tisdag 4 december 2012

Sonen hade mött en av huset gamla damer

när han kom in i den becksvarta porten igår. Hon hade lugnt konstaterat att till sin lägenhet på fjärde våningen kunde hon och rullatorn inte komma.

När jag klev innanför dörren en timma senare var hon inte där. Det är sådant som blir obehagligt när strömmen går. Vad gör de gamla som behöver en hiss, alternativt fastnar i en?
Någon hade ställt små värmeljus i trappen upp för att de boende skulle hitta, men för den som inte kan gå är ju det skit samma.

På plussidan låg kvalitetstid med en artonåring.
Han är skön.
På riktigt.
Och jag kan fortfarande få honom att skratta.

Det ska inte behövas ett strömavbrott för det.
Jag ska tänka ut något bra.




4 kommentarer:

Agneta sa...

Hemska tanke att fastna i en hiss ... inte för att jag har klaustrofobi, utan snarare - jag skulle tråkas ihjäl och förmodligen kissa ner mig. Nä, det får nog bli trapporna i fortsättningen. Såvida jag inte har trevligt sällskap!

Anneli sa...

Det låter härligt att få sådan trevlig tid med sonen.

Åsa Hellberg sa...

Det vore förfärligt!

Åsa Hellberg sa...

Ja, det var störtmysigt.