fredag 12 november 2010

Huset i huvudet.

Jag går in i det varje kväll när jag har släckt min lampa och placerar mig alltid först i den stora härliga hallen där det finns så många garderober att jag skulle kunna ha en uthyrningsverksamhet.

Eftersom huset bara finns inne i mig så kan jag göra lite hur jag vill med det.
Häromsistens skaffade jag mig ett biorum.
Det har jag tagit bort nu.
Jag blir lite praktiskt även i huvudet och kan lika gärna se på filmer på en större tv, dessutom vill jag inte ens i fantasin ha ett för stort hus.
Just nu ligger det nog på en sisådär 500 kvadrat, men det är mest för att jag har byggt på en våning till.
Där tänkte jag att sonen ska få bo.
Alltid.
Jag passade på att göra den så stor att även tre barnbarn får plats.
I min fantasi har jag eliminerat hans dröm om att flytta till Amerika och bli demonproducent.

Min skrivsoffa har jag placerat i köket, för trots att det stora matbordet -varifrån man ser horisonten genom de stora fönstren - är inbjudande och omringat av fantastiskt bekväma stolar, tror jag att jag kommer att fortsätta att äta all mat i soffhörnan.

Det vinnande konceptet finns det ingen anledning att ändra på, inte ens i fantasin.

10 kommentarer:

Anneli Stålberg sa...

Underbart! Jag gillar idén med en våning för sonen. För oss skulle det innebära ett höghus :)

Gafflan sa...

Husdrömmar är bra för där kan man ändra och fixa precis som man vill och det är helt gratis.
Kram

Agneta sa...

Vad mysigt det låter! Ett riktigt drömhus!

Shamrock sa...

Jag vet oxå hur MITT hus ska se ut. Men det tråkiga är att jag har väldigt skilda idéer om man jämför med husfabrikanterna

Anonym sa...

Åh nu känner jag mig lite dum... Men jag berättar i alla fall. Jag förstod det aldrig som att det var ett hus som ett med riktig grund och väggar = ett drömhus att bo i. Jag spånade iväg om att det handlar om "sitt hus", om hur man ordnar upp saker i olika rum, sätter mål och visualiserar sitt liv i sitt hus... lite som sitt inre rum.

Kära nån, flummigt värre men det kändes så när jag läste. (annars är jag rätt så normal :) ).

Lilla Frun sa...

Vilken fantastisk blogg! Jag återkommer definitivt när timmen inte är så sen.Precis vad jag har letat efter!
Många varma hälsningar
Lilla Frun

Åsa Hellberg sa...

Anneli; haha.

Gafflan; precis.

Agneta; japp, supermysigt.

Shamrock; bygg själv?

Colour; men det är lite så som du beskriver de också. Jag tror att det ena speglar det andra.

När jag första gången byggde det här huset (över 10 år sedan) var det ett ointagligt fort, det är rätt intressant:)

Åsa Hellberg sa...

Lilla Frun; tusen tack och varmt välkommen tillbaka!

Anonym sa...

Aaa, då var jag inte ute och cyklade helt och hållet.
Jag gillar tanken om att visualisera sitt hus ungefär som "sitt inre" rum, trots att jag inte är någon hus-människa, men i ett syfte som som intre rum känns det utmärkt. För något år sedan hade jag nog också tänkt mig något fortliknande, idag nöjer jag mig nog med en en stenmur runt tomten och en portvakt.

Åsa Hellberg sa...

Jag har varken mur eller portvakt, and guess what, det funkar ändå!:)