onsdag 3 februari 2010

Ikväll tror jag att jag ska

titta på förlossningar på Tv4 fakta.
Det är något speciellt med det där nya livet som kommer fram och i USA är man lite efter oss allvetande svenskar.
Där lindar man in barnet och sätter på en mössa.
Här hos oss får man bebisen på magen och snabbt som ögat ska den börja ammas och allra helst nosa sig fram till maten själv.

Hur länge de amerikanska barnen får ligga där lindade och hungriga vet jag inte, för kameran stannar bara tills lindningen är klar.

Hade den kameran följt mig hade den haft fullt upp i 36 timmar, hur länge hade den fått följa dig?

7 kommentarer:

Anneli Stålberg sa...

Stackars dig, det låter verkligen jobbigt att kämpa så lång tid.
Det har gått ganska fort för mig mig. Mellan 7-9 timmar. Det gjorde fruktansvärt ont men var fullkomligt underbart. Det är lite sorgligt att man inte ska uppleva det igen. Men med fyra härliga barn måste man ju vara nöjd :)
Kram Anneli

Ms NN sa...

Pocahontas tog 13 timmar på sig och HoffenPoffen knappt en halvtimme när han väl bestämt sig för att komma ut.

Har faktiskt skrivit inlägg om det hos mig tidigare.

Kia sa...

8 tim första och 1,40 andra men jag tycker det är suuperjobbigt att titta på förlossningsfilm på tv, ren och skär ångest. Ändå tycker jag att det är det häftigaste jag varit med om. Men jag mår dåligt av att se andra ha ont och jag vet hur ont de verkligen har, jag födde utan bedövning...

Åsa Hellberg sa...

Vilka snabbisar ni var!

Kram Åsa

Anonym sa...

Jag höll på från halv sex på morgonen den 27:e till 14.32 den 28:e. Men jag sa direkt efter att jag skulle göra om det om jag måste för att ta med henne hem :)
kram Sanna

Unknown sa...

God morgon !
själv är man ju man, men ändå.
Blev så oerhört fokuserad på denna omtumlande händelse (1:a barnet) att jag glömde bort att andas, blev totalt yr i huvet höll på att trilla omkull. Sköterskan fick stötta mig.
Smärta (för kvinnan)och total och gränslös kärlek i samma stund när Abbe dök upp. Idag är han 10 år och jag är farsa.
Häftigt, livet är verkligen ett mirakel.

Åsa Hellberg sa...

Sanna; då är du värre än jag. Det tog 30 timmar för mig, inte 36 som jag skrev (minnet är kort efter 15 år).
Jag hade också gjort om det om jag hade haft möjlighet:)

Patrik; Härligt att höra :)