och i Stockholm är det lite ljummet, mörkt och regnigt; en perfekt dag för depp om man vill.
Alla har vi väl deppdagar, eller?
Länge trodde jag att mina sådana dagar handlade om Jonas och hans missbruk, till jag kom på att jag hade sådana dagar även innan jag träffade honom.
Med den insikten kunde jag släppa honom och bara vara låg helt utan anledning eftersom hans missbruk bara var ved på brasan.
Mitt lägstaläge håller i sig ungefär en halv dag, sedan vänder det uppåt igen, och jag tror helt enkelt inte att jag är skapt för att stanna i det längre än så.
Vi är olika och så ska det tack och lov vara.
Igår bad jag om biografitips, idag vill jag ha tips på deppdagsmusik.
Vilken låt får er att krackelera?
Jag bjuder på en gammal goding med Whitesnake här.
6 kommentarer:
huvudvärk. jag vaknade nyss av att jag drömde att en unge som jag inte kände igen slog mig i ryggen med ett plastgevär så jag föll ihop av smärta. om du ville veta det...
Haha, det ville jag.
Kram Åsa
När jag har mina depparstunder kan jag inte lyssna på musik. Ja, det skulle möjligen var Eva Cassidy då, hon sjunger så vackart att jag uppslukas av hennes sång och glömmer bort hur ledsen jag är.
En annan bra medicin mot deppighet är att lyssna på Anders Lundins och Lars In De Betous underbara barnskiva "Känsliga bitar". Då måste man bara dra på smilbanden! Texterna är dessutom riktigt tänkvärda...
Jag lyssnade på ditt föredrag från bokmässan, Åsa, och det var verkligen gripande och intressant! Nu hoppas jag att bokus snabbar sig med bokleveransen!
Tusen tack Malin!
Kram Åsa
Lyssnar sällan på deppmusik om jag är deppig då jag tycker den känslan förstärks så mycket då...,)
Värker väl ut det onda och gråta är bra...släppa ut det onda, trista.
Kramis
Adela;)
Och jag gillar förstärkningen:)
Kram Åsa
Skicka en kommentar