lördag 10 december 2011

Så vad gör en författare när hon inte kommer igång?

Hon tar fram anteckningsboken, den där fina med broderier, och skriver ned de trådar som återstår att ta tag i under den sista tredjedelen av manuset.

När jag skrev Sonas Testamente hade jag flera skrivdagar i streck sträck och kunde därför gå in i ett flow som gjorde att det bara flöt på.
Det är inte på samma sätt den här gången. Mer jobb. Emellanåt olust (hu).
Jag ser oerhört mycket fram emot julledigheten med tysta telefoner, inga mail och inga samtal annat än med sonen. Det är precis det jag behöver för att hitta tillbaka till flytet.

Så länge jobbar jag på.

4 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Jag gjorde just det (plitade ner mina trådar för hand) förra veckan. Det var bra.



Och nu skulle jag ju skriva, ja.

Fru Venus sa...

Jag är ju så virrig så jag pratar först in dom i min lilla minimini bandspelare och skriver sen ner dom. Idéerna kommer ju så opassligt ibland :-)

Ebba Range sa...

Svårt att vänta ut skrivklådan när en deadline redan är satt - det vet jag av erfarenhet.
Men ibland tänker jag att det inte går att äta när man är mätt heller, man får vackert vänta tills man blir hungrig igen.

Men det var glädjande att se att du plockade fram den vackra skrivboken - det gäller att hitta på ett knep:-)

All lycka till!

Åsa Hellberg sa...

Nilla; det funkar tror jag:)

Venus; ja precis:)

Ebba; japp!:)