13% av befolkningen över 16 år röker. Källa Scb
Jag tycker att jag väldigt sällan ser någon med en cigg i handen.
Själv slutade jag när jag fyllde 40.
Jag var stor, stor, storrökare. Bortåt två paket om dagen.Efter sju år på Philip Morris (Marlboro) där rökning var en personalförmån (jaja, det var cigaretterna som var det, förstås, men att få röka i varje kontorsyta var för en storrökare en förmån. Så det så.), låg min dos så högt.
Under min graviditet gjorde jag ett uppehåll och det höll de nio månader jag ammade, men sedan var jag på det igen.
40 alltså.
Stor, stor, storrökare.
"Det är inte speciellt fräscht med cigaretter", sa mannen som jag för ögonblicket var lite förtjust i, och vips hade cigaretterna bytts ut mot det trevligare alternativet, nikotintuggummi.
DET VAR INTE VÄRRE ÄN VIPS.
Lite obehag de första dagarna, drömmar om att jag ändå tjyvrökte, men det var allt.
Värsta storrökaren hade slutat. Men bytt ut en vana mot en annan. Dock hälsosammare.
Sonen var otroligt glad när jag slutade. Han tyckte att det var superäckligt med röklukt.
Jag feströkte sedan några år. Ett par gånger om året. Det var gott först när jag rökte cigg nummer fem, och då var det oftast dags att gå hem och att tända en nästa morgon var jag helt ointresserad av.
När jag slutade dricka alkohol 2007, slutade jag också feströka.
Så förra året. Jag var på väg till apoteket. Tuggummina var slut. 380 kronor per kartong. Jag var fattig, skulle åka till New York (resan var betald ett år tidigare) och råkade läsa en artikel om att nikotin inte alls var så beroendeframkallande som det alltid sagts.
Jag slutade på studs.
En liten abstinens i ett par dagar, som mer handlade om konsistensen och smaken av mina älskade tuggisar än om det som skulle vara "lika beroendeframkallande som heroin".
Nästan ett år senare tuggar jag vanliga Extra. Funkar finfint.
Jag borde förstås ha ett grått, rynkigt och röksolkigt ansikte men har väl gener som gör att jag på utsidan inte har påverkats av 25 års rökning.
Hur insidan ser ut vet jag inte.
Det sägs att riskerna för rökskador minskar med rökfria år, men det finns mången skit som gömmer sig så säker kan jag inte vara.
Hade jag slutat tidigare om jag visste att det var så lätt?
Troligtvis inte, jag gillade att röka.
Istället slutade jag den dagen jag fått nog.
Jag kan vara hoppas på turen att det var tillräckligt tidigt.
Röker du?
Vill du sluta?
17 kommentarer:
Jag har aldrig ens dragit ett yttepyttebloss! Jag hade en pappa som rökte inomhus och i bilen. Det var det värsta jag visste. Hemma stängde jag in mig på det enda lufttäta stället vi hade, toaletten, med en bok i flera timmar. Stängde dörren till mitt rum och hade öppet fönster. Till bilen fick de trycka in mig och jag spände upp mig med benen mot dörrkarmen och vägrade puttas in. Tjurade som tusan. En dag fick min pappa nog och slutade röka. Egentligen bör han nog tacka mig för min tjurighet, för han har Kol idag. Om han inte slutat när han gjorde, så hade han varit mer illa däran än vad han är idag, säger läkarna. Nu är den någorlunda lindrig och går att leva med.
Hur mina lungor påverkats av 15 års passiv rökning, det vet man inte i dagsläget.
Jag har rökt, men slutat. Nu feströker jag inte ens. Den största anledningen är mina barn. Jag vill absolut inte att de ska börja röka och jag är övertygad om att om jag röker är risken större att de börjar också. Jag kan aldrig övertyga dem att det är dumt och farligt med rökning om jag själv röker.
Jag tror att det handlar om inställning och vilja. Man får bestämma sig för att sluta röka, sluta äta godis, sluta med vad som helst man vill sluta med. Om man inte vill och inte har bestämt sig så blir det svårt.
Jag har själv gått från sockerberoende till att bli helt godisfri. (Nu har jag tyvärr börjat äta lite godis igen, får ta och styra upp mig själv igen, känner jag).
Hur många år tog det innan din pappas kol visade sig?
Ja, viljan men också villigheten att göra det som krävs.
Jag har varit rökare i stort sett hela mitt 50+ åring liv. Försökte med nikotinplåster men fick otäcka utslag, tuggummi gjorde att jag bet mig i tungan åtskilliga gånger/dag och sugtabletterna gjorde att jag fick halsbränna till max. Jag genomgick en KBT-behandling med hypnos och det fungerade. Jag rökte innan jag gick in, och två timmar senare när jag kom ut igen var jag rökfri. Kalaset kostade mig 3000:- och det var väl placerade pengar. Så nu har jag varit rökfri i drygt två år och inte känt det minsta behov av att röka.
Heja Carina, vad bra. Gick du, som jag gjorde när jag slutade med nikotintuggummin, upp i vikt?
Lite drygt 20 år. Han fick sin diagnos 2008 och slutade röka 1986. Inte minsta feströkning sedan dess.
DET är läskigt ...
Njae, hade nog gått upp innan tuggummits tid tyvärr, och eftersom jag konstant bet mig så var det en mycket kort period...
TACK OCH LOV att jag bara fånade mig med att feströka fram till 30årsåldern. Därefter kan jag räkna rökta cigaretter på ena handens fingrar.
Ja, det är det verkligen!
Efter att jag började röka i tidiga tonåren blev jag precis som du en stortökare och jag älskade att röka. På den tiden när jag fick barn, snart 41år sedan, var det ingen som upplyste allmänheten om att man borde göra uppehåll under graviditeten - så jag bolmade som vanligt.
Men när jag var 32 så slutade jag utan dramatik för kärleks skull. Då fanns inga nikotintuggummin eller annat.
Jag drömde precis som du att jag rökte ändå.
Men i verkligheten har jag inte tagit ett enda bloss sedan jag var 32, inte feströkt
Oj - där åkte kommentaren iväg .... fort ...
Inte feströkt heller. Jag har bara njutit av att vara rökfri och slippa stinka.
Jag gick inte upp i vikt och läkarna säger att min röktid är preskriberad efter trettio år som rökfri.
Att sluta röka var det bästa jag har gjort. Jag har två bonussystrar som båda dött i lungcancer, en för ett år sedan och en för tre år sedan.
Jag började aldrig röka - och fick inte vara med "kompisarna" pga det. DE var inga riktiga vänner i alla fall så det var värt det även om det var jobbigt att vara "utanför"och utfryst som tonåring.
Min mamma rökte som en skorsten - comers utan filter och jag avskydde det.
Trots det träffade jag en man som rökte men när jag fick min dotter så fick han hålla sig under fläkten på vintern och balkongen de andra tiderna (det lilla han var hemma). Tyvärr började hon röka och har redan rökt i 10 år.
Sanna
Hurra, vad bra!
Men vad bra att du inte började!
Jo, och jag hade säkert hamnat på gatan med tanke på kostnaden. Men det är märkligt när man ser på dem som röker; oavsett hur mycket pengar de har eller inte har så har de alltid till cigaretter. Märkligt!
S
Skicka en kommentar