Vi pratade om det häromdagen, fästmannen och jag, hur saker och ting verkar falla på plats när man väl börjar göra rätt val.
Det är nästan som om man helt plötsligt hade "tur".
Så är det ju inte, men framgång (såsom jag själv definierar det) verkar ge framgång. Ändrar jag på ett område, kommer andra områden att påverkas.
Totalen är alltid 100%, och det är vad som finns i totalen jag kan påverka. Mer av gott ger mindre av ont.
Jag vet att jag har sagt det innan, men vissa saker tål att upprepas...ofta.
tisdag 7 april 2009
Mål
För att förändra sitt liv krävs lite olika saker, men en väldigt bra början är att ha ett mål.
Ett specifikt sådant, så man vet åt vilket håll ska gå. Målet kan vara något man vill slippa, det kan också vara något man vill till.
Min egen förändring kom för att det var tvunget.
Det var ingenting jag hade "gått och funderat på", jag hade helt enkelt inget annat val.
Jo, det är klart jag hade, men ett annat val hade kunnat sluta med katastrof, så min kloka självbevarelsedrift sa; Åsa,det är dags nu.
För första gången i mitt liv gjorde jag en plan som inkluderade en person; mig själv.
Det övergripande var att jag skulle må bra igen. Det blev dock ett alldeles för vitt begrepp så jag fick plocka ner det till delmål:
Ett specifikt sådant, så man vet åt vilket håll ska gå. Målet kan vara något man vill slippa, det kan också vara något man vill till.
Min egen förändring kom för att det var tvunget.
Det var ingenting jag hade "gått och funderat på", jag hade helt enkelt inget annat val.
Jo, det är klart jag hade, men ett annat val hade kunnat sluta med katastrof, så min kloka självbevarelsedrift sa; Åsa,det är dags nu.
För första gången i mitt liv gjorde jag en plan som inkluderade en person; mig själv.
Det övergripande var att jag skulle må bra igen. Det blev dock ett alldeles för vitt begrepp så jag fick plocka ner det till delmål:
- Jag skulle bli coach, och gå alla utbildningar jag hade råd med.
- Jag skulle främst arbeta med den problematik som jag känner till och brinner för.
- Jag skulle starta ett eget företag.
- Jag skulle skriva en bok om det som hade gjort ont, men också gott (detta paradoxala...)
- Jag skulle föreläsa om problematiken jag skriver om.
För att nå varje delmål fick jag göra en egen plan för vart och ett av dem. För att nå det första fick jag prioritera om min ekonomi (och skoinköp), sälja min nya bil och lägga de pengarna på min utbildning.
När jag skrev boken hade jag en egen deadline. Min plan var att den skulle vara förlag tillhanda i mitten av december, och det var den också. Jag hade då haft två inbokade skrivperioder, hela maj och hela september. Juni till august hade jag sommarlov. Oktober och november handlade om justeringar och diskussioner med vänner med samma slags problematik.
Företaget startade jag under förra året, och det var inte särskilt svårt. Jag fick god hjälp på en "starta eget" dag.
Föreläsningarna är i pipeline just nu. Jag vill avvakta releasen av boken, men planen är att ha den första innan utgången av 2009.
Att jag idag arbetar som coach har ni hajjat va? :)
Hajjar ni också hur bra det är att ha ett mål...och att handling och en plan är viktigt? Bra, då finns det inga hinder för att sätta igång, om det är förändring du vill ha och kanske behöver.
Lycka till!
måndag 6 april 2009
Mellanmål
Om Risifrutti ringde skulle jag inte bli förvånad.
De skulle troligtvis säga att de har hittat rikets bästa konsument, och erbjuda mig ett reklamkontrakt som vida överstiger normalgaget för dylika uppdrag.
Kvällskvist
Den ville sig inte bättre än att jag blev solokvist även denna kväll. Sonen är med vänner på bio, och mannen är på Hovet och hoppas och ber att AIK får däng av Södertälje.
Själv planerar jag morgondagens gruppcoaching, gör anteckningar efter dagens möten och funderar på jag kanske ska umgås lite med Stiegs karaktärer igen.
Hoppas att ni också får en skön kväll!
Själv planerar jag morgondagens gruppcoaching, gör anteckningar efter dagens möten och funderar på jag kanske ska umgås lite med Stiegs karaktärer igen.
Hoppas att ni också får en skön kväll!
Tur
Har man begåvats med modet att våga prata högt har man haft en väldig tur.
Vi som törs får högre betyg, bättre vård, snabbare service, leenden, seenden och dessutom är det enklare för oss att skaffa ett jobb om vi behöver det.
Jag tänker ofta på de som inte vågar, är blyga och kanske tillbakadragna till sin natur.
Hur känner de när de som vågar ta plats svischar förbi köer och får MVG utan synbar ansträngning?
Om du både har dyslexi och är blyg, hur får läraren då veta hur himla duktig du egentligen är?
På min sons förra skola tränade man på att prata inför varandra redan i 6-års. Då vågade vissa barn inte ens säga sitt namn högt, men med träning och uppmuntran gick det bättre och bättre.
Idag är dessa elever fortfarande lite blyga, men de vågar prata inför sina klasskamrater och de vågar räcka upp handen. De är trygga, för de vet att de kan.
Jag önskar att fler lågstadieskolor arbetade just med att lära barnen att vara trygga i att prata lite högre.
Det blir så ofantligt mycket lättare för dem när de blir större och andra börjar med sitt svischande.
Vi som törs får högre betyg, bättre vård, snabbare service, leenden, seenden och dessutom är det enklare för oss att skaffa ett jobb om vi behöver det.
Jag tänker ofta på de som inte vågar, är blyga och kanske tillbakadragna till sin natur.
Hur känner de när de som vågar ta plats svischar förbi köer och får MVG utan synbar ansträngning?
Om du både har dyslexi och är blyg, hur får läraren då veta hur himla duktig du egentligen är?
På min sons förra skola tränade man på att prata inför varandra redan i 6-års. Då vågade vissa barn inte ens säga sitt namn högt, men med träning och uppmuntran gick det bättre och bättre.
Idag är dessa elever fortfarande lite blyga, men de vågar prata inför sina klasskamrater och de vågar räcka upp handen. De är trygga, för de vet att de kan.
Jag önskar att fler lågstadieskolor arbetade just med att lära barnen att vara trygga i att prata lite högre.
Det blir så ofantligt mycket lättare för dem när de blir större och andra börjar med sitt svischande.
Igår
Hur gick det med snälleriet, vad du vill och tacksamheten?
Jag hoppas att det gick bra och att du inte behövde leta alltför länge för att hitta bra tankar om dig själv.
Att gilla sig själv har många fördelar, och den främsta kanske att jag blir mindre känslig för vad andra tycker, tänker och säger om mig.
Ju mer fokus jag lägger på mina fördelar, desto mindre utrymme tar nackdelarna.
Den andra är att om jag gilllar mig, gillar jag oftast dig också.
Om mina fel och brister är okej, är dina det också.
När jag inte längre dömer mig kommer jag heller inte att döma dig.
Om jag har en grundad och god självkänsla kommer jag att ha lättare att hantera skiten när den kommer, för att den kommer är säkert. Det gör den till alla då och då, i olika grad.
Frågan är om jag ska dras med i raset då, eller stå lite stadigare så att jag känner en trygghet i mig själv?
Jag hoppas att det gick bra och att du inte behövde leta alltför länge för att hitta bra tankar om dig själv.
- Tog det lång tid så kanske detta är en övning du ska göra ofta, till och med varje kväll?
Att gilla sig själv har många fördelar, och den främsta kanske att jag blir mindre känslig för vad andra tycker, tänker och säger om mig.
- Jag är okej som jag är, med alla för - och nackdelar.
Ju mer fokus jag lägger på mina fördelar, desto mindre utrymme tar nackdelarna.
Den andra är att om jag gilllar mig, gillar jag oftast dig också.
Om mina fel och brister är okej, är dina det också.
När jag inte längre dömer mig kommer jag heller inte att döma dig.
- Jag behandlar andra utifrån vad jag känner för mig själv.
Om jag har en grundad och god självkänsla kommer jag att ha lättare att hantera skiten när den kommer, för att den kommer är säkert. Det gör den till alla då och då, i olika grad.
Frågan är om jag ska dras med i raset då, eller stå lite stadigare så att jag känner en trygghet i mig själv?
- Jag kan välja, och det kan du också.
söndag 5 april 2009
Snäll
Var snäll mot dig själv ikväll innan du släcker lampan för att sova:
- Tänk tre tankar om vilken härlig människa du är.
- Tänk på tre saker du har att vara tacksam för.
- Tänk på tre saker du vill mer än något annat (vill, inte vad du inte vill).
Har du en anteckningsbok så använd den.
Sov gott mina vänner.
Duell
Ikväll står Parlamentet, detta begåvade program, mot femmans tokiga hinderbanor.
Troligtvis blir det hinderbanorna, men jag låter sonen bestämma.
Vi skrattar rätt bra ihop, han och jag.
Våra största garv har vi haft när jag har haft högläsning ur Sune-böcker.
Tror jag läste högt ur dessa till han var 12. Inte för att jag behövde, utan för att det var vår grej och störtkul.
Det får bli söndagens boktips till hugade föräldrar.
Troligtvis blir det hinderbanorna, men jag låter sonen bestämma.
Vi skrattar rätt bra ihop, han och jag.
Våra största garv har vi haft när jag har haft högläsning ur Sune-böcker.
Tror jag läste högt ur dessa till han var 12. Inte för att jag behövde, utan för att det var vår grej och störtkul.
Det får bli söndagens boktips till hugade föräldrar.
Bröllop
Min lillebror ska gifta sig i juni.
Det kan hända att jag får lust att hålla ett trevligt litet tal.
Jag är känd för mina trevliga tal.
Det är inte alltid så att just den jag talar till tycker att det är så himla trevligt, men alla andra.
Så frågan är vem man ska tillfredställa denna gång; den stora massan eller en ynka person?
En lillebror som gråter av rörelse,
eller alla andra som skrattar så de gråter?
Det kan hända att jag får lust att hålla ett trevligt litet tal.
Jag är känd för mina trevliga tal.
Det är inte alltid så att just den jag talar till tycker att det är så himla trevligt, men alla andra.
Så frågan är vem man ska tillfredställa denna gång; den stora massan eller en ynka person?
En lillebror som gråter av rörelse,
eller alla andra som skrattar så de gråter?
Arg
Jag vet ju inte hur argsinta ni är, och varför i så fall. Ilska är intressant ur flera synvinklar tycker jag.
Det finns den kreativa ilskan, där vi äntligen får rumpan ur.
Det finns den förlamande ilskan, där tårarna rinner och det verkar som vi istället är ledsna.
Det finns den förblindande, där ilskan gör oss oseende för vad som egentligen händer och sker.
Den finns den okontrollerade, där vår aggression styr oss istället för tvärtom.
Det finns den som istället går inåt och förbittrar oss.
Det finns den som går inåt och till sist exploderar i illdåd.
Det finns den som går inåt och som pyser ut genom ord.
Det finns den som går inåt och stannar där för gott.
Ilska är intressant, men också skrämmande.
I alla fall för mig.
Det finns den kreativa ilskan, där vi äntligen får rumpan ur.
Det finns den förlamande ilskan, där tårarna rinner och det verkar som vi istället är ledsna.
Det finns den förblindande, där ilskan gör oss oseende för vad som egentligen händer och sker.
Den finns den okontrollerade, där vår aggression styr oss istället för tvärtom.
Det finns den som istället går inåt och förbittrar oss.
Det finns den som går inåt och till sist exploderar i illdåd.
