Nja, så där va.
Författaren använder paranteser (varför det?) och den är oerhört dåligt korrläst, vilket är irriterande kanske för att jag redigerar själv just nu.
Efter 40 sidor av "Den perfekta mannen" av Sheila O´Flanagan, var jag tvungen att sova en timme. Det hade inte så mycket med boken att göra. Jag var helt enkelt trött.
Efter 40 sidor inser jag också vad mycket jag har lärt mig av min redaktör.
I morgon tar jag glatt tag i mitt eget alster igen.
Sheilas får vänta tills jag är klar. Eller i all evighet.
11 kommentarer:
Låter tråkigt med en dåligt redigerad bok. Man tappar kanske sugen att läsa då kan jag tänka mig.
Jag själv har till min stora glädje kunnat skriva drygt 5 sidor idag i ett kapitel jag har haft svårt att få till stånd. Känns jätteroligt. Mina författardrömmar växer sig starkare. :-)
... och tack för lycka till:et :-) Det behövs!
... och tack för lycka till:et :-) Det behövs!
Läste den i somras, i studiesyfte, och konstaterade att det där kan jag göra bättre. Den är hemsk!
Susanne; tack själv.
Annika; aj då, är det så illa. Vad var det du inte gillade?
Tråkig story och tråkigt språk. Inget hjärta.
Varför känner jag igen hennes namn men inte boken?
Har precis läst ut den men inte hunnit resencera den än. Men jag håller med dig
Annika; okej:)
Venus; hon har skrivit ett gäng och har ett ballt efternamn:)
Shamrock; jag kanske inte ska läsa längre då:)
Samma problem har jag i många böcker numera - suck, tänker jag - har de ingen redaktör med go i?
Det finns inget man lär sig så mycket av som sådan respons som du nu har (säger jag som inte har en redaktör! - men jag har en lektör och de kan göra ett otroligt bra jobb:))
Tror inte att man någonsin får tillbaka flytet i orden så som de är skrivna i böcker efter det att man själv 'gått i skola' - på gott och ont. Gott vad det gäller sitt eget skrivande förstås.
Varför blir en sådan bok utgiven?
Jag irriterar mig jättemycket om jag ser ett stavfel eller slarvfel, då börjar jag genast leta efter fler.
Skicka en kommentar