en kamp!
De tvåtusen orden jag har fått ur mig har tvingast fram. Ingenting har kommit naturligt utan snarare tvärtom. Därför är jag makalöst nöjd att jag ändå kämpade mig fram till dagsmålet.
Jag vill ju påstå att jag inte märker skillnad på det som jag skriver sådana här dagar, jämfört med de när orden fluffar ut.
I morgon vet vi. Då ska jag läsa igenom det jag har arbetat med idag.
Nu ska jag inte skriva ett ord till.
1 kommentar:
ta dig en välförtjänt paus du
Skicka en kommentar