att det är jag som är ansvarig för mitt liv, och att det inte ligger i händerna på någon annan.
Jag vet att jag återkommer till det gång på gång, och det gör jag för att det har en enorm betydelse för mig.
Eftersom jag är chefen i mitt liv, så är också andra det i sina.
Dessa två är bereonde av varandra, eftersom ingen av dem fungerar om inte båda är lika sanna.
Om jag fullt ut förstår vad det innebär att jag är ansvarig för mig måste jag släppa andra, annars har poletten bara trillat halvvägs och fastnat på någon kontrollstation på vägen.
Min polett är nere och jag är fri.
Satan i gatan vad det är häftigt.
9 kommentarer:
Det låter väldigt bra att du har kontrollen över ditt liv. och att resan gett dig så mycket insikter.
Kram
Ja, men jösses vad hjälp jag har fått på vägen. En del av ansvaret är att be om hjälp och inte tro att jag klarar allt själv...vilket jag inte gör:)
Kram till dig Faith,
Åsa
mycket starka och tänkvärda ord. Jag har redan insett det där, men jag har aldrig hört det uttryckt på det sättet. Hm.. tar med mig dom, och kommer nog att läsa dom fler gånger, bara för att känna det landa ännu djupare. Tack! :-) Kram! /Lizzie
Tack själv Lizzie.
Kram åsa
Jag har läst kvinnor som älskar för mkt och jag vill ta mig ur mitt beroende...vara egen, kontroll bara på mig och inte honom...hjälp!
Hej anonym.
Det finns tyvärr inga genvägar om man vill stanna kvar i sin relation. Kontrollen gör att fokuset fortsätter att ligga på honom istället för på dig själv.
Hur skulle det kännas att vara fri från kontrollen?
Kram Åsa
"Det finns tyvärr inga genvägar om man vill stanna kvar i sin relation" - vad betydet det?
Kontrollen ligger på honom - javisst - nästan hela tiden...betyder detta, att släppa kontrollen, att jag måste släppa relationen?
Går det att stanna i den och bli frisk?
"Hur skulle det kännas att vara fri från kontrollen?" Svar; Vet inte...skrämmande, konstigt...tomt...
troligen efter ett tag -> rastlöst och fortfarande skrämmande ensamt samtidigt...
....lugn efter en lång tid av uthållighet...KANSKE
Hej igen.
Ja, det går att stanna och tillfriskna samtidigt. Då har du "utmaningen" mitt framför ögonen, och för många (inkl mig själv) har det varit bra.
Kram Åsa
Skicka en kommentar