söndag 29 november 2009

Egentligen är jag nog mångmiljonär,

i alla fall att döma av de mail jag får om vinster och arv från diverse avlidna släktingar. Det enda jag behöver göra är visst att pynta in några tusen på ett konto i landet ingenstans och så är pengarna mina.
Nu har jag inte gjort det, för jag tänker att jag kan gå här och vara mångmiljonär så där lite på avstånd, det gör inte mig så mycket.
Vem vet, om ett par år kanske jag får besked om att alla mina pengar har förräntat sig lite lagom till pensioneringen, och kanske är det då jag ska hugga till?

Det händer också att jag får mail från ryska kvinnor som verkar lite giftassugna, och när de beskriver sig själva och sina önskemål förstår jag att de tror att Åsa är namnet på en stor stark karl från Norrbotten.
Jag har inte hjärta att göra dem besvikna, alltså svarar jag dem inte alls.
De tappra försök jag gjorde för att bli av med en kvinna från Asien som varje dag mailade fler och fler bilder på sig själv gjorde att jag gav upp förklaringslinjen.

Numera dumpar jag direkt via delete.

2 kommentarer:

Robert W sa...

Jag har haft kontakter med ännu finare människor. Afrikanska kungligheter, som vill ge mig miljoner bara jag ställer mitt konto till deras förfogande...

Åsa Hellberg sa...

Å hoppla, där ligger man i lä minsann.
Inga gisftaslystna som skickar bilder?