lördag 25 april 2009

Triss

10 000 dök upp på tre ställen bara så där.

Det var precis som i reklamfilmen, även om den säkert syftar på ännu mer pengar.
För mig var det en förmögenhet, och jag var livrädd för att tappa lotten. Jag la den i innerfickan på jackan och gick med raska steg till Svenska spel, där de löste in den och satte in pengarna på mitt konto.

1997 var det en hel nettolön, och sonen och jag var rätt fattiga, så ni fattar nog vad det betydde. Om inte annat betydde det hopp.
Att jag, en hyfsat misslyckad människa, fick vinna var som att bli sedd från ovan.

"Vi ger det till henne, hon ser ut att behöva lite uppmuntran", verkade Gud säga och jag kände mig sedd för första gången på evigheter.

För första gången hade jag lite tur.
Det betydde en hel del för den som såg motsatsen som sin livslott.

Detta var innan 40-års kris och gigantiska insikter, och kanske öppnade det en lucka som hade varit stängd?
Lite av "jodå, du får också. Och ju mer du hjälper till själv desto mer kommer du att få."

Och då pratade vi inte om att köpa fler lotter!

2 kommentarer:

helene sa...

Härligt att du vann!! Skönt för dig att få lite extrapengar då. Kanske lättade upp vardagen lite?
Mamma var ensam med mig och min syster. Det var svårt många gånger. Mamma vann också tio tusen en gång. Det var mycket pengar för henne.
Jag älskar min mamma. Hon är värd alla pengar i världen. Du med!
Kram

Åsa Hellberg sa...

Tack Helene! Visst lättade det upp, men känslan av att få vara lite utvald var nog den starkaste.
Heja alla kämpande ensamstående!