldeles för tidigt varav den yngsta är multihandikappad. När lugnet lagt sig blev jag själv svårt sjuk. Men inte en endaste gång har jag ställt frågan "varför jag" utan istället vänt det o sagt varför inte just jag? Vi lever, vi har ett bra liv, vi älskar varandra o tar tillvara tiden till sista minuten. Jag dricker dyrt vin, jag umgås endast med människor jag tycker om. Jag ger ofta komplimanger o tackar när jag får beröm. Jag gillar livet, det svarta o det bubblande underbara.
Susanne; och du med eftersom du håller med:)
Madlar; tusen tack för att du delar med dig av din historia, det betyder mycket.
Skicka en kommentar