Det finns den som går inåt och som pyser ut genom ord.
Det finns den som går inåt och stannar där för gott.
Ilska är intressant, men också skrämmande.
I alla fall för mig.
Landet runt
Det är inte kvinnornas relationer till män som jag lägger märke till när jag, med glädje, ser sex and the city. Det är relationerna kvinnorna emellan.
Jag har också turen att ha sådana vänner, en handfull som jag skulle kunna ringa mitt i natten om jag behöver stöd, hjälp eller ett skratt.
Ett par är mina bästisar från barndomen, andra har jag träffat som vuxen.
De har en sak gemensamt.
Ett väldigt stort och varmt hjärta.
Jag har också turen att ha sådana vänner, en handfull som jag skulle kunna ringa mitt i natten om jag behöver stöd, hjälp eller ett skratt.
Ett par är mina bästisar från barndomen, andra har jag träffat som vuxen.
De har en sak gemensamt.
Ett väldigt stort och varmt hjärta.
New York
Jag var på andra sidan landet, i San Fransisco,i slutet av ett annat decennium. Två veckor med
amerikaner som bara pratade om pengar, kokain och
stora bröst.
Jag är helt övertygad om att jag hade lite otur med
värdskapet, inte med Californien i sig.
Jag tar, istället för sällskapet, med mig att jag fick dricka vin på Falcon crest i Napa Valley, flyga pyttigt flygplan och spela på casino i Nevada.
Jag vet inte om det är så att pengar gör människor annorlunda, min erfarenhet av det är begränsad.
I mitt amerikafall fanns det en välbärgad, uttråkad påve och hans undersåtar som fjantade runt utan egen vilja.
Alla ville bli och vara som han.
Och just det var det märkligaste av allt, för han var inte ens trevlig.
20 år senare skulle jag vilja åka till New York, allra helst med min familj.
Då vet jag att det hade blivit roligt.
De är helt o-blasé. Den bästa egenskap man kan ha när man reser.
lördag 4 april 2009
Kl 18.44
Jag förutsätter nu att ni undrar hur det gick med Stiegs bok.
Jo tack, det gick inte alls.
Jag kom hem mycket senare än jag hade planerat (Grr) , och sedan var det ju det där med maten.
Nåväl, mätt och mindre grinig tar jag nu tag, och de första orden i prologen är; hon låg fastspänd med läderremmar...
Hu!
Jo tack, det gick inte alls.
Jag kom hem mycket senare än jag hade planerat (Grr) , och sedan var det ju det där med maten.
Nåväl, mätt och mindre grinig tar jag nu tag, och de första orden i prologen är; hon låg fastspänd med läderremmar...
Hu!
Humör
Det goda humör jag har begåvats med har idag spelat mig spratt, och känslan i kroppen talade om att det var jäkelskap på gång redan i förmiddags.
Problemet med den känslan är att den inte riktigt säger exakt vad det är, bara att det är "nå´t".
Den sitter mitt i magen, och stramar till utan förklaring och förvarning.
Nu är ju alla mina läsare emotionellt mogna människor så jag behöver nog inte förklara mer tror jag.
Den kallas lite diffust för magkänsla, och kan visst bestå av allt möjligt.
När min magkänsla är aktiverad säger den ofta till mig att jag inte är hungrig.
Enda möjligheten att tampas med den är att äta ändå.
Gärna fläskfilé.
Mums säger jag.
Absolut inte säger känslan.
Ibland är det bra att gå emot sina känslor, ofta hänger de på till sist.
Jag tänker helt enkelt äta mig tillbaka till munterhet.
Problemet med den känslan är att den inte riktigt säger exakt vad det är, bara att det är "nå´t".
Den sitter mitt i magen, och stramar till utan förklaring och förvarning.
Nu är ju alla mina läsare emotionellt mogna människor så jag behöver nog inte förklara mer tror jag.
Den kallas lite diffust för magkänsla, och kan visst bestå av allt möjligt.
När min magkänsla är aktiverad säger den ofta till mig att jag inte är hungrig.
Enda möjligheten att tampas med den är att äta ändå.
Gärna fläskfilé.
Mums säger jag.
Absolut inte säger känslan.
Ibland är det bra att gå emot sina känslor, ofta hänger de på till sist.
Jag tänker helt enkelt äta mig tillbaka till munterhet.
What a lördag
Om ni tror er få serverat en massa blogginlägg idag så kan ni ha rätt. Ni kan också ha fel.
Utöver mitt och Stieg Larssons umgänge är dagen oplanerad, och jag gör som jag vill.
"Bestämmer själv" är min tekopp denna dag.
Ja, det är klart att jag har borden och måsten, men jag bestämmer själv vad jag ska göra med det just idag.
Jag kan garantera att de inte försvinner.
Inga planer och ingen hänsyn.
Jag gör precis som jag vill, och det kan ju gå precis hur som helst.
Det kan hända att jag uppdaterar det här.
Det kan också hända att jag struntar i det.
See you later...maybe.
Utöver mitt och Stieg Larssons umgänge är dagen oplanerad, och jag gör som jag vill.
"Bestämmer själv" är min tekopp denna dag.
Ja, det är klart att jag har borden och måsten, men jag bestämmer själv vad jag ska göra med det just idag.
Jag kan garantera att de inte försvinner.
Inga planer och ingen hänsyn.
Jag gör precis som jag vill, och det kan ju gå precis hur som helst.
Det kan hända att jag uppdaterar det här.
Det kan också hända att jag struntar i det.
See you later...maybe.
fredag 3 april 2009
Ensam hemma
Nu ska här sjungas med.
Eventuellt kan jag tänkas ta ett och annat danssteg också.
Hellberg är solokvist och kan bete sig som hon vill.
Eventuellt kan jag tänkas ta ett och annat danssteg också.
Hellberg är solokvist och kan bete sig som hon vill.
Tips
Hasar du runt i hemmet i tofflor? Bra, det är bekvämt men inte särskilt snyggt, så håll dem för bövelen kvar innan för dörren.
Gör inte som coachen och tro att de också är användbara att kliva i stentrappor med.
Det är de inte, these slippery pink bastards.
Gör inte som coachen och tro att de också är användbara att kliva i stentrappor med.
Det är de inte, these slippery pink bastards.
Nyvilad
I vårt hem ska det piffas. Ja, inte själva hemmet då; det är sonen som ska putsas.
Planen är dusch, nagelvård, bortklipp av onödiga hårstrån som han tydligen har mellan ögonbrynen (?), herrdoft och sex sorters hårgrejjer.
Kroppen ska kläs i en ny fin vit t-shirt (av lika fint varumärke) och värsta jeansen som visar rumpan.
Den vita tishan är viktig eftersom laserljuset visst ska reflektera mot den så att den blir självlysande.
800 vitklädda 15-åringar i samma lokal ska dansa disco frisco, dricka läsk, charma och låta sig charmas.
De "strular" också har jag fått veta.
Detta är samma sak som att hångla, och "flest strul vinner". Man "strular" visst lite hit och dit med vem som helst, och att göra det med samma person en hel kväll är inte aktuellt. I så fall är man ihop, och då strular man inte längre.
Har man inte fått strula alls vore ett det nederlag, alltså är tänderna det sista som piffas till innan avfärd.
Den ansvarsfulla ( f.d överbeskyddande ) föräldern hämtar exakt 02.00
Planen är dusch, nagelvård, bortklipp av onödiga hårstrån som han tydligen har mellan ögonbrynen (?), herrdoft och sex sorters hårgrejjer.
Kroppen ska kläs i en ny fin vit t-shirt (av lika fint varumärke) och värsta jeansen som visar rumpan.
Den vita tishan är viktig eftersom laserljuset visst ska reflektera mot den så att den blir självlysande.
800 vitklädda 15-åringar i samma lokal ska dansa disco frisco, dricka läsk, charma och låta sig charmas.
De "strular" också har jag fått veta.
Detta är samma sak som att hångla, och "flest strul vinner". Man "strular" visst lite hit och dit med vem som helst, och att göra det med samma person en hel kväll är inte aktuellt. I så fall är man ihop, och då strular man inte längre.
Har man inte fått strula alls vore ett det nederlag, alltså är tänderna det sista som piffas till innan avfärd.
Den ansvarsfulla ( f.d överbeskyddande ) föräldern hämtar exakt 02.00
Inlägg 200
Ibland måste jag coacha mig själv, särskilt om jag har måsten på listan.
För att underlätta för mig själv börjar jag med det trista och avslutar med det som jag själv anser vara en belöning.
Dagens schema ser därför ut på detta vis.
För att underlätta för mig själv börjar jag med det trista och avslutar med det som jag själv anser vara en belöning.
Dagens schema ser därför ut på detta vis.
- Städa ur bilen så att alla sittplatser finns tillgängliga (tonåringar ska skjutsas i kväll)
- Dammsuga densamma och skura insidan.
- Tvätta utsidan (maskinellt).
- Bädda (nymanglade lakan).
- Handla mat.
- Laga mat (borde komma tidigare på listan, men måste anpassa detta till familjen).
- Vila efter maten (på de nymanglade lakanen).
- Läsa nya Damernas värld.
- Tänka att detta var ju ännu en bra dag.
- Somna
- Vakna 01.30 för att hämta på disco.
- Sonen välbehållen.
- Tänka vilken bra början detta var på nästa dag.
Retro
I sådana här klev jag runt på sjuttiotalet. Fram till -75 var de i trä, sedan kom de gudomliga platåvarianterna i gummi.
Ja, jag är gammal.
Ja, jag var med när Benny Andersson fortfarande var medlem av Hepstars och Abba inte ens påtänkta.
Ja, jag kan alla danssteg som John Travolta tog i Saturday night fever.
Ja, jag hade ögonfransar som liknade kråkfötter.
Ja, jag solade topless.
Ja, jag hade lager av brunkräm.
Ja, jag hade så tajta jeans att jag låg ned för att kunna knäppa dem.
Ja, jag skrev på skrivmaskin.
Ja, jag stencilerade det jag ville kopiera.
Ja, jag kommer ihåg den doften.
Ja, jag hade permanentat hår.
Ja, det var det enda håret man brydde sig om.
Det mesta på min lista kommer aldrig igen, men just platåträskorna kan vara på G.
Du läste det här först.
Hur gör ni?
Tidigare har jag redovisat att det inte finns några klara strategier bakom de inlägg jag producerar, det innebär dock inte att att jag slänger ner orden utan att nogsamt kontrollera att stavning, kommatering och annat jag retar mig på hos mig själv är åtgärdat innan publiceringen.
Ändå missar jag.
Någon annan än jag hade säkert struntat i mindre fadäser om budskapet ändå gick fram. Icke Åsa.
I vissa inlägg upptäcker jag fel efter 23 timmar, och trots att ni säkert redan har läst (och möjligtvis noterat) felet, kan jag inte låta det vara.
Alltså ändrar jag både en, två och sjutton gånger i mina egna texter.
Detta inlägg är en självtest.
Kan jag, trots eventuella språkliga missar, låta bli att peta i efterhand?
Vi får se.
LÅT STÅ!
Ändå missar jag.
Någon annan än jag hade säkert struntat i mindre fadäser om budskapet ändå gick fram. Icke Åsa.
I vissa inlägg upptäcker jag fel efter 23 timmar, och trots att ni säkert redan har läst (och möjligtvis noterat) felet, kan jag inte låta det vara.
Alltså ändrar jag både en, två och sjutton gånger i mina egna texter.
Detta inlägg är en självtest.
Kan jag, trots eventuella språkliga missar, låta bli att peta i efterhand?
Vi får se.
LÅT STÅ!
Fel av mig
Det var socialstyrelsen och inget annat.
