En fantastisk torsdag,

tycker ni inte?

Min lägenhet är så inåt bängen dammig och tvätthögen har tagit sig ut ur tvättkorgen, men det rör mig faktiskt inte i ryggen.
En vacker dag kommer det att regna och samtidigt vara lugnt på coachingfronten och jag är helt övertygad om att den dagen kommer jag att ta tag.

Just nu har jag viktigare saker för mig, som klienter och solsken.

Det är inte alltid de två går hand i hand.
I början har klienterna svårt att se att de någonsin kommer att se ljust på livet igen; ändå kommer de flesta dit. Vissa fort som tusan, för andra tar det lite längre tid.
Det är helt okej.
Har man agerat som medberoende ett helt liv, tappat förtroende för sin otrogna partner efter ett långt äktenskap eller haft en självkänsla som är usel så länge man kan minnas tar det en stund att byta fokus och göra nytt.

Det är när man slutar vänta på att andra ska agera och istället börjar göra det själv som det händer grejer.
Ibland kan agera till och med vara att inte göra något alls, i alla fall inte som man gjorde förut.

Efter action (eller non-action) kommer solsken, en stråle i taget.
Det kan vara bra att veta när det är som mest jävligt.