Mitt medberoende betydde för min del att jag var oerhört anpassningsbar; långt mer än vad som var bra för mig naturligtvis.
Dock har den den förmågan även en uppsida, vilket gör att jag inte blir särskilt handlingsförlamad i nya situationer utan kan stället snabbt slå över till "möjligheter och utmaningar".
Det är inte min grej att fundera någon längre stund på spilld mjölk eftersom ny förutsättning är lika med nytt förhållningssätt.
När en dörr stängs kan man faktiskt öppna en annan.
Hur tänker du?
2 kommentarer:
Jag tänker att det är en mening med det som händer och att något annat är på väg.
Men det är klart vissa saker tar på mig mer än andra och kan få mig "omkullkastad". Då tar det lite tid innan jag kan ta mig upp igen. Men upp ska jag och söker utvägar - eller "uppvägar" :).
kram Sanna
Bra tänkt, Sanna:)
kram Åsa
Skicka en kommentar