måndag 27 februari 2012

Jag tittar gärna på Biggest Loser när jag har tid.

Det är så häftigt att se hur de blommar under programmets gång. Inte för att de går ner i vikt, utan för att de vågar visa sig själva.
Tidigare har de tryckt ned sina känslor med mat och skämtat om sig själva och sin övervikt, nu tar de sig själva  på allvar.
Det är vackert.
Jag blir tamejtusan kär i allihop.

2 kommentarer:

Författarvisionären Ebba sa...

Håller med dig att det är vad som händer innanför skinnet som är det intressanta. Vikten är väl bara en bonus?

Åsa Hellberg sa...

Ja, det verkar onekligen så.