Som jag sa så hänger jag med Stieg idag, och har tagit honom till mig i den bemärkelsen att boken måste hållas väldigt nära min näsa.
Tur då att jag har införskaffat ett par nya läsglasögon då denna pocket består av sisådär 550 sidor fyllda av ynkepyttesmå bokstäver.
Mycket mindre än de här.
Troligtvis kan man kosta på sig 100 sidor för att teckna de olika karaktärerna när den är så volymiös som den här.
Det är först nu det börjar.
"Jag vill att du tar reda på vem i familjen som mördade Harriet Vanger."
7 kommentarer:
Vi har alla tre böcker i bokhyllan, Tom har läst dem, inte jag. Jag blev så äcklad av att hon hade tejp på ögonen på omslaget...
Vad tyckte han?
Den är ofantligt detaljrik, skulle nästan behöva en anteckningsbok:)
Jag är inte framme vid tejpen än...
Åsa; Han tyckte den var bra och om han minns rätt så säger han att de inte hade så högt motstånd (vad då det betyder, jag är så obevandrad i literaturen, han däremot läser som om han hade betalt för det).
Tycker han om det du skriver? Hajjar han vidden av ditt "mentala skafferi"?
Åsa; Vänta nu, vad menar du? Jag svarade på vad Tom tycker om Män som hatar kvinnor.
Och om du menar om Tom tycker om det jag skriver kan jagsäga att han satt klistrad en dag farmför mitt manus, såg på mej med stora ögon efter han läst. Ja, han gillade det. Vilket de två andra manusläsarna också gjorde och piskade på mej efter mer sidor att läsa. Gott tecken kanske...
Då har du valt rätt man:)
Skicka en kommentar