söndag 24 juni 2012

Pokémon.

"Du får önska dig precis vad du vill", sa jag utmattat till min sexårige son när han helt plötsligt inte ville vara med i de sista uttagningarna till Småstjärnorna längre. Vi  - alltså mamman som drev på sin talangfulle son tillsammans med producenten - hade då försökt med allt i en timme.
"Kan jag önska mig Pokémonkort?" frågade han hoppfullt och när jag sa att han kunde få två buntar blev han så glad att han gick upp på scenen och gjorde det han skulle.

Han var inte med i fler sådana tävlingar.

Att jag ens kom att tänka på mitt miserabla föräldraskap var för att de små figurerna fortfarande verkar populära, i alla fall visar fyran avsnitt just nu.

Idag slänger jag mig in i den här fina skrivstugan.
Häng med, för tusan!







3 kommentarer:

Joanna Björkqvist sa...

Vilken sötnos till pojke! Min son önskade sig alltid Pokémonkort när han var liten och det var så behändigt att veta att man alltid kunde köpa det och så var succén given.

Åsa Hellberg sa...

Eller hur?

colourmecomplete sa...

Företaget som jag jobbar på producerar de korten. Och ja, det är väldigt populära.