onsdag 3 juni 2009

En lågbloggdag

Jag har helt enkelt inte haft tid, fullt ställ hela dagen och nu måste jag hyfsa till naglarna innan jag dunar in.
Rösten är nu - i princip -helt försvunnen och låt oss hoppas att den kommer tillbaka i morgon då det är coachutbildning hela dagen.
Det är ju inte så att man sitter tyst de två dagarna med coach2coach, tvärtom. Det coachas, diskuteras och hela miljön inbjuder till pratsamhet.

Nu ska jag vara tyst. Knäpptyst.
Tjingeling.

5 kommentarer:

Kia sa...

Ajaj, besvärligt utan röst. Krya på dig. Kram

KarinaHC sa...

Stackars dig, du får skriva lappar i morgon. Krya på dig

Åsa Hellberg sa...

Kia, vad du gjort utan röst i ditt jobb? och har det hänt att du har tappat rösten?

Karina; ja, lappar och lyssna:)

Kia sa...

Jo det har faktiskt hänt, och ibland har det funkat med ren och skär förträngning- om jag inte känner efter så finns det inte. Ibland med våld- jag har sjungit ändå och en enda gång fick jag ta till vikarie. Tystnad är bra men inte för länge, efter några dagar är det bra att jobba igång stämbanden även om det tar emot. De behöver få lite cirkulation. Du ska se att om du pratar lite under dagen kommer rösten att vara hyfsat igång lagom tills du ska sova... Vätska är alltid bra, att smörja slemhinnorna, men det tar ca 8 tim för vätskan att komma ut i kroppen och smörja.

Åsa Hellberg sa...

Kia, du har helt rätt, nu kan jag prata i alla fall, även om det låter för j-vligt:)