onsdag 30 juni 2010

Jag vet inte riktigt om det är tisdag eller onsdag idag.

Det är heller ingen stor fråga annat än när det kommer till mina klienter och bokade tider.
I morse ringde jag till exempel fel person.
Nu svarade hon inte och det verkar inte som jag väckte henne på semestern, men ändå...

Om jag skulle tappa min kalender skulle jag stå mig helt slätt.
Från den tar jag alla faktureringsunderlag, tider jag ska passa samt sonens skolaktiviteter.
På fredag kommer beskedet som talar om vilken skola som ska anpassas till från och med höstterminen.
Spännande som tusan.

Gymnasium.
Jag tror jag svimmar.

6 kommentarer:

Mia S sa...

Ja du.. tiden rusar, gymnasiet, studenten och innan du hunnit blinka har du plötsligt blivit.. farmor..det går fortare än man tror. Tokigt med lite dagvilla ibland (känns skönt att slippa vara ensam om det)..lite jobbigt med fel dagar när det gäller arbete och bokningar, annars spelar onsdag eller tisdag ingen roll...inte i min värld !

Kram och så...

Åsa Hellberg sa...

Det gäller att hålla i stunderna och vara här och nu, eller hur?

Anonym sa...

Det är tråkigt att tiden går så fort när det gäller barnen. Eller de perioder som varit jobbiga känns som de varade hur länge som helst medan de fina stunderna bara rusat förbi. Min har både börjat och slutat gymnasiet för länge sedan.
kram Sanna

faith sa...

Jag är väl lite konstig. Alla andra suckar och ser tillbaka på barnaåren som de mest fantastiska. och visst jag kan sakna den lilla handen och de gosiga stunderna. Men jag tycker att det är fantastiskt roligt att ha vuxna barn. Även om jag blir påmind om att tiden rusar och jag blir äldre. Men annars är det enbart roligt att ha en "vuxenkontakt" med dem. Och du Åsa jag fick närmast en chock över det nya utseendet men det blev väldigt bra! Duktig son du har! Kram

Åsa Hellberg sa...

Jag tycker faktiskt att det blir roligare och roligare, och det är konstigt för det har varit roligast hela tiden i snart 16 år:)

Men jag har haft tur, och vi har inte haft några större problem med varandra, han och jag.

Åsa Hellberg sa...

Och tack Faith. Jag ska hälsa honom, han blir så stolt så:)