om varför jag solar när jag inte tycker att det är speciellt skönt, och den har ett mycket enkelt svar: Jag vill bli brun. Punkt.
Den fåfängan kan man ju tycka som man vill om, men för mig är den perfekt.
Jämförelsen med andra slutade jag med för många år sedan, eftersom de flesta blir betydligt brunare än jag.
Istället ser jag mig själv i spegeln och ser en kvinna som ser lite piggare ut än vanligt, och det gör mig faktiskt på ett rätt gott humör.
Att se mig i spegeln när jag har glömt bort tiden i solen är inte lika roligt.
3 kommentarer:
Det är trevligt med lite färg.
Själv blir jag mest beige med små mörka prickar på.. kallas visst fräknar... hmm !
En gång i Grekland somnade jag på min luftmadrass vid strandkanten och på kvällen såg jag ut som Dannebrogen.. vi é röde vi é vide :)
Samma här. Att man, som det sägs, får mer rynkor och fläckar skiter jag i.
Marie; aj!
Bra sagt Nilla!
Skicka en kommentar