Men det är en skitsak, det anmäls fortfarande fel myndighet!
Men det är en skitsak, det anmäls fortfarande fel myndighet!
God morgon
Nyheter;
Egentligen hade jag velat säga något om kycklingsabbotaget, men av det blir det intet. Inte heller kommer något om att Svennis har fått sparken.
Jag har viktigare saker att fundera på:
En person som inte har tillstånd för att omskärelse har skadat 4 små pojkar och anmäls för detta till länsstyrelsen?
Hur är det möjligt?
Vad sägs om att anmäla detta till polisen?
Är inte det ett brott?
Är det "kanske" okej att laborera med små pojkars könsorgan?
Alla dessa pojkar kom skadade till Astrid Lindgrens barnsjukhus, och där anmäler man alltså detta till länsstyrelsen som i sin tur kan välja att anmäla till polisen.
Har inte länsstyrelsen fullt upp med att kolla krogtillstånd, djurskydd och jordbruk?
Ska de numera dessutom bedöma huruvida det är okej att omskära pojkar lite hipp som happ?
Min åsikt är här glasklar; självklart ska det anmälas direkt till polisen!
Jag kan baske mig inte hitta en enda förmildrande omständighet, och betänk att jag är världsmästare på det.
Egentligen hade jag velat säga något om kycklingsabbotaget, men av det blir det intet. Inte heller kommer något om att Svennis har fått sparken.
Jag har viktigare saker att fundera på:
En person som inte har tillstånd för att omskärelse har skadat 4 små pojkar och anmäls för detta till länsstyrelsen?
Hur är det möjligt?
Vad sägs om att anmäla detta till polisen?
Är inte det ett brott?
Är det "kanske" okej att laborera med små pojkars könsorgan?
Alla dessa pojkar kom skadade till Astrid Lindgrens barnsjukhus, och där anmäler man alltså detta till länsstyrelsen som i sin tur kan välja att anmäla till polisen.
Har inte länsstyrelsen fullt upp med att kolla krogtillstånd, djurskydd och jordbruk?
Ska de numera dessutom bedöma huruvida det är okej att omskära pojkar lite hipp som happ?
Min åsikt är här glasklar; självklart ska det anmälas direkt till polisen!
Jag kan baske mig inte hitta en enda förmildrande omständighet, och betänk att jag är världsmästare på det.
torsdag 2 april 2009
Andra delen
På lördag vid 14 tiden går jag igång med andra delen i Milleniumtrilogin.
Sonen ska till sin farmor över natten, och fästmannen har sin ena dotter med kompis hos sig...alltså tänker Åsa läsa.
Ett kapitel i taget är inte min grej, jag vill kunna sträckläsa till ögonen säger stopp.
Jag räknar med att de gör det vid 13 på söndag.
Sonen ska till sin farmor över natten, och fästmannen har sin ena dotter med kompis hos sig...alltså tänker Åsa läsa.
Ett kapitel i taget är inte min grej, jag vill kunna sträckläsa till ögonen säger stopp.
Jag räknar med att de gör det vid 13 på söndag.
Skor
Det blir inga skobilder idag, ni ska få ett par i morgon istället.
Själv klädde jag på mina fötter ett par vita gummidojjor med hög kilklack idag, och helt plötligt kände jag mig både lång och ståtligt.
Det funkar fint när jag mest ska sitta ned, som idag på min kurs.
Tvärr är klackar värre när jag måste ta mig från punkt A till B, och den sträckan är över 500 meter.
Annat var det förr, då tog jag av mig klackarna när jag skulle sova. All övrig tid var jag och mina klackar ett.
De som kände mig då trodde att jag var just lång och ståtlig, de hade nämligen aldrig sett mig stå med annat än framfoten i myllan.
Träffar de mig idag tror de att jag har krymt.
De undrar dessutom vad det är för lurvigt rosa jag har på fötterna.
Själv klädde jag på mina fötter ett par vita gummidojjor med hög kilklack idag, och helt plötligt kände jag mig både lång och ståtligt.
Det funkar fint när jag mest ska sitta ned, som idag på min kurs.
Tvärr är klackar värre när jag måste ta mig från punkt A till B, och den sträckan är över 500 meter.
Annat var det förr, då tog jag av mig klackarna när jag skulle sova. All övrig tid var jag och mina klackar ett.
De som kände mig då trodde att jag var just lång och ståtlig, de hade nämligen aldrig sett mig stå med annat än framfoten i myllan.
Träffar de mig idag tror de att jag har krymt.
De undrar dessutom vad det är för lurvigt rosa jag har på fötterna.
I bortavaro
Nu har jag ju en hel del att säga efter ett ha varit borta ett par dagar. Ny inspiration, och mängder med klokskap serverat av mina lärare Per Bjergestam och Kjell Enhager.
Jösses vad de kan mycket.
Och de är inte ens fullärda, i alla fall inte om man frågar dem.
De har egna coacher, handledare, går kurser och utbildar sig så fort det finns en möjlighet.
När man tror att man kan allt stagnerar man, och som coach är inte det särskilt bra. Då sätter man sig över den man tror sig kunna hjälpa.
Och om jag inte inser att jag själv behöver hjälp och utveckling, hur kan jag då tro att det är bra för dig?
Jag längtar redan till nästa utbildningstillfälle i början av juni.
Men här och nu blir det pasta!
Jösses vad de kan mycket.
Och de är inte ens fullärda, i alla fall inte om man frågar dem.
De har egna coacher, handledare, går kurser och utbildar sig så fort det finns en möjlighet.
När man tror att man kan allt stagnerar man, och som coach är inte det särskilt bra. Då sätter man sig över den man tror sig kunna hjälpa.
Och om jag inte inser att jag själv behöver hjälp och utveckling, hur kan jag då tro att det är bra för dig?
Jag längtar redan till nästa utbildningstillfälle i början av juni.
Men här och nu blir det pasta!
onsdag 1 april 2009
Onsdag
Sitter i soffan och lyssnar på musiken som kommer från sonens rum. Ibland blir jag inropad för att lyssna på något nytt ackord han har skapat på sin dator.
Mitt gamla musiköra hör surheten direkt, men ibland kan falskt också bli intressant.
Falskt var uppe på kursen idag.
Hur hör man att det en människa säger inte riktigt stämmer? Om någon säger ja samtidigt som de skakar på huvudet kan man ju misstänka att det är något lurt. Eller om de haltar och påstår att de inte har ont.
Likaså om någon med oerhört sammanbitna käkar hävdar att allt är lugnt och fridfullt.
Vi har pratat mycket om hur vi som coacher läser de signaler vi får och hur viktigt det är att sätta fingret på dessa.
Som coach är det viktigt att kunna, och våga, spela på hela klientpianot...och träffa rätt tangenter.
Först då blir det ljuv musik som gör att klienten kan dansa igen.
Mitt gamla musiköra hör surheten direkt, men ibland kan falskt också bli intressant.
Falskt var uppe på kursen idag.
Hur hör man att det en människa säger inte riktigt stämmer? Om någon säger ja samtidigt som de skakar på huvudet kan man ju misstänka att det är något lurt. Eller om de haltar och påstår att de inte har ont.
Likaså om någon med oerhört sammanbitna käkar hävdar att allt är lugnt och fridfullt.
Vi har pratat mycket om hur vi som coacher läser de signaler vi får och hur viktigt det är att sätta fingret på dessa.
Som coach är det viktigt att kunna, och våga, spela på hela klientpianot...och träffa rätt tangenter.
Först då blir det ljuv musik som gör att klienten kan dansa igen.
tisdag 31 mars 2009
Jaha
Fästmannen frågar vad jag ska blogga om nästa gång, och det vet jag inte innan jag öppnar bloggen.
Från början var min tro att ni skulle skicka på mig en mängd bra frågor som jag som coach kunde hugga tag i, men då dessa har uteblivit får jag kreera mina inlägg lite som jag vill.
Vi kan dock fastslå att det inte finns någon plan.
Ni får det som ligger längst fram i hjärnan, och emellanåt är det bara ett tomrum.
Som nu när jag har läst klart min läxa. Boken krävde att jag var fullständigt fokuserad och tömd på det som var "mitt".
För att få hjärnfunktionen att komma tillbaka skulle jag behöva sova en timme, men det går inte för då somnar jag inte i kväll.
Kaffe har tyvärr samma effekt.
Alltså får jag sitta här med tomt huvud.
Jag behöver det inte förrän i morgon igen så det är okej.
Från början var min tro att ni skulle skicka på mig en mängd bra frågor som jag som coach kunde hugga tag i, men då dessa har uteblivit får jag kreera mina inlägg lite som jag vill.
Vi kan dock fastslå att det inte finns någon plan.
Ni får det som ligger längst fram i hjärnan, och emellanåt är det bara ett tomrum.
Som nu när jag har läst klart min läxa. Boken krävde att jag var fullständigt fokuserad och tömd på det som var "mitt".
För att få hjärnfunktionen att komma tillbaka skulle jag behöva sova en timme, men det går inte för då somnar jag inte i kväll.
Kaffe har tyvärr samma effekt.
Alltså får jag sitta här med tomt huvud.
Jag behöver det inte förrän i morgon igen så det är okej.
Ytterplagg
Dunjackorna är nu undanhängda.
Det gav oss en kvadratmeter till i hallen, tjoho.
Dessutom lyckades jag skaka fram lediga platser i min garderob genom att trycka in alla vinterlika kavajer och tröjor på en hylla som jag knappt visste att jag hade.
Compact living kräver organisation och det gäller för mig att passa på just precis när den där lusten infinner sig.
Man vet nämligen inte med mig när den återkommer.
Det har hänt mer än en gång att det tar stopp när hälften är klart, och det skapar ju ingen ordning.
Det är som om jag skulle blogga och helt plötsligt skulle orden ta
Det gav oss en kvadratmeter till i hallen, tjoho.
Dessutom lyckades jag skaka fram lediga platser i min garderob genom att trycka in alla vinterlika kavajer och tröjor på en hylla som jag knappt visste att jag hade.
Compact living kräver organisation och det gäller för mig att passa på just precis när den där lusten infinner sig.
Man vet nämligen inte med mig när den återkommer.
Det har hänt mer än en gång att det tar stopp när hälften är klart, och det skapar ju ingen ordning.
Det är som om jag skulle blogga och helt plötsligt skulle orden ta
Studier
Nu kanske inte ni är lika intresserade av transaktionsanalyserandet som jag är, men jag kan ändå inte låta bli att återge vissa importanta fakta från denna bok; "Transaktionsanalysens grunder".
Visste ni till exempel att det mesta vi gör och tänker lade vi grunden till före fyra års ålder? Vi kompetterade sedan fram till sju, och omformade möjligtvis en skvätt till vi var tolv.
Det innebär för min del att jag har haft ett fix och färdigt livsmanus för mitt liv i snart 43 år.
För egen del kan jag med visshet säga att de beslut jag tog då, före fyra, inte var särskilt smarta. Tur då att man under resans gång kan åtgärda de brister som besluten innebar.
Det enda som krävs är att man gräver lite (?) och ser det gummiband som håller fast en vid gamla beslut.
Sedan bör man nogsamt klippa detta och ta nya beslut som grundar sig på vad jag som vuxen vet och förstår.
Lätt som en plätt?
Nä, det är ju inte det.
Men smart, väldigt vuxet och inte alls omöjligt.
Det viktigaste klippet för mig gällde "jag klarar allt själv".
Allt blir så ofantligt mycket bättre med stöd och hjälp av andra.
Visste ni till exempel att det mesta vi gör och tänker lade vi grunden till före fyra års ålder? Vi kompetterade sedan fram till sju, och omformade möjligtvis en skvätt till vi var tolv.
