varav löpning i en.
Heja Åsa.
Det är fortfarande benen- inte flåset - som stoppar mig, men jag sprang längre idag innan jag var tvungen att gå lite.
Det känns som det går framåt och det är det kvittot jag behöver som motivation.
Jag ska till min coach i morgon.
Hon har sprungit New York marathon.
Det känns som bra tajming.
4 kommentarer:
Hurra! Vad du är bra! Och inspirerande! Toppen!
Heja, vi klarar det!
Heja dig!!!
Heja dig, och heja oss.
min coach springer ultra, sådär många många fler mil än maran.... hm.... intressant och inspirerande....
go for it
kramkram
Skicka en kommentar