torsdag 30 september 2010

Här sitter jag

och väntar på en klient som skulle komma klockan ett, men som vid närmare koll visst inte hade bokat en tid förrän två.
Det innebär för min del att jag hinner äta lunch, en delikat sådan bestående av en pizzaslice, mikrad i två minuter.
Mm, vad gott.
Ni matpersoner ryser kan jag tänka mig, och det kan ni fortsätta med eftersom det för min del inte förändrar någonting.
Jag känner en djup tacksamhet så fort jag hittar något ätbart i det här hemmet.
Kylen är e-e-e-ekande tom just nu.

6 kommentarer:

Gafflan sa...

Bara det mättar så att man slipper sitta med kurrande mage.

Lysande ögonblick! sa...

Åt jag häromdagen också. Funkade alldeles utmärkt. :-)

Ha en fin dag!

Marie sa...

Jag äter allt bara det går fort.
Skönt med en extra lunchtimma:-)
Ha det så gott

Åsa Hellberg sa...

Å, det var så gott så.

Lillis goes Odd sa...

Som matmänniska erkänner jag att mamma scan ofta lagar köttbullar till familjen. Praktiskt tycker jag :-)

Åsa Hellberg sa...

Lillis; känner du också henne?