ser ni en tavla i guldram.
Den tyckte min mamma och hennes lillebror var så ful att jag fick den när mormor - och morfars saker skulle delas upp.
För mig är den mitt barndomshem , och berget i bilden påminner om Vetteberget som stora delar av Fjällbacka klättrar runt.
Jag vet ingenting om konst, knappt vad jag tycker om att titta på.
Däremot vet jag allt om vad jag tycker om att omge mig med.
Min tavla, min lampa och mitt skåp från Fjällbacka är sådana saker.
3 kommentarer:
Oj. Nu har jag läst artikeln från Hemmets Journal. Vilken livsöden.
Duktigt att du kunnat göra dig fri, det är du värd.
Och så kunde jag konstatera att din son inte är typ 8-9 år som jag hade trott. Och "Jonas" är alltså inte din sons far.
Det är väl det som är med livet, det ställs på kant ibland eller snurrar runt helt och hållet och fast man inte tror det just då så kan det faktiskt komma något gott ur det. Om man tar chansen att tillåta det.
Fängslande.
Kram
Kram till dig också.
Och jag tycker ramen är fin. Jag har en sån från mitt barndomshem med en spegel i. Älskar den!
Skicka en kommentar