Det innebär för min del att jag har haft ett fix och färdigt livsmanus för mitt liv i snart 43 år.
För egen del kan jag med visshet säga att de beslut jag tog då, före fyra, inte var särskilt smarta. Tur då att man under resans gång kan åtgärda de brister som besluten innebar.
Det enda som krävs är att man gräver lite (?) och ser det gummiband som håller fast en vid gamla beslut.
Sedan bör man nogsamt klippa detta och ta nya beslut som grundar sig på vad jag som vuxen vet och förstår.
Lätt som en plätt?
Nä, det är ju inte det.
Men smart, väldigt vuxet och inte alls omöjligt.
Det viktigaste klippet för mig gällde "jag klarar allt själv".
Allt blir så ofantligt mycket bättre med stöd och hjälp av andra.
Kuddar och julblommor
Att ha balkongen i vardagsrummet är inte alltigenom trivsamt.
De två borden och den den kombinerade skåpsoffan tar plats från strövområdena, och lusten att vårpiffa kom alldeles av sig.
Det normala för mig så här års är annars att byta ut alla textilier mot mer vårlika färger.
Det känns helt meningslöst nu.
I am alltså stuck med det murriga, mysiga och mörka; allt det som välkomnar höststormar och ylletröjor.
Jag får helt enkelt ladda för vecka 28 när det ska vara klart, och balkongdörren går att öppna igen.
Det kanske rent av är bra?
Mina sommartyger kommer fram när ni andra plockar bort era och börjar göda amaryllisen.
Jag ser framför mig hur jag sitter bland blekgröna kuddar, rosa pelargoner och dricker saft på balkongen någon gång i början av november.
Sämre kan man ju ha det.
De två borden och den den kombinerade skåpsoffan tar plats från strövområdena, och lusten att vårpiffa kom alldeles av sig.
Det normala för mig så här års är annars att byta ut alla textilier mot mer vårlika färger.
Det känns helt meningslöst nu.
I am alltså stuck med det murriga, mysiga och mörka; allt det som välkomnar höststormar och ylletröjor.
Jag får helt enkelt ladda för vecka 28 när det ska vara klart, och balkongdörren går att öppna igen.
Det kanske rent av är bra?
Mina sommartyger kommer fram när ni andra plockar bort era och börjar göda amaryllisen.
Jag ser framför mig hur jag sitter bland blekgröna kuddar, rosa pelargoner och dricker saft på balkongen någon gång i början av november.
Sämre kan man ju ha det.
måndag 30 mars 2009
Utmaning
Frida skickar en utmaning vidare, och jag hugger såklart:
Vem skulle du helst vilja se i en boxningsmatch mot George W Bush?
Jag kan ta honom själv!
Vad kommer du uppfinna i framtiden?
Snälla tankar på laddningsbara kort.
Vad är du riktigt rädd för?
Höjder och höjdare.
Berätta något pinsamt som du varit med om.
Aldrig i livet!
Bästa resmålet?
Alltid Fjällbacka.
Vad skulle du göra om du vann 2500 kronor?
Bjuda fästman och 4 barn på krogen.
Coca-cola eller Pepsi?
Vatten.
Låter du/kommer du låta dina barn äta på McDonald's?
Finns det andra krogar?
Är du märkesfixerad?
Nej...eller nja...eller?
Vilken kändis är du lite kär i?
Hugh Jackman
Vilken bok skulle du helst vilja kliva in i på riktigt?
Min ungdoms "Lotta" böcker.
Vad har du för laster?
Nikotintuggummi, Lypsyl och näsdroppar
Vem är Sveriges snyggaste politiker?
Filippa Reinfeldt
Om du kunde ge dig själv en årlig bonus, hur stor skulle den då vara?
Jag gör det redan, en skvätt varje dag.
Varför har du valt det yrke du har?
Det var det enda rätta.
Vilka är dina favoritskor?
Vilka är det inte?
Hur ofta tränar du?
Minst 2 ggr i veckan
Hur ofta tränar du egentligen?
4 ggr
Vilken diet följer du?
Ingen
Vilket plagg kommer du aldrig att ta på dig (igen)?
Allt med dubbla axelvaddar
Tittade du på någon del av årets Melodifestival?
Ja, naturligtvis.
Om svaret är ja, skäms du för det?
Absolut inte.
Skulle du gå på en återträff med din högstadieklass?
Gärna.
Skulle du gå på en återträff med din gymnasieklass?
Nej, det tror jag inte.
Om du blev erbjuden att vara med i Let's Dance, skulle du tacka ja?
Jag skulle leda programmet, dansa och vara med i bandet.
Hur länge ska man vänta innan man gifter sig?
Länge uppenbarligen.
Hur länge ska man vänta innan man skiljer sig?
Till man är likgiltig.
Hur många one-night-stands kan en vuxen kvinna ha haft utan att skämmas?
Hon ska bara skämmas om hon inte har haft en enda.
Hur många one-night-stands kan en vuxen man ha haft utan att skämmas?
En.
Om du kunde få alla människor i världen att förstå en sak, vad skulle det då vara?
Jag är du, och du är jag.
Vad tyckte du var äckligt som barn/ungdom, men äter du nu mer än gärna?
Bruna bönor.
Vad åt du som barn/ungdom, men tycker du nu är äckligt?
Lapskojs.
Vilken tidning skulle du helst vilja vara på omslaget av?
Vouge.
Vad skulle rubriken vara?
Finally, som vi har tjatat.
Vem är Sveriges mest överskattade person?
Har inte en aning.
Tycker du skånska är fult?
Det finns både fin, gräslig och obegriplig.
Vilken Sex and the City-karaktär är mest lik dig?
Vad är det för veckdag? Måndag? Då är det Samantha.
Vem skulle du helst vilja se i en boxningsmatch mot George W Bush?
Jag kan ta honom själv!
Vad kommer du uppfinna i framtiden?
Snälla tankar på laddningsbara kort.
Vad är du riktigt rädd för?
Höjder och höjdare.
Berätta något pinsamt som du varit med om.
Aldrig i livet!
Bästa resmålet?
Alltid Fjällbacka.
Vad skulle du göra om du vann 2500 kronor?
Bjuda fästman och 4 barn på krogen.
Coca-cola eller Pepsi?
Vatten.
Låter du/kommer du låta dina barn äta på McDonald's?
Finns det andra krogar?
Är du märkesfixerad?
Nej...eller nja...eller?
Vilken kändis är du lite kär i?
Hugh Jackman
Vilken bok skulle du helst vilja kliva in i på riktigt?
Min ungdoms "Lotta" böcker.
Vad har du för laster?
Nikotintuggummi, Lypsyl och näsdroppar
Vem är Sveriges snyggaste politiker?
Filippa Reinfeldt
Om du kunde ge dig själv en årlig bonus, hur stor skulle den då vara?
Jag gör det redan, en skvätt varje dag.
Varför har du valt det yrke du har?
Det var det enda rätta.
Vilka är dina favoritskor?
Vilka är det inte?
Hur ofta tränar du?
Minst 2 ggr i veckan
Hur ofta tränar du egentligen?
4 ggr
Vilken diet följer du?
Ingen
Vilket plagg kommer du aldrig att ta på dig (igen)?
Allt med dubbla axelvaddar
Tittade du på någon del av årets Melodifestival?
Ja, naturligtvis.
Om svaret är ja, skäms du för det?
Absolut inte.
Skulle du gå på en återträff med din högstadieklass?
Gärna.
Skulle du gå på en återträff med din gymnasieklass?
Nej, det tror jag inte.
Om du blev erbjuden att vara med i Let's Dance, skulle du tacka ja?
Jag skulle leda programmet, dansa och vara med i bandet.
Hur länge ska man vänta innan man gifter sig?
Länge uppenbarligen.
Hur länge ska man vänta innan man skiljer sig?
Till man är likgiltig.
Hur många one-night-stands kan en vuxen kvinna ha haft utan att skämmas?
Hon ska bara skämmas om hon inte har haft en enda.
Hur många one-night-stands kan en vuxen man ha haft utan att skämmas?
En.
Om du kunde få alla människor i världen att förstå en sak, vad skulle det då vara?
Jag är du, och du är jag.
Vad tyckte du var äckligt som barn/ungdom, men äter du nu mer än gärna?
Bruna bönor.
Vad åt du som barn/ungdom, men tycker du nu är äckligt?
Lapskojs.
Vilken tidning skulle du helst vilja vara på omslaget av?
Vouge.
Vad skulle rubriken vara?
Finally, som vi har tjatat.
Vem är Sveriges mest överskattade person?
Har inte en aning.
Tycker du skånska är fult?
Det finns både fin, gräslig och obegriplig.
Vilken Sex and the City-karaktär är mest lik dig?
Vad är det för veckdag? Måndag? Då är det Samantha.
Träning
Sonen tränar kickboxning, och det är bra för då kan han försvara sin mamma när hon är i nödläge.
Fästmannen är också en musklig kille, så även han kan stå mig bi om det behövs.
Men säg nu att jag inte har tillgång till dessa träningsgrabbar när det kommer en bov, utan måste klara mig själv?
Ja, då får vi helt enkel hoppas att boven gillar att prata, för då kan jag tänka mig att jag hittar en väg ut.
Han kanske har haft (har) en risig barndom? Det kan vi prata om.
Tjejen kanske har gjort slut eller varit otrogen? Inga problem, det kan vi prata om.
Han kanske är i desperat behov av att slå hårt på något? Inga problem, jag kör honom till boxningshallen samtidigt som jag pratar.
Så länge man kan snacka sig ur situationen är jag hemma skulle jag tro. Problemet uppstår om det är en tyst eller psykopatisk typ, då är mitt babblande troligtvis mer en påfrestning.
Vad gör jag då?
Som före detta snabb vänsterytter borde ju tanken på att springa komma upp, men det troliga är att den före detta vesslan numera är lik en sengångare.
Jag vet inte, jag springer aldrig. Det är 30 år sedan...
Nej, det blir väl till att skrika helt enkelt.
Högt och jävligt så boven springer iväg själv.
Fästmannen är också en musklig kille, så även han kan stå mig bi om det behövs.
Men säg nu att jag inte har tillgång till dessa träningsgrabbar när det kommer en bov, utan måste klara mig själv?
Ja, då får vi helt enkel hoppas att boven gillar att prata, för då kan jag tänka mig att jag hittar en väg ut.
Han kanske har haft (har) en risig barndom? Det kan vi prata om.
Tjejen kanske har gjort slut eller varit otrogen? Inga problem, det kan vi prata om.
Han kanske är i desperat behov av att slå hårt på något? Inga problem, jag kör honom till boxningshallen samtidigt som jag pratar.
Så länge man kan snacka sig ur situationen är jag hemma skulle jag tro. Problemet uppstår om det är en tyst eller psykopatisk typ, då är mitt babblande troligtvis mer en påfrestning.
Vad gör jag då?
Som före detta snabb vänsterytter borde ju tanken på att springa komma upp, men det troliga är att den före detta vesslan numera är lik en sengångare.
Jag vet inte, jag springer aldrig. Det är 30 år sedan...
Nej, det blir väl till att skrika helt enkelt.
Högt och jävligt så boven springer iväg själv.
Mätt idag också
Livet är inte alltid så enkelt som det känns just idag; det går upp och det går ner, för det är så livet är.
Så låt oss komma ihåg de bra dagarna; hur de såg ut, hur vi kände och vad vi tänkte.
Nästa gång jag är låg ska jag titta på min "Stella sko", för att påminna mig om att det finns många bra och härliga dagar, och att de alltid kommer igen på ett eller annat sätt.
