Det är ett av de hårt kämpande paren på kliniken som ska gifta sig och det ska blir så roligt att få vara med och dela deras glädje.
När man ser amerikanska tv-program så säger kvinnorna där ofta att de har drömt om att gifta sig sedan de var små flickor.
Jag kan inte komma ihåg att jag gjorde det eller att jag på något sätt ens kunde se mig själv ha en familj. I alla fall har jag inga minnen av det.
Hade ni sådana drömmar?
När jag var nyförälskad senast tänkte jag för mig själv att min 50-års dag skulle vara en fin dag för just ett bröllop.
Det var innan jag förstod att den jag ville ha inte klarade sig utan en massa brudtärnor. Det hade nog varit ett oerhört ensamt bröllop för bruden.
Jag är romantisk nog för att se att en del av charmen med bröllop nog gick över för mig då.
Mer nöd än lust är inte rätt förutsättning när man har klarat sig som ogift hela livet tidigare.
Anyway, jag ska på kärleksfullt och romantisk bröllop med många vänner.
Det ska bli så kul.
10 kommentarer:
Älskar bröllop!
:-)
Jag med. Andras uppenbarligen.
Bröllop är så himla mysigt och roligt!
Själv har jag aldrig drömt om att gifta mig och stå som brud och blablabla, men när jag träffade min man kändes det självklart att vi skulle gifta oss!
Det var längesen jag var på bröllop, tycker om bröllop !
Son och sonsambo har planer.. men han vill helst inte ha svensexan = "grymma" vänner = gruvar sig, därför dröjer det lite.. hmm !
:) trevlig kväll..
Jag drömde aldrig om att jag skulle gifta mig - jag måste nog helt krasst säga att jag trodde nog inte att det var någon ide att drömma om det för mig.
Jag gifte mig trots det - helt oromantiskt - och utan några som helst förhoppningar faktiskt - som 20åring. Jag visste ju innerst inne att det var fel - men jag har barn från det och det är inte fel!
En väninna (som för övrigt ansåg att brölopp var något förlegat) blev så ledsen för att jag inte drömde och ville vara fin till "min dag" - som hon sa - att hon köpte mig en fin spetsblus och blåklint att sätta upp håret med. Hon såg till att jag fick allt som man skulle ha också blått, nytt och gammalt, och lånat - var det något mer? - också.
Jag var gift i ett långt förhållandet (blev från start till det absoluta slutet 24år) med vissa glädjestunder men mest bara fel - jag levde ensammen i mitt förhållande.
När jag den här gången blev kär - och verkligen trodde jag hittat HONOM då fick jag också tankar på att jag kunde vara gift till min 50årsdag - och lyckligt gift. Men så blev det inte...
Jag är på ett sätt glad att jag inte har drömt om "den dagen" sedan jag var barn - men på ett sätt är det sorgligt.
Tycker om brölopp för vänner i alla fall - och blir glad med dem.
kram Sanna
Jag drömde om ett marängbröllop för länge sedan. Du "duger" det gott med en klippa i Hamburgsund =)
Dock tänker inte Hjärtat gifta sig så vi har ett litet problem där.
Nej, det är klart att man vill vara the one and only för den man gifter sig med...
Jag drömde inte om att gifta mig när jag växte upp och gjorde det nog mest för mammas och mormors skull, tyvärr.
Agneta; det var uppenbarligen en bra självklarhet.
Marie; haha, stackarn.
Sanna; vilken härlig väninna:)
Nilla; men det höll ju, eller?
Åsa: Jodå,honomville jag ha, men bröllopet hade jag kunnat vara utan.
Jo Åsa det var hon, tyvärr försvann hon på vägen när jag bodde utomlands.
En av de få friska människor jag haft i min tillvaro - tills jag för några år sedan började rensa ut och finna nya.
Sanna
Skicka en kommentar