torsdag 7 januari 2010

Det är fler än en av mina bloggvänner

som hånas, förlöjligas och förföljs, och jag är naturligtvis inget undantag även om just min blogg har varit fri från påhopp.

I missbrukets kölvatten följer konsekvenser från personer som har varit involverade med "våra" partners, och det är kanske det som skiljer det här missbruket så totalt från alla andra.
I det här missbruket kan det finnas i prinicp hur många deltagare som helst.

Det är inte helt ovanligt att det är vi som är partners som får klä skott för det som missbrukaren eventuellt har gjort eller inte gjort och som har sårat, och personligen har jag ingen annan strategi än att ignorera och koncentrera mig på det som är mitt.

Själv har jag fått rekommendationen att att spara allt för en eventuell anmälan om förtal, och det kanske inte är en dum idé för andra heller, men att spara energin till sig själv tror jag ändå är det allra bästa.
Skulle det gå för långt skulle jag dock inte tveka.

6 kommentarer:

Robert W sa...

Klart du ska ignorera det som du inte är ansvarig för, men jag förstår att det kan vara svårt ibland om det går för långt.

Åsa Hellberg sa...

Går det för lång drämmer jag till:)
Det finns de som har det betydigt värre än jag.

Kram Åsa

helene sa...

Spara allt utifall att. Min sambo fick en del läskiga saker på mobilen. Obehagligt var det ,jag blev jätte rädd. Vi finns här om du blir ledsen.
Kramar

Åsa Hellberg sa...

Tack gulliga Helene.
Ärligt talat säger det mer om de personerna än om mig, så jag tar inte åt mig och bli ledsen.
Hälsa din sambo att jag läser:)

Kram Åsa

faith sa...

Som vanligt kloka ord från Åsa. Det slog mig när jag läste det du skrev att det är det som skiljer det här missbruket från annat. Vi som är partners får klä skott från andra som också blivit inblandade. Det skulle kunna liknas vid att flaskan som alkoholisten dricker ur slår oss i huvudet upprepade gånger.

Åsa Hellberg sa...

Faith; precis!

Kram Åsa