11.56
Vid den här tiden bör jag äta om jag inte ska tappa minnet, det goda humöret och all form av koordinationsförmåga.
Öppnadet av kylskåpet gav som vanligt ingenting.
En tomat ligger där alldeles ensam och övergiven.
Frysen innehåller inte mycket mer än is.
Det är helt klart så att jag just nu prioriterar fel.
Istället för att blogga borde jag handla.
Hej hej.
Öppnadet av kylskåpet gav som vanligt ingenting.
En tomat ligger där alldeles ensam och övergiven.
Frysen innehåller inte mycket mer än is.
Det är helt klart så att jag just nu prioriterar fel.
Istället för att blogga borde jag handla.
Hej hej.
Skum
På onsdag morgon måste jag ha läst klart min bok om transaktionsanalys, tur för mig då att jag är en speed reader.
Jag kan dock inte skumläsa de sidor som jag upplever som tråkiga. Det är nämligen vad jag gör när jag läser romaner.
Alldeles särskilt skummar jag sidor med miljöbeskrivningar...Zzzz.
Jag får bilder i huvudet ändå, och behöver inte få varken hav, vita vidder, parker eller gatuhörn beskrivna.
Ge mig en rapp dialog och jag vaknar.
Vad upplever ni är överkurs när ni läser?
Jag kan dock inte skumläsa de sidor som jag upplever som tråkiga. Det är nämligen vad jag gör när jag läser romaner.
Alldeles särskilt skummar jag sidor med miljöbeskrivningar...Zzzz.
Jag får bilder i huvudet ändå, och behöver inte få varken hav, vita vidder, parker eller gatuhörn beskrivna.
Ge mig en rapp dialog och jag vaknar.
Vad upplever ni är överkurs när ni läser?
Måndag morgon
Jaha, och vad har du placerat dina fötter i denna morgon?
I dessa Christian Louboutin som du har inhandlat på Nieman Marcus i New York för
995 dollar kanske?
Inte?
Själv har jag på mig ett par platta - men fluffiga -tofflor från Åhléns.
149 kronor
söndag 29 mars 2009
Sorg
I tillägg till min coachutbildning är jag också certifierad handledare i sorgbearbetning.
De flesta av oss har upplevt sorg på ett eller annat sätt. Vi har anhöriga som har dött, vi har gått igenom skilsmässor, flyttat, bytt skolor, förlorat vänner. Vi har blivit bedragna, bedragit själva..och till och med bedragit oss själv, som kan göra lika ont som som om någon annan gör oss det. Vi har föräldrar som har svikit, och lärare som har förlöjligat oss.
Min utbildning fick jag på "Svenska institutet för sorgbearbetning", och deras hemsida med mycket information om sorg hittar du här.
Hör gärna av dig om du har några frågor eller vill boka ett möte.
De flesta av oss har upplevt sorg på ett eller annat sätt. Vi har anhöriga som har dött, vi har gått igenom skilsmässor, flyttat, bytt skolor, förlorat vänner. Vi har blivit bedragna, bedragit själva..och till och med bedragit oss själv, som kan göra lika ont som som om någon annan gör oss det. Vi har föräldrar som har svikit, och lärare som har förlöjligat oss.
Vi har mist husdjur, blivit arbetslösa eller illa behandlade av medmänniskor.
Allt det där ger oss en helt naturlig sorg.
Vissa av oss kan inte komma ur sorgen utan att få professionell hjälp, för hade vi vetat hur man gick vidare hade vi gjort det.
Min utbildning fick jag på "Svenska institutet för sorgbearbetning", och deras hemsida med mycket information om sorg hittar du här.
Hör gärna av dig om du har några frågor eller vill boka ett möte.
PS
Är det inte lustigt hur kort minne man har av det som sägs om en som är bra? Det som fastnar är tyvärr det motsatta.
Tydligen hade fästmannen kallat mig snygging bara häromdagen, och uppenbarligen hade jag förträngt det efter han kallade mig röd.
Förlåt!
Och nej Liz, du får inga bilder av mig i den här färgen!
Iakttagelse
I min blogg blandar jag rätt friskt har jag märkt. Ni som hänger med får både allvar, trams och en och annan sko. Ni kommenterar oftare det mer lättsamma, men om det betyder att ni inte gillar allvaret vet jag inte.
Jag funderar på om jag bara hade kunnat välja att skriva om det ena och utesluta det andra?
En "skoblogg", en "bara tramsblogg" eller en "ren coachingblogg."
Står glitter och trams i kontrast och blir förvillande?
Tappar seriositeten värde när det dyker upp en sko i nästa inlägg?
Eller är det tack vare höga klackar man orkar med att läsa även om det som är något "tyngre?"
Jag har som vanligt inga svar, bara funderingar.
Och om den här funderinger tillhörde den ena eller andra kategorin vet i sjutton.
Jag funderar på om jag bara hade kunnat välja att skriva om det ena och utesluta det andra?
En "skoblogg", en "bara tramsblogg" eller en "ren coachingblogg."
Står glitter och trams i kontrast och blir förvillande?
Tappar seriositeten värde när det dyker upp en sko i nästa inlägg?
Eller är det tack vare höga klackar man orkar med att läsa även om det som är något "tyngre?"
Jag har som vanligt inga svar, bara funderingar.
Och om den här funderinger tillhörde den ena eller andra kategorin vet i sjutton.
I april
Vi fyller år samma dag, fästmannen och jag.
Det är oerhört praktiskt. Alla nya familjemedlemmar som vi har sammanfört behöver ju inte bry sig om att hålla reda på när den nya partnern fyller år - man behöver bara tänka på sin egen avkomma och muliplicera med två.
Dessutom får jag numera alltid fira min födelsedag med någon form av kalas.
I väldigt många år gjorde jag inte det, eftersom hela min släkt bor på västkusten.
Sedan var det några år där det bara var sonen och jag, vilket han tyckte var trist eftersom det är mycket roligare med ballonger och tjo och tjim oavsett vem det är som fyller.
I år önskar jag mig en solstol till nya balkongen.
Och eftersom jag iskallt räknar med att även fästmannen då får en, har jag därmed två.
Han fick mina julklappslakan, jag får hans solstol.
Det är väl rättvist?
Det är oerhört praktiskt. Alla nya familjemedlemmar som vi har sammanfört behöver ju inte bry sig om att hålla reda på när den nya partnern fyller år - man behöver bara tänka på sin egen avkomma och muliplicera med två.
Dessutom får jag numera alltid fira min födelsedag med någon form av kalas.
I väldigt många år gjorde jag inte det, eftersom hela min släkt bor på västkusten.
Sedan var det några år där det bara var sonen och jag, vilket han tyckte var trist eftersom det är mycket roligare med ballonger och tjo och tjim oavsett vem det är som fyller.
I år önskar jag mig en solstol till nya balkongen.
Och eftersom jag iskallt räknar med att även fästmannen då får en, har jag därmed två.
Han fick mina julklappslakan, jag får hans solstol.
Det är väl rättvist?
Då
"Jag gillar inte att slösa bort dagen", sa sjuåringen när han klev upp ur sin säng 6.15 varje söndag.
Nu är klockan 10.53.
När tycker ni att jag ska väcka honom?
Nu är klockan 10.53.
När tycker ni att jag ska väcka honom?
Omslag
Jag fick omslaget till min bok häromdagen, och jag är överväldigad.
Titeln och omslaget säger allt.
Jag tror inte ens vi behöver en baksidestext.
Titeln och omslaget säger allt.
Jag tror inte ens vi behöver en baksidestext.
Colore
"Du är röd", var det första fästmannen sa när han såg mig igår.
RÖD?
Inte ett ord om mina fräknar eller hur oerhört fräsch jag såg.
Jag har minnen från den tiden han kallade mig snygging, och inser att det var nog ett tag sedan.
Nu vet jag att han skulle älska mig om jag så var blå, så det är inte det. Men jag vill inte veta att han tycker att jag ser ut som en tomat.
Det är onödig information.
Men jag hämnas inte, jag låter istället bli att träffa honom.
lördag 28 mars 2009
Tänder ett ljus
Nej, det kommer att gå åt flera, alltså sätter jag igång nu så att vi har kortspelsljus 20.30.
Det blir "finns i sjön".
Låt oss hoppas att sonen klarar alla förluster utan att bryta ihop.
Fusk
När det är kalas får vi ickegodisätare fuska, och ger någon fingret tar vi hela fatet ( eller vad det heter.)
Glass, påskgodis och chips...och mera chips.
Sedan jag slutade på Estrella har det inte varit så mycket av den varan. Men då var det provsmakningar var och varannan dag. Nya produkter måste testas, och under ett år är det ett helt gäng, även om få av dem når butikshyllan till slut.
På samma våningsplan som vi chipsare, fanns också chokladgänget, det vill säga Marabou.
Mmm, deras provsmakningar var populära, minst sagt.
Alltid var det någon slags pralin eller en ny kaka som behövde mitt omdöme. Jag var särdeles lätt att lockas till provsmakning om lunchen dröjde. Då kunde en hel tvåhundragramskaka slinka ner som om det vore potatismos, och sedan var den hungern förbi.
Det var lite så idag när vi var på kalas. Jag åt glass till jag var mätt, och insåg först på hemvägen, via en butik där sonen skulle köpa en tröja, hur enormt hungrig jag var.
Alltså blev det ett drive in besök på den stora hamburgerkedjan, där jag beställde French fries och Americana.
Ingetdera finns på menyn.
Det var oerhört skämmigt enligt sonen, som väste "pom fritt och nu jork suprim" duckande i sätet bredvid.
Så går det när man låter sin mamma vara hungrig. Ta det som en varning unge man.
Tretton
Det känns som en evighet sedan hon tittade mig i ögonen och frågade "Åsa, är det något som är speciellt med mig?"
Om det är gumman.
Du är så väldigt, väldigt speciell.
Och jag är så glad och tacksam att jag får ha dig som min förlovningsdotter!
Grattis på trettonårsdagen!
Surt sa räven
Idag kan man läsa i Aftonbladet att Laila Bagges medtävlare i Let´s dance tyckte att hon var för bra, och därför var det rättvist att Magnus vann (?).
I like Magnus, och tycker att han har blivit duktigare ju längre serien har gått, men för mig luktar det surt när man dissar någon för att den är duktig och har en enorm talang.
I BBC´s variant "Dancing with the stars" är alla enormt duktiga och hyllas av tittare och jury för just det. I år var till exempel Emma Bunton, från de gamla godingarna Spice Girls, med.
Hon har ju dansat runt, och dessutom sjungit samtidigt, i flera år.
Synd att inte Laila dansade i den tävlingen, jag är övertygad om att medtävlarna där inte hade surat om hon var duktig.
De hade skärpt till sig istället.
I like Magnus, och tycker att han har blivit duktigare ju längre serien har gått, men för mig luktar det surt när man dissar någon för att den är duktig och har en enorm talang.
I BBC´s variant "Dancing with the stars" är alla enormt duktiga och hyllas av tittare och jury för just det. I år var till exempel Emma Bunton, från de gamla godingarna Spice Girls, med.
Hon har ju dansat runt, och dessutom sjungit samtidigt, i flera år.
Synd att inte Laila dansade i den tävlingen, jag är övertygad om att medtävlarna där inte hade surat om hon var duktig.
De hade skärpt till sig istället.
London
Det är precis ett år sedan sonen och jag var i London, och vi hade några fantastiska dagar bara vi två.
Just då hade familjen pengar över, alltså satte vi sprätt på en hel del av dessa på bra hotell, flyg med tider som passade oss - och en hel del shopping. Vi var också på musikal, bussrundtur och Madame T förstås.
