att vi kunde bli våra egna försvarsadvokater istället för de åklagare som förefaller vara så vanliga.
Vi slår, förlöjligar, skäller, anklagar och förminskar oss själva när vi egentligen borde göra precis tvärtom.
Vi gör det även i bloggform; talar om för sfären vilka enastående usla människor vi är och så springer en hel kommentarkör till undsättning och säger att vi har fel och att vi är underbara.
Istället borde den kören utbrista i jubel när vi hissar oss själva.
Att belöna det som är negativt är alltför vanligt om ni frågar mig.
4 kommentarer:
Så sant! Tack för påminnelsen. Och så fint du fått det :-)
Tack, Susanne!
Tänkvärt! Men ibland är det så himla skönt att grotta in sig i dom positiva kommentarerna, när man är i ett stadie där allting känns ruttet. Efter det är det lättare att tänka Nä nu J..lar får jag rycka upp mig. För mig har det även en positiv funktion,som jag kan dra nytta av, men jag förstår din poäng : )
Livia; ja, det är klart. Men jag menar när man hela tiden klankar på sig själv, och det tror jag inte att jag har sett att du gör en enda gång.
Skicka en kommentar