Nej

sa jag chefen när jag fick ett samtal om konsultande i morse, den här dagen är coachen ledig. Jag har inga större problem med att säga nej, men som egen företagare är det vanskligt ibland.
Inte idag dock.

Vi har en halv plan på att åka till stan och titta på alla segelbåter, men vi överlåter beslutet åt vädret.
Tonåringarna glider in norrifrån på Centralen vid två, sedan får vi se vad som händer.

Sonen kan inte fatta varför vi måste umgås på midsommar när han vill vara hemma hos en kompis och titta på fotboll och spela någon form av spel.
"Du har inte ens fyllt 15", svarar jag och sätter därmed ner foten gällande familj vs. kompisar den här helgen.
Han ska få åka med en kompis och hennes mamma på en (rest)resa någonstans vecka 28, så lite midsommar med oss klarar han nog galant.

Vi tjurar kort i den här familjen, fem minuters stamp med foten så är det över. Ovänskap är varken min eller sonens grej, troligtvis för att vi båda oroas av konflikter. Å andra sidan är vi båda okej på att ta dem, men det blir inga stora grejer. Stamp, stamp och så är vi klara.

Det är möjligt att det kommer en revolution vid 16 och 48, men av det syns inga tecken - än så länge i alla fall.

Nu ska jag träffa en artificiell sol, något annat finns inte att tillgå i förorten idag.