Har du som förälder möjlighet att ta med en tonåring på en resa, kan jag varmt rekommendera det. Åk ni två, och lämna resten av familjen hemma.
Vi längtar tillbaka.
Jag längtar särskilt efter Karen Millen butikerna.
De finns i Stockholm också men det är billigare att handla i London (och på nätet.)
Handväskorna, kläderna och skorna är...fantastiska.
Sonen vill tillbaka till Selfridges, där de har alla de varumärken han gillar, Ed Hardy och Evisu bland mycket annat.
Sedan missade vi alla marknader och parker, och bara det ger oss ju en anledning att återvända.
Budget style denna gång.
Se men inte röra funkar fint för oss.
fredag 27 mars 2009
Fredagsdrink
Magnus Uggla visar varje fredag vilken drink han avslutar dagens bloggande med.
Jag snor den idén, och presenterar härmed....ett glas Vatten!
Överbeskyddande, moi?
Vi hade ett snack häromkvällen, snart-femton-ge-mig-lite-luft och jag.
Det landade i att jag ska släppa lite.
Jag är tydligen inte hemsk, men har samma regler som för ett halvår sedan, och nu är det alltså rimligt att lossa lite på snaran.
Så nu sitter jag här.
Och väntar.Och undrar. Hur mycket är klockan? Börjar det inte bli mörkt? Vilka skor har han på sig? Mössa? Tänk om någon är dum?
Tänk om jag inte kan ta hand om honom hela tiden och resten av hans liv?
Tänk om han måste få begå sina egna misstag?
Av sympati med "jagvetnogbästsjälvungen" har jag godisförbud fram till sommaren, kanske börjar bli dags att bryta det också?
En påse Polly hade suttit fint som plåster i mamman just nu.
Igen och igen
Sa jag tidigare att jag svårt att ta ställning?
Det gäller definitivt inte när vi pratar om det här!
Jag har pratat om boken "14 år till salu" förut, och hur oerhört viktig den är.
Att det existerar barnprostitution, dvs övergrepp på barn, kan vi läsa om i alla dagstidningar idag, bland annat i Expressen.
Det gäller definitivt inte när vi pratar om det här!
Jag har pratat om boken "14 år till salu" förut, och hur oerhört viktig den är.
Att det existerar barnprostitution, dvs övergrepp på barn, kan vi läsa om i alla dagstidningar idag, bland annat i Expressen.
Tacksamhet
Skriva en bok
Själva skrivandet hade jag inga större problem med, jag bara skrev. Formen hade jag klart för mig, och storyn var färdig från sida ett till slutet.
Men som nybörjare fanns det ju en hel del annat att lära.
Men som nybörjare fanns det ju en hel del annat att lära.
- Citattecken före eller efter punkt? Efter visade det sig när jag hade skrivit klar 3/4 och insåg att jag kanske skulle kolla just det. Vad jag inte visste var att man i word kan ändra allt samtidigt; det tog mig 7 manussidor av korrigeringar innan en begåvad människa upplyste mig om det. Tur.
- Så. Detta användbara ord. Jag hade 38 sådana på varje sida. Autokorrigering fungerade mindre bra där, eftersom så är så lämpligt emellanåt. Det blev pilligt kan jag berätta.
- Då. Synonymer som eftersom hade jag glömt. Betänk att jag inte har haft en svenskalektion sedan 1980.
- Upprepningar. Där var redaktören stenhård och jag slet mitt hår...men vad bra det blev när inte samma ord dök upp två meningar på raken.
Vilka misstag gör ni (om ni gör några?)
Har ni några "darlings?"
Ställning
Jag tar sällan ställning, är en alltför vacklande själ för det.
"Ja så är det ju", säger jag. Till nästa debattör säger sitt och då är jag där igen, "men så kan det ju också vara", menar jag.
Hit och dit, fram och tillbaka. Emellanåt lite mitt emellan, sällan säker på det ena eller det andra.
Virrigt diplomatisk; " ja, det har du ju rätt i , men å andra sidan kanske, eventuellt men ändå kanske inte."
Ibland svart, ibland vit, alltsomoftast grå.
Jag vill på intet sätt jämföra mig med LO-basar eller andra höginkomsttagare, men det kanske är tur att jag är en coach från Stockholms södra förorter.
Jag följer rätt bra med i resonemang som svingar från höger till vänster; från sorg till glädje, pessimism till storhetsvansinne. Jag behöver inte ducka för obehagliga sanningar, jag åker med som om jag vore på resande fot.
Intet är mig främmande, och skulle det vara det vill jag veta mer.
Min uppfattning är däremot ofta o-glasklar.
Klara besked är säkert bra, men jag skulle inte räkna med att få dem från mig.
"Ja så är det ju", säger jag. Till nästa debattör säger sitt och då är jag där igen, "men så kan det ju också vara", menar jag.
Hit och dit, fram och tillbaka. Emellanåt lite mitt emellan, sällan säker på det ena eller det andra.
Virrigt diplomatisk; " ja, det har du ju rätt i , men å andra sidan kanske, eventuellt men ändå kanske inte."
Ibland svart, ibland vit, alltsomoftast grå.
Jag vill på intet sätt jämföra mig med LO-basar eller andra höginkomsttagare, men det kanske är tur att jag är en coach från Stockholms södra förorter.
Jag följer rätt bra med i resonemang som svingar från höger till vänster; från sorg till glädje, pessimism till storhetsvansinne. Jag behöver inte ducka för obehagliga sanningar, jag åker med som om jag vore på resande fot.
Intet är mig främmande, och skulle det vara det vill jag veta mer.
Min uppfattning är däremot ofta o-glasklar.
Klara besked är säkert bra, men jag skulle inte räkna med att få dem från mig.
torsdag 26 mars 2009
Fästmansmys
Fästmannen är här.
Han sitter vid sin dator och jag vid min.
På tv´n visas golf, det gör det alltid när han är här. Kanalen är inköpt enbart för hans skull, men jag tjuvkikar också emellanåt.
Jag spelar inte golf, jag tränar på att någon gång spela golf.
Så länge vi står i ett tält och övar går det bra, men i samma sekund vi kommer utomhus har jag glömt det jag lärt mig.
Tänk att man kan bli så förbannad på en liten vit boll.
Seriös
Det händer att jag slänger en blick på kontaktannonser. Jag slänger blickar även på dödsdito, det är väl någon dragning åt det mänskliga dramat jag har antar jag.
Anyway.
I dag hittar jag en dam som söker en man som är "seriös och gärna trevlig." Genast blir ju den kontaktannonsen så mycket mer intressant.
Vem är hon, denna kvinna som söker seriositet framför trevlighet?
Vad har hänt i hennes liv när hon formulerar sig så?
Har hon blivit bedragen och lurad, vilket gör att detta blir blir hennes viktigaste prioritering när hon söker en ny man.
Och behöver det ena utesluta det andra?
Kan man inte längre ställa krav på att ens tillkommande är både ock?
Hur tänker ni?
Ber vi om för lite?
Anyway.
I dag hittar jag en dam som söker en man som är "seriös och gärna trevlig." Genast blir ju den kontaktannonsen så mycket mer intressant.
Vem är hon, denna kvinna som söker seriositet framför trevlighet?
Vad har hänt i hennes liv när hon formulerar sig så?
Har hon blivit bedragen och lurad, vilket gör att detta blir blir hennes viktigaste prioritering när hon söker en ny man.
Och behöver det ena utesluta det andra?
Kan man inte längre ställa krav på att ens tillkommande är både ock?
Hur tänker ni?
Ber vi om för lite?
Snäll
Visst är snäll bra?
Det tycker i alla fall jag och Expressen.
Goda gärningar sprider sig, och detta tycker jag är en bra inledning på det jag har utnämnt till ett decennium av humanism.
Det tycker i alla fall jag och Expressen.
Goda gärningar sprider sig, och detta tycker jag är en bra inledning på det jag har utnämnt till ett decennium av humanism.
Per Holknekt
Just nu hos Malou, tv4, berättar Odd Mollys grundare, Per Holknekt, om sitt drog - och alkoholmissbruk och vägen tillbaka.
Vi behöver de här berättelserna från de som har lyckats vända sitt liv, det ger hopp och mod till den som inte tror sig kunna.
Inslaget kan man se här när programmet är över.
4 par
Ett par när jag läser, nummer två när jag använder datorn, trean när jag ser på tv, kör bil eller vill se någon tydligt på två meters håll och det fjärde är mina slipade solglas.
För att kunna involvera min familj i letandet efter dessa har jag valt bågar i olika färger, för vilka som används till vad är till och med svårt för mig att komma ihåg.
Med färgkodning går det aningen lättare.
"Har någon sett mina vita", hojtar jag, och genast springer familjen runt i de 60 kvadratmetrarna och letar.
Ofta återfinns just det paret i hallen, där de har bytts ut mot de fräna röda jag använder när jag läser.
Hallen ligger utanför toa, så att bytet har skett just där ter sig helt naturligt.
För att kunna involvera min familj i letandet efter dessa har jag valt bågar i olika färger, för vilka som används till vad är till och med svårt för mig att komma ihåg.
Med färgkodning går det aningen lättare.
"Har någon sett mina vita", hojtar jag, och genast springer familjen runt i de 60 kvadratmetrarna och letar.
Ofta återfinns just det paret i hallen, där de har bytts ut mot de fräna röda jag använder när jag läser.
Hallen ligger utanför toa, så att bytet har skett just där ter sig helt naturligt.
"Kan du, kan jag"
Jag tänker på missunnsamhet och avundsjuka, och undrar om vi ibland rör ihop dessa begrepp.
I grunden är avundsjuka något bra, den bär en önskan som säger "jag vill också"...Och så försöker jag till jag också kan hoppa längst, eller sparar pengar så att jag kan åka på den där resan. Avundsjukan blir till en drivkraft och det tror jag alla behöver en dos av.
Felanvänd blir avundsjukan missunnsam.
"Jag tycker inte att du förtjänar din framgång, det är orättvis och varför du och inte jag. "
Det svider och gör ont, och istället för att fokusera mig själv ligger alla mina tankar på dig. Skulle du någon gång misslyckas gläds jag:
"Ha, där fick du. Ha, där ser du. Ha, du var inte så bra ändå."
Jag springer till telefonen för att jag måste berätta för någon om ditt misslyckande.
För det är ju så skönt när andra misslyckas, jag blir ju genast så mycket bättre själv då.
Alla känner så emellanåt. Alla låter någon gång en annan flytta in i huvudet och ta plats och energi.
Men när de "gifter sig och ynglar av sig" inne vårt huvud är det bäst att vi ser upp.
Då finns ingenting av drivkraft kvar, bara bitterhet, och det är ingen framgångsfaktor.
Tips: Positiva förebilder ger energi och kraft, och ska du nu ha andra som bor i ditt huvud så se till att de som du låter flytta in betalar dig både skälig hyra, kosttillägg och minst ett skratt om dagen.
I grunden är avundsjuka något bra, den bär en önskan som säger "jag vill också"...Och så försöker jag till jag också kan hoppa längst, eller sparar pengar så att jag kan åka på den där resan. Avundsjukan blir till en drivkraft och det tror jag alla behöver en dos av.
Felanvänd blir avundsjukan missunnsam.
"Jag tycker inte att du förtjänar din framgång, det är orättvis och varför du och inte jag. "
Det svider och gör ont, och istället för att fokusera mig själv ligger alla mina tankar på dig. Skulle du någon gång misslyckas gläds jag:
"Ha, där fick du. Ha, där ser du. Ha, du var inte så bra ändå."
Jag springer till telefonen för att jag måste berätta för någon om ditt misslyckande.
För det är ju så skönt när andra misslyckas, jag blir ju genast så mycket bättre själv då.
