Slumdog millionaire igår, och den var precis så bra som jag trodde.
Återigen kommer jag tillbaka till tacksamheten; att jag får bo i ett välståndsland, gå i skolan, bo och äta.
Det som ter sig så självklart, men som är så få förunnat sett över världen.
Men filmen visar också på drivkraften hos den som inget har - emellanåt destruktivt sett ur vår vinkel, men inte desto mindre ett driv - utifrån en längtan efter att slippa...snarare än med ett mål långt bort i horisonten.
Har vi inget mål, alternativt något att slippa ifrån, så händer inte särskilt mycket. Det är då vi kanske skulle vara nöjda.
Detta främmande tillstånd som vi är så rädda för.
Så rädda att vi tror att nöjd är farligt, att det skulle vara samma sak som undergång om vi nöjde oss med det liv vi har.
Det är så hotfullt så att vi lite hånar de som inte alltid strävar framåt, som inte alltid vill göra bättre...trots att de själva känner sig nöjda.
För det finns de som nöjer sig, som tycker att det är bra som det är och som inte strävar efter mer.
Och så finns de många som vill ha förändring och som jobbar för det.
Sedan finns också en hel bunt som klagar på hur de har det, kanske mest för att de bär på den där rädslan för att vara nöjd.
Själv har jag varit i alla de lägena; klagat på andras nöjdhet och varit rädd för det för egen del, velat ha förändring men också varit nöjd.
Ungefär i den ordningen.
Hur har du det, vill du alltid ha mer?
7 kommentarer:
Rackarns bra film!
Eller hur?
Hej!
Jag har bott, och haft mycket kontakt med ett arabiskt land och kultur - pga min fd man med familj.
Jag har väldigt lite kontakt med min fd men lite mer med hans familj (den del som bor här)numer.
I och med att jag har bott i den kulturen så har jag verkligen sett hur bra jag har det som svensk tjej. Jag brukar ibland säga att tonårsbarn skulle få bo i ett land som var mindre lättsamt för dem (killar ska nog någon annan stans än arabvärlden) för att se vad som är värt att "bråka" ovh gnälla om.
Vi har det väldigt bra här - även om det finns saker som kan bli bättre :)
Har inte sett filmen dock.
Sanna
Sanna; se den, finns på dvd nu, den är så bra!
Den filmen SKA jag se snarast. Det har jag velat ett tag.. Sen det du skrev. Läste sak en gång: "Gud älskar oss som vi är, men han älskar oss för mycket för att lämna oss i det skicket.". *skratt* Så det känns för mig. Jag ÄLSKAR mitt liv och mig, och är LYCKLIG så att det jublar inombords oftast. Men jag är mänsklig, och det finnas alltid något att arbeta på. Jag är underbar, fast har ändå stora defekter att arbeta på. Gör det genom att försöka göra bra saker på vardaglig basis. och det liv vi lever, är ingen dans på rosor alltid. Det finns ju alltid saker att sträva mot och drömma om. Men det GÅR tydligen att kombinera med att vara lycklig och nöjd ändå, med det som är här och nu. Eller nöjd å nöjd.. äh.. blir bara trassel när jag försöker skriva om det. Men på något vis är jag både lycklig här och nu, och strävar ändå mot något. Har saker att arbeta på, och det i sig är nog den största lyckan på något sätt. Skulle aldrig kunna sätta mig ner och göra ingenting, å säga att allt var bra så. Heja heja iaf! Och tack för mkt bra och tänkvärda ord!
sen.. en sak till. Den här världen innehåller så mkt lidande, och sorg, att jag ärligt talat inte kan sätta mig och bara vara nöjd. Finns ju saker som behöver göras, och om jag kan göra något, för att hjälpa till så ska jag göra det. (fast just nu rustar jag mig själv, för att bli starkare och få mer ordning på mitt liv, så att jag får en bra plattform att utgå från sedan.)
Hej A.
Jag förstår vad du menar med "inte" nöjd...jag menar det vi aldrig är glada för, det som gör att vi inte räcker/duger som vi är.
Om jag inte presterar ett endaste dugg resten av mitt liv så duger jag ändå.
Alldeles finemang måste jag säga!
Skicka en kommentar