tisdag 2 februari 2010

Ikväll tittar jag på Mästarnas mästare

på ettan.

Jag måste säga att Ulrika Knape ser helt lysande ut, tänk att ha sådana där armar vid 55. Kommer ni ihåg när hon vann OS-72?
Inte ens som modig tioåring kunde jag tänka mig att från handstående -och tio meter upp i luften - slänga mig ut och landa i en bassäng.

Då kan ni tänka er hur jag känner nu, 38 år senare, när en meter får mig vingla betänkligt.
Jag tror det kommer att sluta med att jag kryper fram på marken och försöker hålla mig fast.

Det, mina damer och herrar, är höjdrädsla på riktigt.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det svåraste, i det hoppet, vore för mig att komma upp på händerna och bli så stadig att jag kan ta ett "skutt" ut också - så jag inte slår ihjäl mig på brädan när jag ska nedåt. Men nedåt kommer jag ju alltid.
Jag höll på lite - väldigt lite med simhopp, när jag var i 12 årsåldern men ...
Tian har jag aldrig dykt från men
7:an fixade jag. Idag är det högsta jag kan tänka mig 3:an - utan handstående :)
Hoppas du får en fin dag
Kram Sanna

Åsa Hellberg sa...

7;an, du är galen kvinna! :)

Kram Åsa