fredag 12 november 2010

Många frågar mig

hur det är möjligt att må bra igen och framför allt: Hur gör man?

För mig, och för många av mina klienter som har ungerfär samma upplevelse, handlar det primärt om att återta makten över sitt eget liv.
För att kunna göra det måste man inse att man är ansvarig för sig själv från och med nu och framåt.
De allra flesta mår bättre när de upplever att de har sitt liv i sina egna händer och med små steg kan man nå dit, oavsett vad ens partner väljer att göra med sitt liv.

Jag pratar ofta med mina klienter om en plan B, en reservplan - möjlig att genomföra - om man en dag bestämmer sig för att lämna sin partner.

Plan B är först och främst till för att ge klienten en möjlighet att tänka sig själv utanför relationen; var vill jag bo, hur ska det se ut där, hur känns det att bo själv, hur ska det gå till, vem hjälper mig, hur mår jag - vad säger jag till mig själv - hur ser jag ut, vad betyder frihet, hur känns den, och så vidare.
Plan B ska vara varm och behaglig, en lugn plats där oron har fått ge vika för lugn och ro.
En plats där inget missbruk får plats, där väggar inte talar om gamla minnen utan om framtid och ny energi.

I min plan B skulle jag flytta till Thailand ett år, men den planen har förstås reviderats sedan dess. Idag har jag ett annat liv och Thailand finns inte längre med på listan eftersom jag lever mycket gott utan att flytta på mig.

Men när jag hade min plan kollade jag upp bostäder, internationella skolor till sonen, klimat, uthyrning av min egen lägenhet. Jag såg framför mig hur härligt vi skulle ha det, hur många nya vänner vi skulle få, att mina flygkompisar skulle komma och hälsa på, vilken bra utbildning det skulle vara för sonen och hur jag skulle hitta tillbaka till mig själv.
Jag skulle återta min stolthet, inte längre spela dumskalle och jag skulle fullt ut få vara den härliga, vackra och förnöjsamma kvinna jag egentligen är.

Till sist förstod jag att det inte fanns någonting som stod i vägen för att jag skulle känna på samma sätt trots att jag var kvar i relationen, på hemmaplan, i min egen borg i Farsta.
Lite mindre brunbränd kanske - men lika rak i ryggen som jag hade varit på en strand i ett annat land.

1 kommentar:

Anneli Stålberg sa...

Härligt!
Fast själv hade jag nog valt Thailand som den luffare jag är :)