lördag 15 december 2012

Jag har inte skrivit något om gårdagens

dåd i USA. Jag vet inte vad jag ska säga, ändå känns det som om jag måste visa att jag bryr mig, att det här inte bara passerar utan att jag får säga; jag är så, så ledsen.

Tjugo barn mellan fem och tio år är döda. Skjutna till döds av en tjugoårig ung man; son till en av barnens lärare, som han mördade innan han åkte till skolan och mördade barnen, och sex vuxna ur personalen.
På CNN, som jag såg i natt när jag kom hem från Göteborg, sa en person till de samlade föräldrarna som väntade på information om sina barn ungefär så här:
om du inte vet något om ditt barn i det här läget så kommer inte ditt barn tillbaka.

Om någon sa det till mig.





3 kommentarer:

Shamrock sa...

Fy, det är svårt att ta in det och hur ska det då inte vara för de stackare som har drabbats

Robert W sa...

Vissa saker går bara inte att förstå. Det här är en sådan sak.

Annika Estassy sa...

Orkar knappt tänka på det, vill förtränga och glömma.