Alla känner så emellanåt. Alla låter någon gång en annan flytta in i huvudet och ta plats och energi.
Men när de "gifter sig och ynglar av sig" inne vårt huvud är det bäst att vi ser upp.
Då finns ingenting av drivkraft kvar, bara bitterhet, och det är ingen framgångsfaktor.
Tips: Positiva förebilder ger energi och kraft, och ska du nu ha andra som bor i ditt huvud så se till att de som du låter flytta in betalar dig både skälig hyra, kosttillägg och minst ett skratt om dagen.
onsdag 25 mars 2009
Först med det nya
Jag var tydligen inne på helt rätt spår när jag häromdagen deklarerade att jag skulle besöka ett solarium.
Dagen efter meddelar media att detta är en alldeles utmärkt idé om man vill undvika att få blodproppar.
Jag vill:
Dagen efter meddelar media att detta är en alldeles utmärkt idé om man vill undvika att få blodproppar.
Jag vill:
- Inte ha blodproppar
- Ha fräknar
Solarium it is.
Kommentarer
Kommentarsfältet lyser tomt, trots instruktioner.
Är det mina inlägg eller instruktioner det är fel på?
Jag chansar på instruktionerna.
Inläggen är naturligtvis briljanta.
Särskilt det här fick jag jobba hårt med.
Är det mina inlägg eller instruktioner det är fel på?
Jag chansar på instruktionerna.
Inläggen är naturligtvis briljanta.
Särskilt det här fick jag jobba hårt med.
Från bröst till prostata
Påminner om kompisarna Gert och Robert som promenerar genom landet för att samla in pengar till kampen mot prostatacancer.
Så gjorde jag
Robert tycker att jag retas när jag inte säger mer om den fantastiska boken som kommer i september. Men jag lyder blint förlagets förmaning, och tänker inte berätta ett dugg till de säger "go."
Jag kan däremot berätta varför jag tror att de antog mitt manus:
Ingen har tidigare berättat, jag är "först."
Jag kan också berätta att jag har en intervju (den första av många förhoppningsvis) inbokad i juni. Häpp.
Over and out.
Jag kan däremot berätta varför jag tror att de antog mitt manus:
Ingen har tidigare berättat, jag är "först."
Jag kan också berätta att jag har en intervju (den första av många förhoppningsvis) inbokad i juni. Häpp.
Over and out.
Blogg och bröst
En hel månad av ditt och datt. Mest datt kanske, men någon ska ju ägna sig åt det också.
Födelsedagen ska firas med mammografi.
Ni går väl också när ni blir kallade?
I Stockholm blir man numera kallad från 40 (mot tidigare 50). Jag antar att man upptäckte det som andra landsting upptäckte för länge sedan; bröstcancer drabbar även "yngre" kvinnor.
Jag har flera vänner, under 40, som har fått olika slags bröstcancer. Alla har upptäckt det själva, då de har varit för unga för att kallas till mammografi.
Min första uppmaning blir alltså att känna efter då och då.
Min andra att söka hjälp om man känner, eller ser, något annorlunda med bröstet.
Idag!
Okej?
Kommentarer
En fågel viskade -via sms - att det är knepigt att kommentera på min blogg.
Eftersom inget gläder en bloggerska mer än kommentarer så måste vi genast ha en lektion.
1. Tryck på "kommentarer" under inlägget du vill kritisera/hylla/ifrågasätta/kommentera.
2. Nu dyker en ny sida upp, och till höger på den finns en ruta där det står "Lämna din kommentar." Skriv din kommentar i rutan, och du har nu gjort det stora jobbet.
3. Nedanför kommentarsrutan ser du nu ett stort snett skrivet ord. Detta skriver du in i rutan "ordverifiering".
4. Du ska nu välja identitet. Klickar du på namn kommer en liten ruta upp där du kan skriva in vad du heter eller vad du vill kalla dig. Tryck på "publicera din kommentar". Klart.
4B. Vill du vara anonym klickar du på anonym och sedan på "publicera din kommentar". Klart.
5. Förstår du fortfarande inte efter denna oerhört pedagogiska genomgång kan du lära dig genom att testa, testa och testa. Det är ju så man lär sig något nytt!
Har du trots detta inte modet, förmågan att ändra dig eller bryter ihop av dåligt självförtroende när du inte vet hur man gör, hittar du min mailadress i rutan till höger.
Det kan hända att du behöver en coach.
Eftersom inget gläder en bloggerska mer än kommentarer så måste vi genast ha en lektion.
1. Tryck på "kommentarer" under inlägget du vill kritisera/hylla/ifrågasätta/kommentera.
2. Nu dyker en ny sida upp, och till höger på den finns en ruta där det står "Lämna din kommentar." Skriv din kommentar i rutan, och du har nu gjort det stora jobbet.
3. Nedanför kommentarsrutan ser du nu ett stort snett skrivet ord. Detta skriver du in i rutan "ordverifiering".
4. Du ska nu välja identitet. Klickar du på namn kommer en liten ruta upp där du kan skriva in vad du heter eller vad du vill kalla dig. Tryck på "publicera din kommentar". Klart.
4B. Vill du vara anonym klickar du på anonym och sedan på "publicera din kommentar". Klart.
5. Förstår du fortfarande inte efter denna oerhört pedagogiska genomgång kan du lära dig genom att testa, testa och testa. Det är ju så man lär sig något nytt!
Har du trots detta inte modet, förmågan att ändra dig eller bryter ihop av dåligt självförtroende när du inte vet hur man gör, hittar du min mailadress i rutan till höger.
Det kan hända att du behöver en coach.
Frukostvana
Så här dags är jag mätt och belåten efter de sedvanliga tre kopparna kaffe med två ostmackor som tilltugg.
Jag tror mig vara en rätt frimodig kvinna, med ett öppet sinnelag och som gärna provar nytt.
Men jag har kommit på att det är vad jag tror, det är baske mig inte sanningen.
Sanningen, mina damer och herrar, är att jag håller kvar vid samma gamla.
Samma frukost, samma nagellack (remember), samma politik, samma morgontidning, samma frisyr, samma musik, samma filmer, samma åsikter, samma tankar, samma...ja, ni fattar va?
Frågan är om jag gillar mitt samma, samma eller börjar det bli dags för en förändring? Och hur förändrar man gamla vanor?
Ja, inte sker det genom tankekraft. Men det börjar där.
Tanke => Action x 40.
Det tar 40 nya frukostar innan müslin är en behaglig ny vana. Innan dess kommer jag att sakna mina 2 mackor, om än något mindre dag för dag.
Nu tänker jag aldrig i livet ändra på mina frukostvanor, jag skulle däremot kunna lyfta rumpan ur soffan och ta en promenad när jag har ätit klart.
Det vore baske mig inte samma, samma.
tisdag 24 mars 2009
Jag har skrivit en bok
Den kommer ut i september på förlaget ---, den handlar om ---och titeln är ---.
Mer om det en annan gång.
Mer om det en annan gång.
Coachen studerar
Denna dag fördjupas kunskaperna om det mänskliga psyket, och det finurliga med detta pluggande är att man kommer på en mängd hyss som man själv pysslar med.
Kroppsspråk kan man hyssa med, ni vet när munnen säger "jag är inte arg" samtidigt som man stampar med foten och vevar med armarna.
7% av det vi uppfattar från andra kommer från det de säger, resten av vår tolkning kommer från betoningar, tonfall, kroppshållning, gester etc.
Vad du uppfattar kommer från dina erfarenheter.
Om jag lutar mig fram emot dig när vi har ett samtal kan du till exempel uppleva det aggressivt.
Din troliga respons på det är då att du lutar dig bakåt för att "undkomma" mig.
Att jag lutar mig framåt för att jag är intresserad av vad du har att säga uppfattar inte du om din erfarenhet säger något annat.
Med barn blir detta extra tydligt, alltså kan det vara på sin plats när man kommunicerar med de små att tänka på sitt kroppsspråk.
Det är det första språket de lär sig, och tolkningarna av det kan sitta i länge.
Ibland alldeles för länge.
Kroppsspråk kan man hyssa med, ni vet när munnen säger "jag är inte arg" samtidigt som man stampar med foten och vevar med armarna.
7% av det vi uppfattar från andra kommer från det de säger, resten av vår tolkning kommer från betoningar, tonfall, kroppshållning, gester etc.
Vad du uppfattar kommer från dina erfarenheter.
Om jag lutar mig fram emot dig när vi har ett samtal kan du till exempel uppleva det aggressivt.
Din troliga respons på det är då att du lutar dig bakåt för att "undkomma" mig.
Att jag lutar mig framåt för att jag är intresserad av vad du har att säga uppfattar inte du om din erfarenhet säger något annat.
Med barn blir detta extra tydligt, alltså kan det vara på sin plats när man kommunicerar med de små att tänka på sitt kroppsspråk.
Det är det första språket de lär sig, och tolkningarna av det kan sitta i länge.
Ibland alldeles för länge.
Gran Canaria?
Min bloggvän Lida är på resande fot, solo.
Vad jag kunde utröna av hennes blogginlägg handlade resan om att hon ville åka iväg för att skriva.
Det konstiga är att hennes blogg från det varma landet mer handlar om söta charmiga spanjorer än vedermödor vid datorn, och det får mig att surna till.
Här har jag väntat mig en bok, och det hon ägnar sig åt är flams och trams.
Så skulle aldrig Liz aldrig göra. Där är det blod, svett och tårar som gäller, dessutom i ett iskallt Norrland. Ett föredöme naturligtvis.
Skärpning Lida!
Vad jag kunde utröna av hennes blogginlägg handlade resan om att hon ville åka iväg för att skriva.
Det konstiga är att hennes blogg från det varma landet mer handlar om söta charmiga spanjorer än vedermödor vid datorn, och det får mig att surna till.
Här har jag väntat mig en bok, och det hon ägnar sig åt är flams och trams.
Så skulle aldrig Liz aldrig göra. Där är det blod, svett och tårar som gäller, dessutom i ett iskallt Norrland. Ett föredöme naturligtvis.
Skärpning Lida!
måndag 23 mars 2009
Fråga från Anonym
Jag fick en fråga från Anonym under mitt inlägg om otrohet:
Då undrar jag. Ska man anonymt meddela när man vet att en man är och varit otrogen mot sin fru i åtta månader? Jag vet och har sett, men frun verkar inte veta något. Ska jag berätta eller anonymt meddela? (Jag känner inte henne så bra.)
Svar;
Hej Anonym.Det är en svår fråga men generellt tycker jag att man ska hålla sig ifrån andras relationer. Även om man vill meddela en sådan här sak av omtanke, så kan det slå väldigt fel och skada mer än det gör nytta.
Jag blir mer nyfiken på dig. Varför känner du att du vill meddela frun vad hennes man gör? Vad i dig är det som triggas av att veta om den "affären" som mannen har?
/Åsa
Då undrar jag. Ska man anonymt meddela när man vet att en man är och varit otrogen mot sin fru i åtta månader? Jag vet och har sett, men frun verkar inte veta något. Ska jag berätta eller anonymt meddela? (Jag känner inte henne så bra.)
Svar;
Hej Anonym.Det är en svår fråga men generellt tycker jag att man ska hålla sig ifrån andras relationer. Även om man vill meddela en sådan här sak av omtanke, så kan det slå väldigt fel och skada mer än det gör nytta.
Jag blir mer nyfiken på dig. Varför känner du att du vill meddela frun vad hennes man gör? Vad i dig är det som triggas av att veta om den "affären" som mannen har?
/Åsa
Sol
Nu är balkongen igenbommad, i värsta fall till mitten av juli.
