som tog mig under sina vingar när jag började flyga 1986.
Ibland tittade hon bekymrat på mig och konstaterade att jag förstås var väldigt ung.
Hon var nio år äldre, berest och med eget företagande vid sidan om arbetet som flygvärdinna.
Sålde hon inte Evain ansiktsvatten så sydde hon kläder på beställning, allt med lika stor entusiasm.
De senaste åren utbildade hon sig till hälsovetare och startade tillsammans med några kollegor en hälsostudio utan att för den skull sluta på flyget.
När hon bröt sin handled i november hade vi kontakt på facebook och det var tydligt att sådant trams hade hon inte riktigt tid med mitt i all Qigong och alla flygresor.
I slutet av januari upptäcktes hennes cancer och i lördags somnade hon in.
Det känns overkligt.
11 kommentarer:
Cancer är det värsta som finns! Jag bara HATAR den sjukdomen. Mamma fick sitt cancerbesked den 15/9. 17/9 dog hon. Alltså två dagar efter beskedet. Hon dog av chocken.
Cancer är så orättvist och den slår så fel.
Stor kram till dig!
Åh så sorgligt, vissa blommor plockas fort och snabbt... alldeles för tidigt !
Varm kram till dig ♥
Men... Näej, usch. Ont i magen får jag.
Jag beklagar verkligen. Dj...a skitsjukdom.
Jag beklagar och kramar om. Cancer är värsta hemskaste.
Så oerhört tragiskt.
Ja, det är så sorgligt.
Av din berättelse kan jag förstå att hon verkligen levde. Hon använde sin tid till att utvecklas, umgås o stödja. Vad mer kan vi begära av vår korta tid på jorden än att någon kommer ihåg oss med värme o ett leende på läpparna?
Jag beklagar din sorg - och instämmer med Madlar i att det finaste vi kan åstadkomma med vårt liv är att någon minns oss med värme och ett leende - jag tror att du minns din vän så.
Madlar och Margareta; så sant.
En stund på jorden.. ofta önskar man att den stunden blev längre, men där har vi inget att säga till om...Tragiskt!
Skicka en kommentar