De fräknar jag hade räknat med att införskaffa mig via en timme där då och då, får helt enkelt införskaffas på annat sätt.
Solarium, here I come.
Skitfarligt, jag vet, och jag råder verkligen ingen annan att besöka denna slags låtsassol. Men jag, som är kritvit, behöver colore för att inte se sjuk ut.
Den fejkade makeupvarianten, som i många år var min räddning, fungerar inte längre. Ögonen kliar, svider och beter sig vare sig jag målar ögonen eller rosor på kinderna.
Så jag har rätt att fuska mig till fräknar, och skyller inte på mig själv.
Jag skyller helt enkelt på bostadsrättsföreningen som ska ge mig en extra stor balkong.
Söker provklienter
Jag söker fortfarande klienter som är utbrända, och som vill prova på coaching.
Se mer här.
Varmt välkomna.
/Åsa
Se mer här.
Varmt välkomna.
/Åsa
Refuserad
Min vän Liz och jag har en mindre diskussion (och har haft en tid) om huruvida hon ska skriva om sina refuseringar eller inte.
Nu är hon inte så bitter som hon framställer sig själv, utan tvärtom fruktansvärt rolig i sina refuseringsdraman. Därför ska det bli ett sant nöje att följa henne denna vecka när hon överhuvudtaget inte ska nämna refusering, varken med sitt rätta namn eller i omskrivning.
Den här måndagen börjar inte bra för Liz, hon är redan på dåligt humör...Haha.
Nu är hon inte så bitter som hon framställer sig själv, utan tvärtom fruktansvärt rolig i sina refuseringsdraman. Därför ska det bli ett sant nöje att följa henne denna vecka när hon överhuvudtaget inte ska nämna refusering, varken med sitt rätta namn eller i omskrivning.
Den här måndagen börjar inte bra för Liz, hon är redan på dåligt humör...Haha.
söndag 22 mars 2009
Det är klart att man får luras
Den här sajten har tagit fasta på att med lite lureri kan man komma långt.
Med barn under 5 kan man komma till himlen.
Med barn under 5 kan man komma till himlen.
Dags för museum?
Om - jag sa om - jag lagar mat så blir det oroväckande ofta fläskfilé. Mycket fläsfilé. Gärna med en hel plåt med pommes till.
Mm, vad gott.
Problemet med helgerna är att det aldrig är någon "ordning och reda" som mormor skulle ha sagt.
Någon vaknar hungrig klockan sex, en annan vid åtta. En tredje vill ha frukost när den första vill ha lunch, och då är oordningen på gång redan där.
Ofta slutar det med fullständig vrålätning av fläskfilén vid fem-fyra tiden (som sonen sa när han var liten) då maten trycks in i tomma magar.
Denna söndag var naturligtvis inget undantag, och nu sitter man här och kan inget annat göra.
Det är nästan som om man vore uppstoppad!
Mm, vad gott.
Problemet med helgerna är att det aldrig är någon "ordning och reda" som mormor skulle ha sagt.
Någon vaknar hungrig klockan sex, en annan vid åtta. En tredje vill ha frukost när den första vill ha lunch, och då är oordningen på gång redan där.
Ofta slutar det med fullständig vrålätning av fläskfilén vid fem-fyra tiden (som sonen sa när han var liten) då maten trycks in i tomma magar.
Denna söndag var naturligtvis inget undantag, och nu sitter man här och kan inget annat göra.
Det är nästan som om man vore uppstoppad!
Otrohet
Jag träffar oftare de som blir bedragna än de som bedrar, jag arbetar ju tillsammans med dem som coach.
Många berättar om en ofantligt smärta, tappad självkänsla, tillitsbrist och djup sorg:
"Det jag trodde var vårt liv var inte det. Vi delade det, utan min vetskap, med någon annan. Hans älskarinna visste allt om mig, hur jag såg ut, vilka kläder jag gillade, om våra barn var sjuka och hur det ser ut i vårt hem. Det är inte sexet som är värst, det är lögnerna och insynen i det som är vårt liv. Vårt!"
Många fastnar i ett kontrollbeteende. Man lägger all sin tid och allt sitt fokus på den som har bedragit, och att ta hand om sig själv blir sekundärt.
Att kontrollera att det inte händer igen blir ett heltidsjobb, och resulterar i mer ångest och därmed ännu mer kontroll.
Går det att gå vidare efter otrohet, går det att hitta tillbaka till sig själv och kanske till den som har bedragit? Går det att förlåta (som i att lämna bakom sig?)
Hur mår den som bedrar? Är det "tjohej" och det "betydde ingenting"?
Och varför bedrar man om det inte betyder någonting?
Min tro är att en otrohet visst betyder någonting, frågan är vad?
Vill man kunna gå vidare är det viktigt att ta reda på just det, och att svaret lika viktigt för båda två.
För att det betydde något står helt klart när man träffar de som har blivit bedragna.
Många berättar om en ofantligt smärta, tappad självkänsla, tillitsbrist och djup sorg:
"Det jag trodde var vårt liv var inte det. Vi delade det, utan min vetskap, med någon annan. Hans älskarinna visste allt om mig, hur jag såg ut, vilka kläder jag gillade, om våra barn var sjuka och hur det ser ut i vårt hem. Det är inte sexet som är värst, det är lögnerna och insynen i det som är vårt liv. Vårt!"
Många fastnar i ett kontrollbeteende. Man lägger all sin tid och allt sitt fokus på den som har bedragit, och att ta hand om sig själv blir sekundärt.
Att kontrollera att det inte händer igen blir ett heltidsjobb, och resulterar i mer ångest och därmed ännu mer kontroll.
Går det att gå vidare efter otrohet, går det att hitta tillbaka till sig själv och kanske till den som har bedragit? Går det att förlåta (som i att lämna bakom sig?)
Hur mår den som bedrar? Är det "tjohej" och det "betydde ingenting"?
Och varför bedrar man om det inte betyder någonting?
Min tro är att en otrohet visst betyder någonting, frågan är vad?
Vill man kunna gå vidare är det viktigt att ta reda på just det, och att svaret lika viktigt för båda två.
För att det betydde något står helt klart när man träffar de som har blivit bedragna.
Nätet
Visst är det bra, det där med internet.
Man kan hitta varenda liten upplysning man behöver.
Om nätet fungerar vill säga.
Gör det inte det är det en oerhörd källa till irritation.
Hur kollar man om det är något fel hos internetleverentören om man inte kommer in på deras hemsida? Och varför skriver de på sidan att det "just nu är störningar i stockholmsområdet" om man i detta område ändå inte kan gå in och kolla?
Ringer?
Bra alternativ, men jag har annat att göra än att sitta i telefonkö i 38 minuter en lördagkväll.
Ringer en kompis med en annan leverantör än Com Hem? Ja det är ju ett alternativ, men troligtvis har de ett liv. De har säkert inte ens på datorn en lördagkväll...(Hm)
Nu är gnället slut.
I går såg fästmannen och jag "Män som hatar kvinnor."
Se den.
Man kan hitta varenda liten upplysning man behöver.
Om nätet fungerar vill säga.
Gör det inte det är det en oerhörd källa till irritation.
Hur kollar man om det är något fel hos internetleverentören om man inte kommer in på deras hemsida? Och varför skriver de på sidan att det "just nu är störningar i stockholmsområdet" om man i detta område ändå inte kan gå in och kolla?
Ringer?
Bra alternativ, men jag har annat att göra än att sitta i telefonkö i 38 minuter en lördagkväll.
Ringer en kompis med en annan leverantör än Com Hem? Ja det är ju ett alternativ, men troligtvis har de ett liv. De har säkert inte ens på datorn en lördagkväll...(Hm)
Nu är gnället slut.
I går såg fästmannen och jag "Män som hatar kvinnor."
Se den.
lördag 21 mars 2009
Vänfundering
"Är det medfött hos er västkustbor att ni inte vill älta det som har varit, utan säger stopp och går vidare?" frågar hon och fortsätter; "vi norrlänningar verkar gilla svårmodet mer än vad ni gör."
Jag vet inte, kan det vara så?
Och varför i så fall?
Handlade det från början om att makrillen och sillen måste i land hur mycket det än stormade runt fisketrålaren? Satte fiskarna (som i de som drog näten) standarden för hur vi västkustbor tänker?
"Man kan inte grubbla över fisken man inte fick igår, det är ändå försent."
Hur tänker norrlänningar? Skåningar? Upplänningar? Hur har ni det med dåtidsgrubblet?
Anyone?
Jag vet inte, kan det vara så?
Och varför i så fall?
Handlade det från början om att makrillen och sillen måste i land hur mycket det än stormade runt fisketrålaren? Satte fiskarna (som i de som drog näten) standarden för hur vi västkustbor tänker?
"Man kan inte grubbla över fisken man inte fick igår, det är ändå försent."
Hur tänker norrlänningar? Skåningar? Upplänningar? Hur har ni det med dåtidsgrubblet?
Anyone?
Vänta ni bara
När det blir utbyggt, inglasat och klart kommer jag att ha blommor på min balkong.Såna där vita, och såna där röda och kanske såna där rosa...
Den jag kan namnet på och vet hur den ser ut, tussilago, kan man väl inte ha på balkongen eller?
Förberedelser
På måndag låses dörren till balkongen. Utifrån.
Stackars min fästman som då inte kan öppna den och få in iskall luft i lägenheten. Han gillar nämligen polarvindar inomhus. Där är vi inte helt överens kan jag berätta.
Anyway.
Balkongen måste rensas, och det är mitt jobb.
"Det är väl inga problem?" säger den som använder balkongen till en plats för en trevlig liten utemöbel och rosa pelargoner.
Jo det är det, om man som jag använder balkongen till lager, förråd och grovsoprum...samt har en trevlig liten utemöbel.
Allt måste bort.
Min "våning" består av 2 extremt välplanerade rum, där varje millimeter är utnyttjad till fina saker, braattha saker och helt nödvändiga saker.
Mitt källarförråd är helt fullt av saker som kan vara bra att ha en annan gång.
Resten har jag ställt på balkongen, och denna rest måste jag nu ta tag i.
Först måste jag tömma min bil.
Där ligger allt jag skulle ha tagit till sopstationen - i december 07.
Stackars min fästman som då inte kan öppna den och få in iskall luft i lägenheten. Han gillar nämligen polarvindar inomhus. Där är vi inte helt överens kan jag berätta.
Anyway.
Balkongen måste rensas, och det är mitt jobb.
"Det är väl inga problem?" säger den som använder balkongen till en plats för en trevlig liten utemöbel och rosa pelargoner.
Jo det är det, om man som jag använder balkongen till lager, förråd och grovsoprum...samt har en trevlig liten utemöbel.
Allt måste bort.
Min "våning" består av 2 extremt välplanerade rum, där varje millimeter är utnyttjad till fina saker, braattha saker och helt nödvändiga saker.
Mitt källarförråd är helt fullt av saker som kan vara bra att ha en annan gång.
Resten har jag ställt på balkongen, och denna rest måste jag nu ta tag i.
Först måste jag tömma min bil.
Där ligger allt jag skulle ha tagit till sopstationen - i december 07.
fredag 20 mars 2009
Undrar om den person som googlade "hitta vilda otrogna damer" fann det den sökte på mitt företags hemsida.
Kanske. Ibland kan den smärta man utsätter andra för vara en väckarklocka, vare sig man är gift eller vill vara tillsammans med någon som är.
Alla är välkomna, så länge det är förändring de söker.
Kanske. Ibland kan den smärta man utsätter andra för vara en väckarklocka, vare sig man är gift eller vill vara tillsammans med någon som är.
Alla är välkomna, så länge det är förändring de söker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)